Kategori: Cancersjukdomar

Hudundersökning med mobil får fint pris

Dagens Medicins pris Guldskalpellen delas för Ã¥ttonde Ã¥ret ut till ”vÃ¥rdens främsta förnyare”. Ã…rets pristagare är hudkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg för ett projekt med mobil teledermatoskopi för misstänkta hudtumörer.

Tekniken, som vi tidigare skrivit om i bloggen och Cancerfondsrapporten, innebär att distriktsläkaren undersöker patientens hud med ett dermatoskop som är ihopkopplad med en smartphone. Därefter skickar läkaren remiss digitalt, med mobilen, till bedömande hudspecialist som kan återkoppla inom några timmar med misstänkt diagnos och förslag på behandling.

– När jag skickar en remiss har jag alltid en tanke om vad det kan vara. Under projektets gång har jag blivit bättre på att känna igen malignt melanom eftersom jag kan se hur hudläkaren har kommit fram till diagnosen, säger Anette Aldenbratt, distriktsläkare vid Närhälsan i Mölnlycke som var en av 20 deltagande vårdcentraler i projektet.

Om metoden godkänns kan mobil teledermatoskopi införas i vården nästa år. Läs mer om priset på Dagens Medicins webbplats.

Protein avslöjar aggressiv blåscancer

Cancer i urinblåsan är en cancerform som ofta kan behandlas framgångsrikt. Men ungefär en tredjedel av patienterna drabbas av en aggressiv form, som växer in i muskulaturen och är svår att bota.

Mikroskopibilden visar proteinet PODXL i brunt runt cancercellerna. Foto: Lunds universitet

Nu har svenska forskare med stöd från Cancerfonden lyckats visa att cellerna i de aggressiva tumörerna ofta innehåller ett speciellt protein kallat Podocalyxin-like, eller PODXL.

– Ett stort kliniskt bekymmer i dag vid den här typen av cancersjukdom är de ytliga tumörerna, då vi inte vet hur de kommer att utvecklas. Med ökad kunskap om det här proteinet kan vi bättre avgöra en patients prognos och se vem som behöver en mer aggressiv behandling direkt, och vem som kan få en mildare behandling utan att riskera deras liv, säger Karolina Boman, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

Hon är doktorand och har gjort studien tillsammans med bland andra Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet.

I studien, som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften British Journal of Cancer, deltog ungefär 500 patienter med urinblåsecancer som behandlats i Lund, Malmö eller Uppsala. Resultaten visar att de som hade tumörer som innehöll PODXL hade en ökad risk att få aggressivt återfall eller att dö i sin sjukdom inom två år, även om cancern hittats tidigt och tumören var ytlig när diagnosen ställdes.

Att undersöka om tumören innehåller PODXL är en enkel och billig procedur, enligt Karin Jidström, och kan identifiera patienterna med hög risk.

– Patienter med tumörer som innehåller proteinet skulle kunna undersökas oftare och kanske operera bort blåsan i ett tidigare skede, förklarar hon.

Metoden skulle också kunna spara pengar. Patienter med ytlig blåscancer undersöks i dag regelbundet med cystoskopi, en metod där läkaren tittar in i blåsan via urinröret och hyvlar bort lite av slemhinnan för att se hur cancern utvecklas. Det är en dyrbar process.

– Genom att identifiera PODXL  kan vi sålla ut dem med snälla tumörer. De skulle kanske kunna komma mer sällan till cystoskopi, säger Karin Jirström.

Förhoppningen är att ett enkelt urinprov ska kunna avgöra om tumören innehåller proteinet.

Forskarna tror att kunskapen om PODXL kan komma till nytta vid flera cancerformer. De har redan visat att patienter med tjock- och ändtarmscancer också har ökad risk för att få återfall eller dö i sin sjukdom om proteinet finns i tumörcellerna.

Hudcancer drabbar lågutbildade hårdast

Cancer drabbar rik som fattig. Men inte lika hårt. Utbildning och ekonomi är faktiskt kopplat till hur det går för cancerpatienter, vilket Cancerfonden bland annat har uppmärksammat i Cancerfondsrapporten 2012.

Nyligen publicerade svenska forskare en ny studie i European Journal of Cancer som handlar om hur utbildningsnivån påverkar hur det går för personer som drabbas av den allvarliga hudcancerformen malignt melanom. I studien, som är finansierad av Cancerfonden, har forskarna följt upp 27 000 patienter som fick diagnosen malignt melanom mellan 1990 och 2007. Resultatet har sedan kopplats till deras utbildningsnivå. Och skillnaderna är stora.

