Kategori: Cancerforskning

Hopp om nytt läkemedel mot myelom

Behandling, Cancerforskning, Nyheter
2013-06-20
Kommentera ( kommentarer)

Benmärgen finns främst i nyckelben (1), bröstben (2), revben (3), ryggkotor (4) och bäckenben (5) Illustration: Roland Klang

Forskare vid Karolinska Institutet kan vara ett nytt läkemedel på spåren mot blodcancerformen multipelt myelom. En lovande studie har publicerats i vetenskapliga tidskriften Clinical Cancer Research och nu ska läkemedlet, som kallas melflufen, gå igenom klinisk prövning.

Myelom är en kronisk cancer som utgår från vita blodkroppar (plasmaceller) i benmärgen. Läs mer om myelom här.

Forskargruppen har funnit att patienter som tidigare visat resistens mot läkemedel mot multipelt myelom är mycket känsliga för det nya preparatet. Det öppnar för nya behandlingsmöjligheter, skriver KI i ett pressmeddelande.

Forskarna hoppas också att det nya läkemedlet ska kunna användas mot fler cancerformer.

Bloggat av:

Cancer i siffror: Fler lever längre med sin cancer

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter
2013-06-17
Kommentera ( kommentarer)

Statistik från 2011 visar att 72,5 procent av manliga och 71 procent av kvinnliga patienter levde fem år efter cancerdiagnos, en ökning från 66,9 respektive 67,3 procent år 2007. Efter tio år levde drygt 65 procent av samtliga, också en ökning från tidigare.

Detta kan man läsa i Cancer i siffror, en publikation som ges ut av Cancerfonden i samarbete med Socialstyrelsen. Årets upplaga presenterar statistik från 2011 och ger positiva kunskaper. Allt fler lever längre med sin cancersjukdom. Bröstcancer, leukemier och ändtarmscancer är exempel på diagnoser som i dag har betydligt förbättrad prognos. Exempelvis beräknas den relativa 10-årsöverlevnaden för kvinnor med bröstcancer vara 83,5 procent.

– Inom överskådlig framtid så kommer cancer att betraktas som en kronisk sjukdom i stället för en dödande sjukdom, säger docent Jan Zedenius i Cancerfondens vetenskapliga sekretariat om de nya siffrorna i den här intervjun i Sveriges Radios Ekot.

Det finns flera orsaker till denna ”framgång”. I Sverige erbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år mammografi, vilket leder till tidig upptäckt och därmed större möjlighet till bot. Bröstcancerforskning har lett till en allt mer individualiserad behandling. Tilläggsbehandlingar efter operation minskar risken för återfall.

Vidare kan man läsa att dödligheten i leukemier minskar. För patienter med kronisk myeloisk leukemi (KML) har 5-årsöverlevnaden gått upp till cirka 90 procent.

Elizabeth Johansson. Foto: Andrea Björsell

– Nya läkemedel har avsevärt förbättrat överlevnaden för denna patientgrupp, säger Cancerfondens Elizabeth Johansson, redaktör för publikationen.

– Unga vuxna som drabbas av akut lymfatisk leukemi behandlas också mer intensivt med cytostatika, vilket har visat sig vara effektivt.

Närmare 2 000 fall av cancer i ändtarmen (rektalcancer) diagnostiserades 2011. Även dessa patienter lever längre. Det hänger samman med förfinade kirurgiska tekniker. Dessa minskar risken för återfall och gör att patienterna lever längre.

Här kan du läsa hela Cancer i siffror och även statistik för respektive diagnos.

