Besökte Medicinska riksstämman i Älvsjö förra veckan. Då kan samtalen bli lite mer personliga än när jag möter en läkare/forskare i intervjusammanhang.

Jag mötte en för mig känd psykiater som sade: ”Jag ringde en väninna som jag inte hört av på en tid och då berättade hon att hon hade fått ett cancerbesked. Vi ska träffas i nästa vecka, och jag vet inte vad jag ska säga.”

När man hänger av sig läkarrollen tillsammans med rocken kan en utbildad person bli lika tveksam och rådvill som vilken annan som helst som ska möta en cancerpatient. Den här gången ville psykiatern möta vännen som en vän och medmänniska. Och det var då det blev svårt. Frågorna hopade sig.

Vad vet jag om denna sjukdom som hon kommer att fråga mig om? Hur ska jag trösta?  Har jag tid att följa med henne på läkarbesök? Tänk om hon inte vill vara med om någon behandling? Är det opersonligt att sända en bukett blommor? Vad begär hon av mig?

Senaste numret av Rädda Livet tar upp lite av dessa funderingar. Svaren var ganska entydiga när man kommer till tider av sorg och saknad eller sista stunder som vän och närstående.

Gunilla Vedin Halvardson med stor erfarenhet av att tala med patienter och närstående. Foto Andrea Björsell.

Man behöver inte säga så mycket. Visa att du finns där och att du inte lämnar, är sjukhuspastorns ord.

Fråga hur patienten vill ha det och respektera svaret, är kuratorns råd.

Det var väl ungefär det jag samtalade med den frågande psykiatern om. Samtidigt stack jag några av Cancerfondens informationsfoldrar i handen på henne. Efter cancerbeskedet, Att vara närstående och Vad säger jag till barnen?

Så går det ju alltid att ringa Cancerfondens informations- och stödlinje för stöd och råd på telefon 020-59 59 59.

Följ gärna Cancerfonden på Facebook. Många delar med sig av tips och många delger oss sina erfarenheter som man kan ha god nytta av.

Du kan hitta din egen samtalsvän här.

Illustration Maja Lidbrink

Cancerfonden har i annonsering påtalat att när en får cancer drabbas alla. Man kan vara mer eller mindre kompis med folk på jobbet, men när någon får sjukdomen kommer frågorna. Då vaknar ett engagemang och även rädsla för det nya, det okända.

Hur ska vi göra nu? Ska man ringa? Räcker det med ett sms? Bör någon av oss fråga om vi ska handla hem lite mat eller gå ut med hunden?

Och vem ska ta hens arbetsuppgifter nu? Måste jag ta jobba över?

Cancerfondens egen tidning, Rädda Livet nummer 4, kommer ut på fredag och finns på vår webbplats nästkommande vecka.

I detta nummer är temat Saknad i olika skepnad. En är att man saknar sin arbetskamrat som har fått en cancerdiagnos och går under behandling. Kurator Aina Johnsson har forskat på dessa frågor som dyker upp i arbetslivet.

Hennes svar är enkelt och rakt: fråga hur den som är sjuk vill ha det och respektera svaret!

I samma tidning skriver jag också om en fråga som man definitivt aldrig ska ställa.

Har du erfarenheter av att en kollega har fått diagnosen cancer? Vad var svårast att handskas med? På vad sätt visade ni arbetskamraten att ni brydde er om?

Vill du ha Rädda Livets fyra nummer 2013 så anmäl dig som stödmedlem till Cancerfonden 020-59 59 59 eller digitalt. Avgiften är 200 kronor per år.

I dag ska allt vara klart, och tänkt det är det också. Några bilder är utbytta och en sista rubrik är satt.  Ett färskt nummer av Cancerfondens tidning Rädda Livet har tagit form. 48 sidor denna gång med många berättelser av närstående och patienter förutom forskare om sina arbetsområden och –sätt.

I detta nummer kan du möta Tora Nilsson. I arbetet som barnsköterska hade hon hjälpt många småbarnsföräldrar i kris. ”Var positiv och se framåt” var hennes budskap till dem. När hon själv drabbades av bröstcancer trodde hon att hon skulle klara av det riktigt galant eftersom hon var så stabil och stark.

Det som kom fram i bildterapins bilder visade på något helt annat.

Tidningen kommer ut med fyra nummer per år. Bli stödmedlem i Cancerfonden för 200 kronor per år och därmed få tidningen hem i postlådan.

Är du som jag – angelägen att göra en omstart när det blir höst? Det kan handla om kvällskursen, lova sig själv att cykla en extra runda två kvällar i veckan, äta färre potatisar och aldrig, aldrig äta vitt bröd mer. 

Det kan också handla om ständiga förbättringar på jobbet. Hur ska Rädda Livet bli mer innehållsrik? Mer nyttig för dem som läser den? Fräschare, mer tilltalande, mer efterlängtad. För jag vill ju att ni ska se fram emot kommande nummer! 

Nästa vecka har jag lämning av färdiga artiklar, notiser, krönikor och enkäter till Rädda Livet nr 3. Temat är förstås bestämt långt före sommaren – bröstcancer; vad annars inför Cancerfondens Rosa Bandet-insamling i oktober? 

Vad mycket det finns att skriva om? Vad många människor som ställer upp för intervjuer och vill delta för att hjälpa andra genom att berätta om sina egna erfarenheter som patienter eller närstående. För en sak har jag lärt mig. När jag gör en läsarundersökning så har jag hittills alltid fått samma svar på frågan vad man helst läser i Rädda Livet: om andra patienter och hur de har kommit vidare i livet efter sin sjukdom. 

Finns det något annat som du vill läsa om i Rädda Livet?  Önska på bara; jag väntar tåligt och förväntansfullt!