Upprepade brännskador av solen ökar risken för hudcancer.

Bland patienterna med låg utbildning var det vanligare att cancern var i ett mer avancerat stadium när diagnosen ställdes. Risken att dö av melanomet var dubbelt så stor bland dem med lägst utbildningsnivå, jämfört med patienterna med högst utbildning.

– Till stor del kan det vara en kunskapsfråga och man väljer ju oftast själv att låta undersöka sina fläckar, säger statistikern John Carstensen, till tidningen Östgöta Correspondenten.

Han är en av forskarna bakom studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Linköpings universitet.

– Resultatet visar att vi har en ojämlikhet i Sverige. Kanske har också högutbildade ett försprång, en större vana att hitta och ta till sig information, ett bättre kontaktnät och lättare att så att säga ta sig fram, fortsätter John Carstensen.

Forskarna betonar att strategierna för att hitta maligna melanom tidigt måste förbättras, så att fler människor söker tidigt till läkare för misstänkta hudförändringar.

I en debattartikel som publicerades på Sveriges Televisions sajt i måndags kräver bland andra Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh att det måste bli lättare att snabbt få en ordentlig bedömning av födelsemärken hos läkare. Dessutom anser Cancerfonden att 18-årsgräns ska införas för solarium. Det brunbrända idealet skördar alltför många liv – i alla samhällsklasser.

Senaste statistiken om cancer i Sverige

I Cancerfondsrapporten 2013 ägnas ett helt kapitel åt statistik om cancer. Bland annat visas där hur många diagnoser som ställs varje år, vilka cancerformer som är vanligast och hur dödligheten i cancer ser ut över tid. Här följer ett axplock ur statistiken.

Fler insjuknar i cancer 

År 2011 ställdes 57 726 cancerdiagnoser i Sverige. Det är en ökning med över 4 procent, eller 2 384 fall, jämfört med året innan. Mest anmärkningsvärd är ökningen av hudcancer, särskilt hos kvinnor. Minst en av tre som lever i Sverige i dag kommer någon gång att få en cancerdiagnos.

Bilden nedan visar insjuknande i antal fall per 100 000 invånare.

Fler överlever

Samtidigt har överlevnaden i cancer successivt förbättrats, i dag överlever 60 procent sin cancersjukdom. Nya och förbättrade diagnosmetoder samt preventionssatsningar som screeningverksamhet har lett till att fler cancerfall upptäcks tidigt, då chansen till bot är större. Effektivare behandlingar påverkar också överlevnaden. Trots att allt fler får cancer dör i dag färre (i antal) av cancer än för 40 år sedan.

Bilden nedan visar antal döda per 100 000 invånare.

De vanligaste cancerformerna 

Prostatacancer och bröstcancer stod tillsammans för en tredjedel av alla cancerdiagnoser under 2011.

Är du intresserad av mer fakta och statistik om cancer? Här kan du läsa hela kapitlet.

Målinriktade läkemedel ökar överlevnaden i njurcancer

1: lymfkörtlar, 2: lever, 3: njure, 4: urinledare, 5 urinblåsa. Illustration: Roland Klang.

Alltfler människor som behandlas med tyrosinkinashämmare för sin njurcancer överlever sin sjukdom. Det visar en nyligen publicerad svensk studie där man har kombinerat data ur tre nationella register för att utvärdera överlevnaden hos patienter med njurcancer och metastaserad (spridd) njurcancer.

Denna studie är en av de första i sitt slag på cancerområdet i Sverige. Forskarna har följt vårdförlopp, medicinering och överlevnadstid för samtliga patienter med njurcancer under de senaste tio åren.

Vi har i Sverige en lång tradition av att föra register. Ett exempel är det svenska cancerregistret som startade redan 1958 och innehåller information om så gott som alla patienter med en cancerdiagnos.

– I kombination med personnumren kan vi följa enskilda patienter mellan olika register. Det ger Sverige unika förutsättningar för uppföljningsstudier som denna, säger urologen Börje Ljungberg, medförfattare till studien och expert på njurcancer vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

– Glädjande nog har vi nu lyckats visa en förbättrad överlevnad inte bara för alla som drabbats av njurcancer, utan också för patienter med metastaserad njurcancer, tillägger Börje Ljungberg.

Att dödligheten sjunker för denna patientgrupp beror på många faktorer. Exempelvis den allmänna samhälls- och befolkningsutvecklingen. Men forskarna drar också slutsatsen att tillgången till tyrosinkinashämmarna ökat överlevnaden.