Lite kortfakta om cancer:

  • Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar. Cancer uppstår när cellerna börjar dela sig okontrollerat.
  • Cirka 65 procent av dem som fick en cancerdiaganos i Sverige 2011 var 65 år eller äldre. Med ökad ålder ökar också antalet cancerfall, bland annat därför att cellernas skador i arvsmassan (DNA) blir fler med åldern och att cellernas förmåga att reparera dessa skador försämras.
  • Upp emot 10 procent av all cancer är ärftlig.
  • Cirka 15 procent av cancerfallen anses ha ett samband med rökning.
  • Drick mindre alkohol, skaffa bättre matvanor, rör på dig mer, gå ner i vikt och undvik solskenet är råd du kan ta till dig för att bidra till att minska din risk för att få cancer.
Bloggat av:

Ny metod testas mot nervcellstumörer

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter
2013-06-12
Kommentera ( kommentarer)

Neuroblastom är en cancerform som oftast drabbar små barn. Tumörerna utgår från nervsystemet och består av neuroblaster, som är förstadier till nervceller. Neuroblastom kan sitta på olika ställen i kroppen, ibland i hjärnan eller ögat, men oftast i perifera nervsystemet.

Tumörerna är ofta elakartade och även om överlevnaden har förbättrats de senaste decennierna så kan behandlingen ge kraftiga biverkningar. Totalt sett överlever drygt 60 procent, men av de barn som drabbas av de svåraste formerna klarar sig bara en minoritet. Därför är det angeläget att finna nya behandlingsmetoder.

Nyligen publicerade forskare vid Karolinska Institutet en studie i den vetenskapliga tidskriften PNAS som väcker hopp. Resultaten visar att en liten kemisk molekyl påverkar cancercellerna genom att bryta ned ett protein kallat MYCN. I neuroblastomceller finns genen för det här proteinet i extra många kopior, och  fungerar som ett slags gaspedal för cellen.

Marie Henriksson, professor i molekylär tumörbiologi vid KI. Foto: Ulf Sirborn

Den kemiska substansen bryter ned MYCN vilket i sin tur leder till celldöd i neuroblastomceller med extra kopior av MYCN-genen.

– Små kemiska molekyler som slår ut MYCN kan därför bli ett framtida behandlingsalternativ för barn med neuroblastom, säger Marie Arsenian Henriksson, som är professor i molekylär tumörbiologi vid KI, och som leder forskargruppen bakom studien.

Eftersom liknande proteiner, MYC, är involverade i flera andra tumörformer kan den här kunskapen komma fler patienter till godo i framtiden.

Än så länge kan inte substansen som användes i studien användas som läkemedel, men forskarna har testat den på möss med neuroblastom och sett att överlevnaden bland dem ökade. Studien visade också att MYC-proteinerna verkar påverka cellernas ämnesomsättning – behandlingen orsakade en ansamling av fett i tumörcellerna.

– Utöver att vi här öppnar dörren för nya behandlingsterapier mot vissa cancerformer kan kunskapen också ha betydelse för metabola sjukdomar, som till exempel diabetes, säger Marie Arsenian Henriksson i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

Studien har fått stöd från både Cancerfonden och Barncancerfonden, och flera andra finansiärer.

Fettdroppar (i rött) har ansamlats i neuroblastomceller efter behandling som slår mot proteinet MYC. Foto: Anna Frenzel

Bloggat av:

Nya rön från gigantisk forskningskonferens väcker hopp

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Förebyggande, Nyheter
2013-06-5
Kommentera ( kommentarer)

Foto: ASCOs webbplats

I går avslutades den jättelika forskningskonferensen ASCO i Chicago. Ungefär 25 000 cancerforskare samlades för att berätta för varandra om sina forskningsresultat.

Tidningen Dagens Medicin har specialbevakat konferensen och har publicerat en mängd artiklar på sin sajt. Och floden av nyheter från cancerforskarna väcker hopp. Det går framåt på en mängd områden!

Flera viktiga nyheter om hudcancerformen malignt melanom presenterades på ASCO. För något år sedan introducerades ipilimumab, det första läkemedlet som visat sig kunna förlänga livet för vissa patienter med spritt malignt melanom. Nu kommer studier som pekar mot att nya läkemedel som kan förbättra chanserna ytterligare. Det handlar om olika typer om antikroppar som stimulerar kroppens eget immunförsvar att angripa tumörcellerna. Ett av de nya medlen tycks krympa tumörer hos upp till 40 procent av patienterna med spridd sjukdom, jämfört med ungefär 10 procent för ipilimumab.

