Att berätta om sin cancer

Berättelser, Cancerfonden, Cancersjukdomar, Psykologiskt stöd

Precis när jag sätter mig för att skriva min blogg så ringer min son, jag blir glad och min första fråga är:

– Behöver du låna pengar (ler)?  För så brukar det vara när sönerna ringer sin mamma… Men så är det inte. Han känner sig lite omskakad, berättar han.

Han är ganska ny på ett jobb och i morse när han kom blev han och en kollega indragen av receptionisten för ett samtal. Samtalet kom att handla om att hon har fått bröstcancer och kommer att vara borta från jobbet för hon ska strålbehandlas och kanske får fler behandlingar, hon visste inte så noga ännu.

Hon ville vara öppen och låta alla veta. Men för min son, som är van vid dessa samtal från sitt hem, blev det ändå lite jobbigt.  – Vad skulle jag säga? Jag sa att ”det går nog bra” och ”kämpa på”.

Han berättar vidare att det kändes så konstigt att säga det, han blev tom på ord. Och så kan det vara. Man är oförberedd på ett besked, man har inte tänkt en sådan tanke och så får man det till frukost av en människa man knappt känner.

Vi pratar om att han gjorde rätt, man har sällan ord till hands och det räcker nog att hon fick berätta. Det handlade nog mer om hennes behov av att få berätta så fort som möjligt. Kanske lättade det på hennes oro att få prata om det, involvera människor runt omkring.

Ingen av oss vet hur vi kommer att hantera cancerbeskedet när det kommer. En del säger inget och vill inte att någon ska veta. Andra vill prata om det med alla och en del bara inom familjen.

Inget sätt är rätt eller fel, man kan bara göra det som känns rätt för sig själv.

Men det slår mig att man glömmer bort sin omgivning och hur de kan hantera svåra besked. Jag har nog själv en tendens (lindrigt uttryckt) att prata om cancer och döden som om det är fullt självklart att alla har ork att göra det.

Men så är det nog inte, vi kan behöva vara lite varsamma när vi ger oss in i svåra samtal. Men om man är i en form av chock så tänker man inte utan man agerar och där behöver vi ha förståelse för varandras sätt att agera.

Jag sade till min son att han kan berätta för sin kollega att hon kan ringa till Cancerfonden om hon har funderingar kring sin sjukdom, då har han ju gett henne något…