Tyrosinkinashämmare är en grupp läkemedel som verkar genom att hämma specifika mottagare – receptorer – på cancercellernas yta och kan på så sätt hindra cellen från att växa och sprida sig.

Här kan du läsa mer om njurarna och deras funktion.

Viktigt med tydlig information om vaccin

I går debatterades vaccinet Gardasil i tv-programmet Kalla fakta. Vaccinet ges till flickor och unga kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer, och ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet. Kalla fakta rapporterade bland annat om två unga kvinnor, en svensk och en amerikansk, som drabbats av svåra neurologiska sjukdomar i samband med vaccinationen. Dessutom kritiserades den information som ges till allmänheten om vaccinet.

Från Cancerfondens sida vill vi förtydliga de fakta som finns kring vaccinet. Gardasil skyddar mot de två vårtvirus, HPV 16 och 18, som anses ligga bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Dessutom skyddar Gardasil mot ytterligare två HPV-sorter som orsakar kondylom, vårtor på könsorganen. I de stora studier som gjorts om Gardasil har ännu inga direkta orsakssamband till allvarliga biverkningar kunnat visas (se nyhetsinslag med överläkare Björn Strander) – men det är ingen garanti för att detta aldrig kommer att ske. Inga läkemedel är helt utan biverkningar, vilket Kalla faktas inslag visar.

Kalla fakta kritiserar informationen från Vårdguiden och Stockholms läns landsting, där det inte tydligt framgår att vaccinet inte ger ett 100-procentigt skydd. Landstinget svarar i dag på kritiken.

När det gäller livmoderhalscancer har vi i Sverige ett välfungerande screeningprogram med gynekologiska cellprovskontroller, för att hitta förstadier till sjukdomen. Marknadsföring eller kampanjer som ger sken av att ett vaccin ger ett totalt skydd mot cancerformen kan leda snett: den tjej som tror att hon är helt säker efter att ha blivit vaccinerad kanske helt enkelt struntar i cellproverna.

En allsidig och korrekt information till den som ska välja att vaccinera sig eller ej är förstås mycket viktig. Här på vår webbplats kan du läsa mer om både livmoderhalscancer och HPV-vaccination.

Och oavsett om du väljer att vaccinera dig eller ej – gå alltid på cellprovskontrollerna när du blir kallad!

Gyncancerdagen – gratis information och mingel

Bilder från gyncancerdagen 2012.

Går det att skydda sig mot gynekologisk cancer? Vilka är symtomen? Vilka ska vaccineras mot HPV?  

Kom till gyncancerdagen i morgon (tisdag) kväll så får du svaren. Några av Sveriges främsta experter kommer att delta, föreläsa kort och svara på frågor. Arrangörer är Nätverket mot gynekologisk cancer.

  • Platsen är Södra Teatern vid Mosebacke torg i Stockholm
  • Tiden är 17 till 20 den 16 april. Kaffe med tilltugg i pausen, mingel i slutet av kvällen.
  • Gratis, men du mÃ¥ste anmäla dig. Du gör det här!

Programmet kommer att handla om prevention, alltså hur man skydda sig mot gynekologisk cancer, och vilka utmaningar och framsteg som finns i behandlingen.

– Vi vill att kvinnor ska veta hur de ska skydda sig mot gynekologisk cancer, för det går. Äggstockscancer kallas får den tysta sjukdomen, men man kan lära sig känna igen symtomen och vi vill uppmana alla kvinnor att gå till läkare i tid, säger Barbro Sjölander, styrelseledamot i Nätverket mot gyncancer.

– När det gäller livmoderhalscancer vill vi säga att alla ska hörsamma kallelsen till kontroll och se till att döttrarna vaccineras mot HPV!

Barbro Sjölander berättar också att en kvinna som satt i publiken under förra årets gyncancerdag blev varse sina symtom som hon tidigare inte tagit på allvar. Hon sökte läkare och kunde få behandling i tid.

Nationell studie om tarmcancer väcker hopp om färre dödsfall

I förra veckan kom en glädjande nyhet från Sveriges kommuner och landsting, SKL. Så gott som alla landsting och regioner står bakom en gemensam nationell studie av tjock- och ändtarmscancer, en tumörform som drabbar omkring 6000 svenskar varje år.

Studien genomförs genom screening där personer mellan 59 och 62 år* bjuds in att delta. Dels genom undersökning av avföringsprover, dels med så kallad koloskopi där tarmen undersöks. Syftet med studien är att ta reda på om screening minskar risken att dö i tjock- och ändtarmscancer samt vilken metod som lämpar sig bäst att införa nationellt.