– Om allt går väl tror jag att vi ganska snabbt kan börja använda de här nya läkemedlen hos våra patienter, som för bara ett par år sedan inte alls hade några bra behandlingsalternativ, säger Johan Hansson, onkolog vid Karolinska universitetssjukhuset, i en av Dagens Medicins artiklar.

En annan höjdpunkt var studien om tamoxifen, ett läkemedel som ges till bröstcancerpatienter för att undvika återfall. I dag får kvinnorna läkemedlet under fem år, men en ny studie visar att tio års behandling är ännu bättre.

– Om jag uttalar mig personligen så kommer det nog snart att avspegla sig i hur vi behandlar patienter i Sverige. Framför allt kan det bli aktuellt till kvinnor innan klimakteriet, säger professor Jonas Bergh, som är ordförande i Svenska bröstcancergruppen, till Dagens Medicin.

Ett forskningsresultat som väcker hopp för länder som inte kommit så långt med screeningprogram för att förebygga cancer, är det som visar att vanlig ättika kan bidra till att hitta fler kvinnor som riskerar att utveckla livmoderhalscancer. I stället för att ta ett cellprov, som vid screening i Sverige, penslas ättikan på livmoderhalsen. Eventuella cellförändringar framträder då som ljusa områden, enligt studien som har gjorts av indiska forskare.  Bättre förebyggande insatser skulle kunna rädda mängder av kvinnoliv, bara i Indien dör 22 000 kvinnor årligen i sjukdomen.

Bloggat av:

”Låt fler äldre vara med i kliniska studier”

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Patienter
2013-05-30
Kommentera ( kommentarer)

Överlevnadstiden för personer med spridd tjock- och ändtarmscancer har ökat dramatiskt de senaste decennierna, åtminstone bland dem som får delta i vetenskapliga studier. Medianöverlevnaden för dessa patienter har ökat från ett halvår till uppemot två år.

– Om man tittar på alla människor som får tjocktarmscancer med metastaser så lever de tyvärr inte lika länge, utan snarare runt ett år, berättar Bengt Glimelius, som är professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och specialiserad inom tjock- och ändtarmscancer.

För att ta reda på mera om hur det går för alla i befolkningen som drabbas av spridd tjock- och ändtarmscancer, har han tillsammans med kollegor i Norge och Danmark gjort en studie där de undersökt överlevnaden med hjälp av de nationella cancerregistren. Totalt ingår nästan 30 000 personer.

Resultaten visar att medianöverlevnaden bland norska patienter ökade från 5 till 10 månader från 1980 till 2008. En liknande förbättring sågs i Sverige och Danmark. Andelen som levde i minst tre år tredubblades från cirka 7 till 21 procent.

En viktig slutsats i studien är att den största förbättringen finns hos patienter som är under 60 år, där 28 procent levde i minst tre år. Bland dem som var över 75 år var förbättringen inte alls lika stor. Forskarna menar att resultatet väcker frågor om hur effektiva behandlingsmetoder används och anpassas till äldre patienter. Även om det inte går att utjämna åldersskillnaderna helt, eftersom äldre oftare har fler andra sjukdomar, så borde skillnaderna kunna minska.

– Ett problem är att äldre sällan får vara med i studier, där man provar nya behandlingar. Där får bara de i övrigt  friskaste patienterna vara med, bland annat därför att en tyngre cytostatikabehandling kan ge svårare biverkningar, säger Bengt Glimelius.

Han anser att sjukvården ska ta mindre hänsyn till ålder, och se mer till patientens allmänna hälsotillstånd. Riktlinjer som säger att en behandling inte ska ges till patienter över en viss ålder får inte förekomma, enligt Bengt Glimelius.

