Bloggare

Fem serietecknare om sol och hudcancer – i dag Lisa Ewald

Foto: Elin Arvidsson

Cancerfonden har bett fem svenska serietecknare att skapa varsin serie om sol och ideal kopplat till hudcancer, om hur längtan efter solen och värmen gör att alltför många solar för mycket. Läs mer om projektet här.

Den här veckan kommer vi att presentera en tecknare om dagen i bloggen. Först ut är Lisa Ewald.

– Jag vill ifrågasätta hur friskt det egentligen är att vara solbränd och lyfta fram att hudcancer kan växa fram inuti kroppen utan att du vet om det, säger Lisa Ewald.

Lisa Ewald är serietecknare och illustratör bosatt i Malmö. Lisa kom i april ut med boken Allt kommer bli bra. Mer om Lisa finns att läsa på hennes blogg.

Helénes mamma dog i hudcancer

Heléne Grynfarb. Foto: Erik Thor

Heléne Grynfarb, 31 år, bär på smärtsamma minnen. För sju år sedan dog hennes mamma Marlena i hudcancersjukdomen malignt melanom. Förloppet var snabbt – ett halvår efter beskedet var kampen över.

– Det var som en snöboll. Mamma åldrades säkert 20 år på det halvåret och det var jobbigt att se. Det tog lång tid innan de bilderna försvann ur huvudet, berättar Heléne i dag.

Heléne arbetar som fotograf, är sambo och har nära kontakt med sin familj. Livet går på många sätt vidare.

Men riskerna med solning kommer hon alltid att vara medveten om; hon vet att priset för att bli ”brun och snygg” är för högt. Mamma Marlena tyckte om att sola och använde inte solskydd. Hon visste väl inte bättre, som Heléne uttrycker det.

Mamman hade inte heller en hudtyp som tog synlig skada av solen.

– Min mamma var väldigt mörkhårig, hade bruna ögon och blev lätt brun. Hennes hy var olivfärgad och hon brukade inte bränna sig, säger Heléne.

Malignt melanom ökar dramatisk i Sverige och det beror till stor del på hur vi solar. Heléne anser att informationen om sol och hudcancer måste bli bättre i skolorna:

– Solning är i dag vad rökning var förr. Folk har dålig koll på hur nära förknippat solning och hudcancer faktiskt är. Många vet inte att det är viktigt att skydda sig mot solen och väldigt få har koll på att man ska gå till doktorn om något förändras på huden. Bilden av solen är väldigt romantiserad i Sverige.

På vår webbplats kan du läsa en längre intervju med Heléne Grynfarb.

Dags för Euromelanoma day – kolla hudprickarna utan remiss

Läkaren detaljstuderar patientens hud.

På måndag den 13 maj hålls Euromelanoma day. I samband med detta har hudkliniker runt om i landet öppet för ”prickmottagning” utan remiss. Målet är att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer.

Så ta chansen att gå på läkarundersökning, om du oroar dig över ett födelsemärke eller någon förändring på huden. Här hittar du information om bokning och öppettider närmast dig.

Malignt melanom är den snabbast ökande cancerformen, på drygt tio år har antalet diagnoser fördubblats. År 2011 fick 3 350 personer veta att de har malignt melanom och nära 500 personer dog i sjukdomen. Den dramatiska ökningen av malignt melanom förklaras av våra förändrade solvanor.

Britta Hedefalk.

Britta Hedefalk, specialistsjuksköterska på Cancerfonden, har arbetat med frågor om hudcancer och solning i många år. Hennes råd är att alltid vara noga med hur huden känns och ser ut, då är det lättare att upptäcka hudcancern i tid.

– Tidig upptäckt är livsviktigt! Malignt melanom är en allvarlig cancerform om den sprider sig men genom tidig upptäckt går det att förhindra spridning och rädda liv. Därför ska man hålla koll på födelsemärken och prickar och söka hjälp om man upptäcker förändringar.

Ada Girnita, hudläkare vid Karolinska universitetsjukhuset och nationell koordinator för Euromelanoma, uppmanar till att gå på undersökning.

– Om vi ska kunna rädda liv i dag måste vi berätta hur avgörande det är med tidig upptäckt och det måste vara enkelt att gå iväg på en prickkontroll. Därför är Euromelanoma day så viktig.
– Ett melanom som upptäcks i början av utvecklingen går att bota men om man väntar blir prognosen mycket sämre.

Här kan du se en intervju med Ada Girnita i TV4 Nyhetsmorgon.

Solskolan:%20%C3%84r%20hudfl%C3%A4cken%20farlig?

Jörgens långloppsutmaning ger pengar till Cancerfonden

Jörgen Claesson och hans cykelkompisar går i mål i Mora hösten 2012.

I höstas cyklade Jörgen Claesson, som har myelom, och hans vänner mellan Sälen och Mora för att samla in pengar till cancerforskningen. Den 1 juni är det dags igen – och nu har evenemanget vuxit rejält.

– Vi vill uppmuntra till ett aktivt liv. Att jag har kommit tillbaka så bra efter sjukdomen tror jag beror mycket på att jag har tränat, säger Jörgen Claesson.

I augusti i fjol genomgick Jörgen en stamcellstransplantation. I dag är hans värden stabila och formen god. Nyligen klarade han det sex mil långa Dalsland Cross Country med bravur.

– Jag är fantastiskt tillfreds just nu. Det känns toppen på alla sätt!

Den 1 juni står han på startlinjen i andra upplagan av ”Långloppsutmaningen – ett aktivt liv mot cancer”. Deltagarna uppmanas att skänka lika många kronor som det tar i minuter att cykla, exempelvis 5 timmar = 300 minuter = 300 kronor. Pengarna sätts in på insamlingen Långlopp.com på Cancerfondens webbplats.

I fjol fick cyklisterna in mer än 40 000 kronor, i år kan det bli ännu mer.

– Som det ser ut i dag är det runt 100 personer anmälda. Vi har bra snurr på det och det känns jättekul, säger Jörgen Claesson.

Han räknar med att vara minst lika mycket funktionär som deltagare. Främsta uppgiften blir att peppa övriga cyklister, serva dem med fika och se till att alla mår bra.

Målet på sikt är att locka 500 deltagare och att samla in 150.000 kronor per år till Cancerfonden. Jörgen ser sitt engagemang som ett sätt att ge tillbaka till cancerforskningen.

– Det här är ett krig mot sjukdomen!

Du som inte har möjlighet att cykla den 1 juni kan vara med i långloppsutmaningen ändå. Gåvor har kommit in från både Vasaloppet och Wien Marathon. Läs mer i gästboken på insamlingssidan.

Nyttan med HPV-vaccin större än risken

I dag publicerar SVD:s Brännpunkt en debattartikel som förklarar nyttan med vaccin som skydd mot livmoderhalscancer. Bakom debattinlägget står Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och överläkare Björn Strander, ledande expert på livmoderhalscancer, med flera.

Budskapet är tydligt: nyttan med vaccin är stor och risken liten.

Bakgrunden är teveprogrammet Kalla faktas reportage om vaccinet Gardasil. Där förmedlades att vaccin mot HPV-virus kan ge allvarliga biverkningar. Uppgifterna får starkt mothugg i dagens debattartikel. Bland annat berättas att vaccinet har funnits på apotek i sju år. 36 miljoner kvinnor har hittills blivit vaccinerade med Gardasil världen över.

Här är ett utdrag ur debattartikeln:

”Man har inte sett några svåra biverkningar som har orsakats av vaccinet. Bieffekter kan man inte värdera utifrån enskilda fall. De kan bara uppfattas om det finns anhopningar i någon grad. Och det har man inte funnit. Det neurologiska förlamningstillståndet Guillain-Barré har man studerat särskilt, liksom ett stort antal andra autoimmuna sjukdomar.

En ny oberoende svensk-dansk studie undersökte rapporterade autoimmuna sjukdomar hos en miljon flickor där 300000 hade fått vaccinet Gardasil. Man fann ingen ökad frekvens av dessa sjukdomar bland de vaccinerade. Samma resultat visar en amerikansk studie som undersökte 200000 individer.”

Förhoppningsvis kan debattartikeln bidra med viktig fakta till de oroliga föräldrar och tonårstjejer som funderar ett extra varv på vaccinet. Om du har frågor om livmoderhalscancer eller om HPV och vaccin, kontakta våra medicinskt sakkunniga medarbetare på Cancerfondens informations- och stödlinje.

Spring för livet och Cancerfonden

Den 1 maj är kanske några av er är ute och demonstrerar. Skövdebon Cissi Hagberg ägnar dagen åt att ta ställning för alla som drabbas av cancer. Hon är arrangör för motionsloppet Spring för livet, där alla anmälningsavgifter och intäkter skänks till Cancerfonden.

Cissi Hagberg har, som många andra engagerade insamlare, en personlig relation till cancer. På sin webbplats berättar hon om varför hon vill bidra till cancerforskningen:

”Under hösten 2012 fick jag bevittna hur cancern bröt ner en ung människas liv. Att se en person med sådan livsglädje, falla sönder dag för dag gjorde ont. Men det gör ondare att tänka på hur många som faktiskt sitter i precis samma situation idag. Jag har som mål att väcka tankar hos människor.”

Cissi Hagberg samarbetar med Skövde kommun och Billingens fritidsområde ekonomisk förening. Hon har också knutit till sig ett antal företag som sponsrar loppet.

”Mitt mål är att nå fram till företagare, privatpersoner och föreningar i och runt om Skövde. Och få dem att delta den 1:a maj. Jag har även som mål att väcka företagares uppmärksamhet i frågan, och lyckas värva fler företag att skänka pengar till Cancerfonden.”

Föranmälan är stängd men det går bra att efteranmäla sig på plats den 1 maj. Loppet startar 13.00 och distanserna är 2,5 km, 5 km och 10 km.

Vill du vara med och bidra till insamlingen så hittar du den här.

Har du också planer på att starta en insamling till förmån för Cancerfonden? Klicka här och läs mer.

Läs vår debattartikel om forskningens roll i sjukvården

Artikelförfattarna Bengt Westermark, Yvonne Brandberg, Jan Zedenius och Anna Karlsson.

”Sveriges åldrande befolkning kommer att sätta oerhörd press på sjukvården, och det gäller inte minst cancervården. År 2030 väntas ungefär dubbelt så många leva med cancer i vårt land. Förutom att samhället måste satsa mer på förebyggande insatser måste behandlingarna bli effektivare och sjukvården bättre organiserad”, skriver fyra företrädare för Cancerfonden i en debattartikel.

Artikelförfattarna menar att forskningen måste utgöra en självklar och integrerad del i sjukvården. Läkare och sjuksköterskor måste få tid att forska och få stöd av sina verksamhetschefer. På Dagens Medicins webbplats kan du läsa hela debattartikeln.

Punk mot cancer – till minne av Stellan

Stellan Hemringe var legendarisk gitarrist i flera av Stockholms punkband på 1970- och 1980-talet. Förra året dog han i cancer. Nu arrangerar hans gamla bandkompisar en konsert i Stellans namn och intäkterna går till Cancerfonden.

Den 4 maj är det dags för ”Punk mot cancer” på Boo Folkets Hus i Orminge, strax öster om Stockholm. Det var här Stellan Hemringe började spela med The Mob-77, ett av de allra första banden på punkscenen i Sverige.

Vännen och tidigare bandkollegan Mats Cavonius har samlat ihop gänget från slutet av 1970-talet. Under konsertkvällen kommer de spela Stellans låtar och hålla auktion av, bland annat, punkskivor från fornstora dagar.

Mats Cavonius berättar:

”Eftersom Stellan växte upp i Orminge-området och var med i Musikföreningen Ormen så var valet av spelställe enkelt. Bosse Ståldal och Jens Bäckelin på Boo Folkets Hus ställde upp direkt. Och band från Musikföreningen Ormen spelar och hjälper till med ljud å ljus. Intresset är stort att få komma, lyssna och bidra till forskningen men att även få komma och hedra Stellan och få ta farväl av en underbar kompis. Flera av Stellans vänner i svenska musikvärlden ställer självklart upp gratis.”

Målet är att samla in 20000 kronor. Vill du bidra så finns insamlingen här.

Biljetter går att köpa på Kulturdirekt (Kulturhuset i Stockholm), Boo Folkets Hus, Pet Sounds och Sound Pollution. Mer information hittar du här.

Evenemanget är ett av många fina exempel på när närstående och vänner går ihop för att hedra någon som gått bort i cancer. Den senaste veckan har nästan 1200 bilder laddats upp på alladrabbas.se, Cancerfondens bildtjänst som vem som helst kan använda för att visa sitt stöd i kampen mot cancer.

Gå in där du med om du inte redan har gjort det.

Nationell studie om tarmcancer väcker hopp om färre dödsfall

I förra veckan kom en glädjande nyhet från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Så gott som alla landsting och regioner står bakom en gemensam nationell studie av tjock- och ändtarmscancer, en tumörform som drabbar omkring 6000 svenskar varje år.

Studien genomförs genom screening där personer mellan 59 och 62 år* bjuds in att delta. Dels genom undersökning av avföringsprover, dels med så kallad koloskopi där tarmen undersöks. Syftet med studien är att ta reda på om screening minskar risken att dö i tjock- och ändtarmscancer samt vilken metod som lämpar sig bäst att införa nationellt.

– Landets landsting och regioner samarbetar kring en nationell cancerstrategi och lägger mycket kraft på att utveckla cancervården. Det är ett stort framsteg att vi nu har kommit så långt att det ska genomföras en landstingsövergripande studie. Det bådar gott för ett fortsatt systematiskt arbete som bygger på en nationell samsyn inom cancerområdet, säger Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid SKL.

Vikten av tidig upptäckt gäller i allra högsta grad för tjock- och ändtarmcancer. I dag avlider varannan drabbad inom fem år efter diagnos (se sid 1 i denna rapport). Överlevnaden bland patienter vars tumör upptäcks tidigt är betydligt högre än hos dem vars tumör upptäckts i ett sent skede.

I slutet av året inleds screeningen ute i landstingen, utan kostnad för patienten. Mer information om studien kommer att ges i annonser i dagstidningar.

Cancerfonden råder dig att delta om möjlighet finns!

Fotnot: Boende i Stockholm eller på Gotland får inte vara med, där finns redan screening. Om du behandlas, eller tidigare har behandlats, för tarmcancer kan du inte heller medverka.

Välkommen Klas Kärre, ny ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd

Klas Kärre i labbet på KI. Foto: Karl Gabor

Professor Klas Kärre tar i dag över ordförandeskapet i Cancerfondens forskningsnämnd. Som ordförande leder han arbetet med att fördela Cancerfondens forskningsanslag till den främsta cancerforskningen.

– Klas Kärre har en imponerande meritlista, med stora framgångar inom cancerforskning och en stark position i forskningsvärlden. Vi är mycket glada över att han kommer att leda forskningsnämndens arbete och hälsar honom varmt välkommen, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

Sedan 1994 är Klas Kärre professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet. Det var på KI han först kom in på forskningsbanan, tack vare en tjänst på institutionen för tumörbiologi. Ett anslag från Cancerfonden bidrog sedan starkt till att han valde forskningen framför en läkartjänst.

59-årige Kärre var under 1980- och 1990-talet verksam i Cancerfondens forskningsnämnds vetenskapliga sekretariat. Han vet alltså väl vad som väntar.

– Jag har stor respekt för Cancerfondens arbete. Forskningsprojekt ska få anslag i nationell konkurrens och pengarna, gåvorna som Cancerfonden fördelar, ska användas på bästa sätt. Det är oerhört viktigt och en arbetsuppgift jag brinner för, säger Klas Kärre som även ser fram emot att vara en del i debatten om cancerforskning och cancervård i Sverige.

Han är främst känd för en upptäckt han gjorde tidigt i forskarkarriären, om hur den naturliga mördarcellen fungerar. Upptäckten ledde fram till ”The missing self hypothesis”, som beskriver en strategi för hur denna så kallade NK-cell identifierar sina målceller och dödar dem.

Klas Kärre efterträder Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet.

Det här är Klas Kärre

  • Utbildad läkare. Gift med Anne Scharfstein, tillsammans har de tre barn och bor i Stockholm.
  • På sin fritid umgås han med familj och vänner, promenerar, går gärna på bio eller balett. Att läsa är en annan omtyckt fritidssyssla. En av de böcker som gjort intryck på senare år är The Emperor of all Maladies: A Biography of Cancer av författaren Siddhartha Mukherjee.
  • Ledamot och tidigare ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin.
  • Engagerad internationellt, bland annat i arbetet med att prioritera forskningsansökningar i European Research Council.
  • Har mottagit flera internationella priser för sin forskning, bland annat från Institut Curie i Paris och Cancer Research Institute i New York.

För mer information kontakta: Johanna Faijersson, pressekreterare på Cancerfonden
Telefon: 08-677 10 04, mejl: johanna.faijersson@cancerfonden.se