Vård i livet slutskede – att lindra symtom men inte bota

Det finns få saker som väcker så mycket känslor, tankar och frågor som döden. Att veta att man kommer att dö av sin cancersjukdom är en insikt som förändrar tillvaron och livssynen totalt. Även familj, vänner, arbetskamrater och andra närstående hamnar i en ny och mycket svår situation.

Många delar med sig av sina erfarenheter, tankar och känslor när en närstående ligger för döden, både på Cancerfondens Facebooksida och till vår Informations- och stödlinje.

– Vi får många samtal om vård i livets slutskede från närstående som tycker att vårdpersonalen inte tar sig tid att prata med patienten eller brister i medkänsla. Ofta får de närstående agera talesperson för patienten, vilket kan vara en tuff situation när man samtidigt sörjer, säger Britta Hedefalk på Cancerfondens informations- och stödlinje.

Bertil Axelsson

Bertil Axelsson jobbar med att göra livet så bra som det bara är möjligt för sina patienter den tid de har kvar. Foto: www.jll.se

Bertil Axelsson, nybliven docent i palliativ medicin och verksam på Storsjögläntan, vet vad han pratar om efter att ha arbetat nära döden varje dag i 20 års tid. Han har för länge sedan skrotat skygglapparna, och räds inte att prata om det mest jobbiga.

– Både du och jag ska ju dö en dag, det är ingen hemlighet, förr eller senare så tar det slut. Många patienter känner en väldigt stor ensamhet i det här att ingen vill lyssna på dem när de pratar om döden, det viftas bort, säger Bertil till Jämtlands läns landsting.

Bertil Axelsson kom till Östersund för 30 år sedan som AT-läkare från hemstaden Stockholm. Han såg hur svårt sjuka och döende patienter låg på sina rum och i princip bara dog, ronden gick inte så ofta ens en gång in till dem.

Där någonstans vaknade tanken hos Bertil Axelsson att få göra skillnad och hitta sätt att hjälpa, omhänderta och lindra den sista tiden för dessa patienter. Han upplevde genast en väldigt tillåtande och positiv atmosfär för sina idéer bland chefer och kollegor på Kirurgkliniken. Sporrad av detta sökte och fick han pengar av Cancerfonden 1990, för att starta det palliativa rådgivningsteam som idag arbetar över hela Jämtlands län, dagens Storsjögläntan.

– Det är oerhört tacksamt att kunna lindra symtom och plågor även om jag inte kan bota, konstaterar han.

Läs hela artikeln här

Vilka erfarenheter har ni av vård i livets slutskede?