– Äldre patienter får inte diskrimineras så att de inte får vara med i studier bara på grund av sin ålder, säger han.

Däremot är det viktigt att tänka på att äldre som grupp kan tåla behandlingarna sämre.

Den aktuella studien har fått stöd från Cancerfonden och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Annals of Oncology.

Bloggat av:

Protein avslöjar aggressiv blåscancer

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Patienter
2013-05-23
Kommentera ( kommentarer)

Cancer i urinblåsan är en cancerform som ofta kan behandlas framgångsrikt. Men ungefär en tredjedel av patienterna drabbas av en aggressiv form, som växer in i muskulaturen och är svår att bota.

Mikroskopibilden visar proteinet PODXL i brunt runt cancercellerna. Foto: Lunds universitet

Nu har svenska forskare med stöd från Cancerfonden lyckats visa att cellerna i de aggressiva tumörerna ofta innehåller ett speciellt protein kallat Podocalyxin-like, eller PODXL.

– Ett stort kliniskt bekymmer i dag vid den här typen av cancersjukdom är de ytliga tumörerna, då vi inte vet hur de kommer att utvecklas. Med ökad kunskap om det här proteinet kan vi bättre avgöra en patients prognos och se vem som behöver en mer aggressiv behandling direkt, och vem som kan få en mildare behandling utan att riskera deras liv, säger Karolina Boman, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

Hon är doktorand och har gjort studien tillsammans med bland andra Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet.

I studien, som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften British Journal of Cancer, deltog ungefär 500 patienter med urinblåsecancer som behandlats i Lund, Malmö eller Uppsala. Resultaten visar att de som hade tumörer som innehöll PODXL hade en ökad risk att få aggressivt återfall eller att dö i sin sjukdom inom två år, även om cancern hittats tidigt och tumören var ytlig när diagnosen ställdes.

Att undersöka om tumören innehåller PODXL är en enkel och billig procedur, enligt Karin Jidström, och kan identifiera patienterna med hög risk.

– Patienter med tumörer som innehåller proteinet skulle kunna undersökas oftare och kanske operera bort blåsan i ett tidigare skede, förklarar hon.

Metoden skulle också kunna spara pengar. Patienter med ytlig blåscancer undersöks i dag regelbundet med cystoskopi, en metod där läkaren tittar in i blåsan via urinröret och hyvlar bort lite av slemhinnan för att se hur cancern utvecklas. Det är en dyrbar process.

– Genom att identifiera PODXL  kan vi sålla ut dem med snälla tumörer. De skulle kanske kunna komma mer sällan till cystoskopi, säger Karin Jirström.

Förhoppningen är att ett enkelt urinprov ska kunna avgöra om tumören innehåller proteinet.

Forskarna tror att kunskapen om PODXL kan komma till nytta vid flera cancerformer. De har redan visat att patienter med tjock- och ändtarmscancer också har ökad risk för att få återfall eller dö i sin sjukdom om proteinet finns i tumörcellerna.

Bloggat av:

Hudcancer drabbar lågutbildade hårdast

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Förebyggande, Nyheter, Patienter, Tidig upptäckt
2013-05-15
Kommentera ( kommentarer)

Cancer drabbar rik som fattig. Men inte lika hårt. Utbildning och ekonomi är faktiskt kopplat till hur det går för cancerpatienter, vilket Cancerfonden bland annat har uppmärksammat i Cancerfondsrapporten 2012.

Nyligen publicerade svenska forskare en ny studie i European Journal of Cancer som handlar om hur utbildningsnivån påverkar hur det går för personer som drabbas av den allvarliga hudcancerformen malignt melanom. I studien, som är finansierad av Cancerfonden, har forskarna följt upp 27 000 patienter som fick diagnosen malignt melanom mellan 1990 och 2007. Resultatet har sedan kopplats till deras utbildningsnivå. Och skillnaderna är stora.

Upprepade brännskador av solen ökar risken för hudcancer.