– Landets landsting och regioner samarbetar kring en nationell cancerstrategi och lägger mycket kraft på att utveckla cancervården. Det är ett stort framsteg att vi nu har kommit så långt att det ska genomföras en landstingsövergripande studie. Det bådar gott för ett fortsatt systematiskt arbete som bygger på en nationell samsyn inom cancerområdet, säger Göran Stiernstedt, chef för vård och omsorg vid SKL.

Vikten av tidig upptäckt gäller i allra högsta grad för tjock- och ändtarmcancer. I dag avlider varannan drabbad inom fem år efter diagnos (se sid 1 i denna rapport). Överlevnaden bland patienter vars tumör upptäcks tidigt är betydligt högre än hos dem vars tumör upptäckts i ett sent skede.

I slutet av året inleds screeningen ute i landstingen, utan kostnad för patienten. Mer information om studien kommer att ges i annonser i dagstidningar.

Cancerfonden råder dig att delta om möjlighet finns!

Fotnot: Boende i Stockholm eller på Gotland får inte vara med, där finns redan screening. Om du behandlas, eller tidigare har behandlats, för tarmcancer kan du inte heller medverka.

Vaccin blir vapen mot levercancer

Hepatit-virus

Levercancer är en aggressiv cancerform som ännu är svår att behandla. Ur ett globalt perspektiv är infektion med hepatitvirus en av de främsta orsakerna till levercancer.

Matematiken är skrämmande: mer än 500 miljoner människor världen över är infekterade med hepatit B eller hepatit C, en smygande infektion som på sikt kan orsaka både skrumplever och levercancer.

I årets Cancerfondsrapport berättar vi om spännande studier som just nu bedrivs vid Karolinska Institutet för att hitta en ny behandling mot hepatit. Det är professor Matti Sällberg, Karolinska Institutet i Huddinge, och hans medarbetare som arbetar för att få fram ett behandlande vaccin mot båda virustyperna.

I dag finns förebyggande vaccin mot hepatit B, och bättre vaccinationsprogram i länder där många bär på viruset skulle minska insjuknandet i levercancer betydligt. Men det behövs också effektiva behandlingar för dem som redan är smittade. Det vaccin som Matti Sällberg arbetar med är inte förebyggande utan behandlande och skulle i bästa fall kunna bota infektionen.

Genom att injicera arvsmassa som kodar för ett virusprotein, sätter forskarna fart på kroppens eget immunförsvar mot hepatitviruset. Man skulle kunna säga att metoden utnyttjar kroppens egna muskler som vaccinfabriker. När arvsmassan sprutas in sätter muskelcellerna nämligen igång och producerar virusproteinet. Det sätter fart på immunförsvarets celler som i sin tur attackerar de infekterade levercellerna.

Huddingeforskarna har redan testat vaccinet på tolv hepatit C-infekterade patienter, med lyckat resultat. Fler och större studier återstår innan behandlingen kan nå hepatitsmittade i större skala, men forskningen väcker hopp om bättre behandling och färre levercancerfall i framtiden.

Illustrationer: Ronny Lingstam

Cancerfondens Young Investigator Award går till två KI-forskare

Margareta Wilhelm.

Tidigare i veckan togs beslut om vilka unga forskare som får Cancerfondens Young Investigator Award för 2013. Priset går i år till Margareta Wilhelm och Robert Månsson vid Karolinska Institutet.

Margareta Wilhelm forskar på en gen kallad p73. Enkelt uttryckt studerar hon hur normala celler blir till cancerceller.

– Det är oerhört stort för mig att få Cancerfondens Young Investigator Award, att känna att det finns ett förtroende för mig och min forskning. Det betyder att jag kommer att få tid att satsa på mina idéer och kunna gå på djupet för att förstå de mekanismer som leder till att en normal cell löper amok och blir en tumörcell. Och hur vi ska kunna attackera detta för att hitta nya behandlingsmetoder för cancerpatienter, säger Margareta Wilhelm.

Robert MÃ¥nsson.

Syftet med en forskartjänst är att forskare ska kunna fördjupa sig inom sitt område och skapa en långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna går till forskare som disputerat för högst sju år sedan och innebär att Cancerfonden betalar forskarens lön under sex år.

Robert Månsson forskar på arvsmassans roll i utvecklingen av blodcancer. Bland annat vill han ta reda på hur gener kontrolleras i sjuka och friska blodceller.

– För mig och mina medarbetare betyder tjänsten att vi på ett helt annat sätt kan våga satsa på större projekt med mer förarbete och möjligheter att svara på större frågor, säger Robert Månsson.

Läs mer om de belönade forskarna här