Bland patienterna med låg utbildning var det vanligare att cancern var i ett mer avancerat stadium när diagnosen ställdes. Risken att dö av melanomet var dubbelt så stor bland dem med lägst utbildningsnivå, jämfört med patienterna med högst utbildning.

– Till stor del kan det vara en kunskapsfråga och man väljer ju oftast själv att låta undersöka sina fläckar, säger statistikern John Carstensen, till tidningen Östgöta Correspondenten.

Han är en av forskarna bakom studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Linköpings universitet.

– Resultatet visar att vi har en ojämlikhet i Sverige. Kanske har också högutbildade ett försprång, en större vana att hitta och ta till sig information, ett bättre kontaktnät och lättare att så att säga ta sig fram, fortsätter John Carstensen.

Forskarna betonar att strategierna för att hitta maligna melanom tidigt måste förbättras, så att fler människor söker tidigt till läkare för misstänkta hudförändringar.

I en debattartikel som publicerades på Sveriges Televisions sajt i måndags kräver bland andra Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh att det måste bli lättare att snabbt få en ordentlig bedömning av födelsemärken hos läkare. Dessutom anser Cancerfonden att 18-årsgräns ska införas för solarium. Det brunbrända idealet skördar alltför många liv – i alla samhällsklasser.

Bloggat av:

Svenska register möjliggör framgångsrik forskning

Cancerforskning, Nyheter
2013-04-26
Kommentera ( kommentarer)

I Sverige, och övriga nordiska länder, har vi en lång tradition av att föra register. Genom våra personnummer kan vi lätt få fram siffror som visar bland annat ålder och kön, och genom åren har flera nationella register vuxit fram i den svenska sjukvården.

Tack vare dessa register kan vi bedriva högkvalitativ forskning där stora grupper ingår i underlaget. På så sätt kan man få svar som inte skulle ha kommit fram i en undersökning med en mindre grupp människor.

Ett exempel är de studier som har jämfört sambandet mellan mobiltelefoner och en viss typ av hjärntumörer. De flesta studier visar inget samband, men en mindre studie visade på en alarmerande stor ökning efter bara ett par års mobilanvändande.

Tack vare det nationella register där alla cancerfall registreras utifrån tumörtyp, kunde vi i Sverige kontrollera studieresultatets giltighet. Om studien hade varit korrekt skulle vi ha sett en kraftig ökning av hjärntumör under de senaste 25 åren. Så är inte fallet – därmed kan just det resultatet avfärdas. Registret ger oss också möjlighet att övervaka frågan på lång sikt. Vad händer efter 40 år med mobiltelefoner?

Det finns dock orosmoln på himlen. Enligt ett förslag till ny EU-förordning om persondataanvändning riskerar delar av denna viktiga forskning att försvåras oerhört. Detta eftersom de krav som ställs nära nog omöjliggör forskning på stora befolkningsgrupper.

Cancerfonden följer frågan noggrant och kommer göra vad som står i vår makt för att förordningen formuleras på ett rimligare sätt.

Bloggat av:

140 forskare samlas i norr för en ännu bättre cancervård

Cancerforskning, Nyheter
2013-04-17
Kommentera ( kommentarer)

På fredag hålls för första gången Cancerforskningsdagen i Umeå, ett samarbete mellan Umeå universitet och Regionalt Cancercentrum, RCC Norr. Hela 140 cancerforskare från norra sjukvårdsregionen samlas för att utbyta kunskaper.

Tillställningen i Umeå Folkets Hus blir en viktig mötesplats för alla som arbetar med cancerforskning i regionen, säger Tufve Nyholm, forskningssamordnare vid RCC Norr, i ett pressmeddelande.

– Alla, från de som arbetar med patientnära klinisk forskning till de som arbetar med cancerceller i laboratorium, får här en möjlighet att träffas och byta erfarenheter. Förhoppningsvis ger det också upphov till nya samarbeten, vilket i sin tur ger en bättre cancervård, säger Tufve Nyholm.

Landets sex regionala cancercentrum bildades för ett par år sedan, som ett resultat av regeringens nationella cancerstrategi. Målet med strategin är att göra vården mer jämlik, patientorienterad och kunskapsbaserad, och det är cancercentrumens uppgift att förverkliga detta. I Cancerfondsrapporten 2013 berättar vi hur långt de har kommit, vilket du kan läsa om i kapitlet Cancervård i Sverige. När det gäller forskning har RCC bland annat i uppgift att stärka den kliniska cancerforskningen, och se till att vetenskapliga framsteg snabbt kommer patienterna till del.

Under Cancerforskningsdagen i Umeå kommer forskarna att få ta del av cirka 40 forskningsprojekt i form av posterpresentationer och lyssna till olika föredrag. I en paneldiskussion är temat hur man kan underlätta för cancerpatienter i hela den norra sjukvårdsregionen att medverka i kliniska studier.

Den kliniska forskningen har problem i dag i Sverige. Läkare och annan sjukvårdspersonal har svårt att hinna med att forska i en pressad vardag. Cancerfonden menar att samordningen genom RCC ger en unik chans för att förbättra situationen. Även detta kan du läsa mer om i Cancerfondsrapportens forskningskapitel.

Bloggat av:

Sopkaos tar död på cancerceller

Behandling, Cancerforskning, Nyheter
2013-04-11
Kommentera ( kommentarer)

Cancercellen producerar "felaktiga" proteiner.

En ämne som orsakar kaos i tumörcellernas avfallshantering skulle kunna bli en ny, effektiv cancermedicin. Det hoppas svenska forskare som testar om denna helt nya metod skulle kunna fungera som behandling.

När en normal cell omvandlas till en cancercell börjar den producera en mängd felaktiga proteiner. Om det inte vore för ett snillrikt, inre sophanteringssystem skulle tumörcellerna självdö av mängden proteinavfall. Detta faktum utnyttjar en forskargrupp under ledning av Stig Linder, professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet.

En cancercell full av proteinskräp genomgår programmerad celldöd.

Gruppen arbetar med en lovande substans med arbetsnamnet b-AP15. Den påverkar cellernas avfallskvarnar, som kallas proteasomer och som bryter ned felaktiga proteiner. Dessa skulle annars ansamlas och leda till att cellen genomgår programmerad celldöd. Den nya läkemedelskandidaten kan sägas ställa till med kaos i sorteringssystemet för proteiner inne i cancercellen. I Cancerfondsrapporten 2013 kan du läsa närmare om denna snillrika mekanism, ladda ned forskningskapitlet och bläddra fram till avsnittet Framtidens genombrott.

I första hand ska substansen b-AP15 testas på patienter med myelom, en cancerform som drabbar benmärgen. Forskarna har visat att läkemedelskandidaten är mycket lovande hos möss med myelom, och b-AP15 har också visat hämmande effekter på tillväxten av till exempel bröst- och lungtumörer.

För att ta ett nytt läkemedel till patienter krävs dock en hel del ytterligare forskning. Dels måste substansen optimeras för att bli så effektiv som möjligt, dels måste en lämplig dos prövas ut i djurförsök. Forskarna, som får anslag från Cancerfonden, har även  fått finansiering från ett företag. Detta krävs för att producera substansen i större mängd och för att sköta den omfattande kontrollprocess som krävs för kliniska läkemedelsprövningar.

Trots att det är lågt kvar till ett godkänt läkemedel är Stig Linder optimistisk. Efter 35 års erfarenhet som forskare tycker han sig ha en läkemedelskandidat som verkligen har potential att göra skillnad. Kanske blir det ett av flera läkemedel som tillsammans kan ge cancerpatienter flera år med god livskvalitet, kanske kan läkemedlet till och med sätta stopp för myelomutveckling – något som i dag inte är möjligt.

Illustrationer: Ronny Lingstam

Bloggat av: