Tag: Behandling

Protein avslöjar aggressiv blåscancer

Cancer i urinblåsan är en cancerform som ofta kan behandlas framgångsrikt. Men ungefär en tredjedel av patienterna drabbas av en aggressiv form, som växer in i muskulaturen och är svår att bota.

Mikroskopibilden visar proteinet PODXL i brunt runt cancercellerna. Foto: Lunds universitet

Nu har svenska forskare med stöd från Cancerfonden lyckats visa att cellerna i de aggressiva tumörerna ofta innehåller ett speciellt protein kallat Podocalyxin-like, eller PODXL.

– Ett stort kliniskt bekymmer i dag vid den här typen av cancersjukdom är de ytliga tumörerna, då vi inte vet hur de kommer att utvecklas. Med ökad kunskap om det här proteinet kan vi bättre avgöra en patients prognos och se vem som behöver en mer aggressiv behandling direkt, och vem som kan få en mildare behandling utan att riskera deras liv, säger Karolina Boman, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

Hon är doktorand och har gjort studien tillsammans med bland andra Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet.

I studien, som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften British Journal of Cancer, deltog ungefär 500 patienter med urinblåsecancer som behandlats i Lund, Malmö eller Uppsala. Resultaten visar att de som hade tumörer som innehöll PODXL hade en ökad risk att få aggressivt återfall eller att dö i sin sjukdom inom två år, även om cancern hittats tidigt och tumören var ytlig när diagnosen ställdes.

Att undersöka om tumören innehåller PODXL är en enkel och billig procedur, enligt Karin Jidström, och kan identifiera patienterna med hög risk.

– Patienter med tumörer som innehåller proteinet skulle kunna undersökas oftare och kanske operera bort blåsan i ett tidigare skede, förklarar hon.

Metoden skulle också kunna spara pengar. Patienter med ytlig blåscancer undersöks i dag regelbundet med cystoskopi, en metod där läkaren tittar in i blåsan via urinröret och hyvlar bort lite av slemhinnan för att se hur cancern utvecklas. Det är en dyrbar process.

– Genom att identifiera PODXL  kan vi sålla ut dem med snälla tumörer. De skulle kanske kunna komma mer sällan till cystoskopi, säger Karin Jirström.

Förhoppningen är att ett enkelt urinprov ska kunna avgöra om tumören innehåller proteinet.

Forskarna tror att kunskapen om PODXL kan komma till nytta vid flera cancerformer. De har redan visat att patienter med tjock- och ändtarmscancer också har ökad risk för att få återfall eller dö i sin sjukdom om proteinet finns i tumörcellerna.

Sopkaos tar död på cancerceller

Cancercellen producerar "felaktiga" proteiner.

En ämne som orsakar kaos i tumörcellernas avfallshantering skulle kunna bli en ny, effektiv cancermedicin. Det hoppas svenska forskare som testar om denna helt nya metod skulle kunna fungera som behandling.

När en normal cell omvandlas till en cancercell börjar den producera en mängd felaktiga proteiner. Om det inte vore för ett snillrikt, inre sophanteringssystem skulle tumörcellerna självdö av mängden proteinavfall. Detta faktum utnyttjar en forskargrupp under ledning av Stig Linder, professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet.

En cancercell full av proteinskräp genomgår programmerad celldöd.

Gruppen arbetar med en lovande substans med arbetsnamnet b-AP15. Den påverkar cellernas avfallskvarnar, som kallas proteasomer och som bryter ned felaktiga proteiner. Dessa skulle annars ansamlas och leda till att cellen genomgår programmerad celldöd. Den nya läkemedelskandidaten kan sägas ställa till med kaos i sorteringssystemet för proteiner inne i cancercellen. I Cancerfondsrapporten 2013 kan du läsa närmare om denna snillrika mekanism, ladda ned forskningskapitlet och bläddra fram till avsnittet Framtidens genombrott.

I första hand ska substansen b-AP15 testas på patienter med myelom, en cancerform som drabbar benmärgen. Forskarna har visat att läkemedelskandidaten är mycket lovande hos möss med myelom, och b-AP15 har också visat hämmande effekter på tillväxten av till exempel bröst- och lungtumörer.

För att ta ett nytt läkemedel till patienter krävs dock en hel del ytterligare forskning. Dels måste substansen optimeras för att bli så effektiv som möjligt, dels måste en lämplig dos prövas ut i djurförsök. Forskarna, som får anslag från Cancerfonden, har även  fått finansiering från ett företag. Detta krävs för att producera substansen i större mängd och för att sköta den omfattande kontrollprocess som krävs för kliniska läkemedelsprövningar.

Trots att det är lågt kvar till ett godkänt läkemedel är Stig Linder optimistisk. Efter 35 års erfarenhet som forskare tycker han sig ha en läkemedelskandidat som verkligen har potential att göra skillnad. Kanske blir det ett av flera läkemedel som tillsammans kan ge cancerpatienter flera år med god livskvalitet, kanske kan läkemedlet till och med sätta stopp för myelomutveckling – något som i dag inte är möjligt.

Illustrationer: Ronny Lingstam

Stort behov av information om cancer

Läkarens information räcker inte alltid. Många patienter och närstående besöker cancerfonden.se för att läsa på mer.

När man får ett cancerbesked – eller någon i ens omgivning drabbas – börjar jakten på information om sjukdomen. Många kan vittna om att de lusläser läkarjournalen, letar i böcker och söker bland källor på Internet.

Vi på Cancerfonden märker att det finns ett sug efter information om cancerdiagnoser och behandlingar, det syns inte minst på besöken på vår webbplats. Där är våra informationssidor om cancersjukdomar bland de mest lästa. År efter år, månad efter månad. Ungefär vart fjärde besök på cancerfonden.se börjar på en sida under menyrubriken ”Om cancer”. Allra mest läst är informationssidan om bröstcancer.

Men, kan man lita på att allt som står där är sant då? Ja, det vågar jag lova. Innehållet på sidorna om cancer granskas regelbundet av medicinsk expertis för att vara så tillförlitliga och uppdaterade som möjligt. Däremot är det svårt att ge vägledning i enskilda fall. Det kan bara din läkare göra!

Våra medarbetare på Informations- och stödlinjen ansvarar för sidorna på avdelningen ”Om cancer” på cancerfonden.se. Hör gärna av dig till dem om du har några funderingar. De är medicinskt utbildade och har lång erfarenhet av rådgivning om cancer.

Här finns också en sammanställning av vanliga frågor om cancer. Kolla där om din fråga är besvarad.

En annorlunda resa med bröstcancer

I dag får 20 kvinnor veta att de har bröstcancer. Camilla Magnusson vet hur det känns. När hon fick beskedet var hon dessutom gravid. Här är hennes berättelse:

Jag vill dela med mig av en annorlunda resa som började 2006.

Jag var gravid i vecka 23, en lycklig blivande mamma. Den nyfunna knölen i mitt vänstra bröst kunde väl inte vara annat än en svullen mjölkkörtel… trodde jag.

Läkaren hos min barnmorska fick känna, klämma och konstatera att det inte var någon farlig knöl. Skönt tänkte jag och spanade in några läckra barnvagnar till vår efterlängtade lilla bebis.

Hos husläkaren två veckor senare kollade jag upp den igen. En vaken läkare skickade mig direkt till Danderyds sjukhus för kontroll. En vecka senare förändrades livet. BRÖSTCANCER.

När jag, idag, sex år senare tänker tillbaka kan jag, trots mardrömmen, känna enorm glädje. Ibland förstår jag inte – hur kunde det bli såhär?

Jag slängdes mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg. Operation i graviditetsvecka 28 och tre kommande cytostatikabehandlingar med en bebis i magen. ”Normal” förlossning för att sen kliva på ytterligare fyra behandlingar av annan sort. Som avslutning fick jag 25+8 dagars strålning. Puuh!

En dag på behandlingsavdelningen.

Noel.

I mitten någonstans föddes en perfekt, lurvig och fin liten son, Noel. Mammas mirakel <3 <3 <3

2008 var det dags igen, men då för min mamma. Mor och dotter rasade samman, men som två rutinerade reste vi oss snabbt, klev in i boxningsringen och boxade bort delmål efter delmål. Den här gången agerade vi utan att känna efter.

2010 blev jag återigen mamma till en underbar, fin liten pojke, Morris <3 <3 <3

Tack för att jag lever i landet Sverige på 2000-talet. Och tack till alla fantastiska människor jag mött i den svenska sjukvården!

Morris.

Tack själv Camilla, säger vi på Cancerfonden, för att du ville dela med dig av dina erfarenheter!

Camilla Magnusson har även berättat sin historia i Sveriges Radio Metropol. Här kan du lyssna på intervjun: ”Jag tänkte att barnet i min mage bara försvann”

Du kan också stödja Camillas och hennes vän Johannas insamling Mammas mirakel till förmån för Cancerfonden. För sjätte året i rad samlar de in pengar för cancerforskningen.

Vilken prostatacancerbehandling ska jag välja?

I går deltog jag i Prostatacancerförbundets dag på Berns i Stockholm. Som samarbetspartner blir det lite extra spännande att närvara. Cancerfonden ger möjlighet för patientorganisationerna att få bidrag för att lyfta fram sina frågor bland annat som temadagar. På mötet gavs publiken möjlighet att ställa frågor. Patienterna delgav en liten del av sin historia som bland annat handlade om förvirringen vid cancerbeskedet.

Det fick mig att tänka på de samtal vi får på Cancerfondens informations- och stödlinje. Så många män som nyligen fått veta att de har prostatacancer och blivit hemskickade med uppgiften att själva bestämma hur de vill bli behandlade. För en man med prostatacancer finns möjligheten att behandlas med operation, strålning eller avvakta och följa sjukdomens eventuella fortskridande (aktiv monitorering). Det gäller för de män som har en botbar sjukdom.

Frågan som ställs till oss är hur man ska kunna veta vad som är bäst? Vad ska man göra för val? Ångesten hos vissa av dessa män som ringer är stor. Vi informerar och berättar om de olika behandlingsmetoderna och framförallt säger vi att de bör prata med onkologen (cancerläkaren) om de bara haft möjlighet att träffa sin urolog (specialist på urinvägarna). Det är viktigt att läkarna hjälper patienten med valet. Hur ska vi som lekmän kunna veta vad som är bäst? Cancerfonden skickar också ut skriftlig information och säger att de oroliga männen naturligtvis kan återkomma till oss om de bara behöver få prata om detta val igen och kanske igen…

Men tillbaka till Berns. Överläkaren Ola Bratt svarade på frågan med att säga att det är läkarna som ska ta på sig ansvaret för att välja rätt behandling åt patienten.

I Skåne har man under lång tid arbetat i team med urolog och onkolog. På så vis får patienten en bedömning av två experter som tar hänsyn till patienten och vad som passar individen bäst. Detta kräver mod då man hålls som ansvarig för beslutet. Ett mod som många läkare i dag saknar då man vill lägga över ansvaret på individen istället för sig själv.

Titta gärna på debatten och bilda dig en egen uppfattning:

Om du inte kan se filmen i inbäddat format, klicka på den här länken i stället!

På Cancerfondens kanal på Youtube kan du titta på hela debattmötet, talare för talare. Den hittar du här.

Svåra hjärntumörer kan få mildare behandling

Hjärntumör röntgenTumörer i hjärnan är vanligast bland äldre personer. Ungefär hälften av patienterna är över 60 år.

Nu visar en ny studie att äldre som drabbats av elakartad hjärntumör kan leva längre med högre livskvalitet om de slipper strålning. Studien har gjorts på 342 personer som är 60 år eller äldre från sju länder med diagnosen glioblastorm.

Under studiens gång följdes tumörutvecklingen liksom patienternas livskvalitet via standardiserade frågeformulär.

- Vi fann att strålbehandling i sex veckor inte i något fall var bättre än de andra alternativen. För patienter över 70 år var det bättre att avstå helt från den behandlingen, säger Annika Malmström, onkolog, doktorand vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.

Genom att undersöka en speciell gen i tumörerna så kunde man komma fram till vilken behandling som passar bäst i varje enskilt fall.

- Att hitta rätt individuell behandling är också en hälsoekonomisk fördel. Våra resultat visar att det är meningsfullt att behandla även de äldsta patienterna. De kan leva längre och må bättre, säger Annika Malmström.

Forskningsstudiens resultat har nyligen publicerats i The Lancet Oncology.

Här kan du läsa mer om olika behandlingar av hjärntumörer.

Anders berättar om livet med hjärntumör

Hopp om behandling där friska celler skonas

En ny forskningsupptäckt vid Lunds universitet ger hopp om att framtida cancerbehandling ska kunna oskadliggöra tumörer, utan att samtidigt förstöra friska celler så som cytostatika (cellgifter) verkar i dag.

Cancerformerna det handlar om är bland annat bröst- lung- och tjocktarmscancer. I bästa fall kan ett nytt läkemedel vara tillgängligt för prövning på patienter om fem-sex år, bedömer Maria Alvarado Kristensson som är forskare i molekylär patologi vid Lunds universitet, institutionen för laboratoriemedicin i Malmö.

Maria Alvarado Kristensson. Foto: Lunds universitet

– Det är spännande med ett forskningsfynd som har betydelse för flera vanligt förekommande cancersjukdomar. Det innebär att många patienter berörs ifall vi lyckas i det fortsatta arbetet, säger Maria Alvarado Kristensson i ett pressmeddelande.

Forskarna har hittat en koppling mellan två proteiner som spelar roll i celldelningen och utvecklingen av cancertumörer. Proteinet retinoblastoma (RB1), som motverkar celldelning, saknas oftast i cancertumörer. Det leder till förhöjda värden av proteinet gamma-tubulin, som gynnar tillväxten av cancertumörer.

Om däremot gamma-tubulinet blockeras så dör tumörcellerna – men de friska cellerna överlever. Forskarna är nu på jakt efter substanser som kan sätta stopp för gamma-tubulin.

Maria Alvarado Kristensson är hoppfull:

– Jag bedömer chanserna att hitta en grund till ett läkemedel som goda, bland annat eftersom det redan finns substanser som hämmar ”kusiner” till gamma-tubulin, säger hon.

Studien publiceras i Journal of biological chemistry, läs mer här.

Läsplattor till stöd för cancerpatienter

Som första sjukhus i landet erbjuder Länssjukhuset i Kalmar sina bröstcancerpatienter som strålbehandlas digitala läsplattor som stöd. Där hittar de all information om sin behandling.

Målet är att kvaliteten i omhändertagandet ska förbättras och att patientens ställning i vården ska stärkas. Läsplattan ska bidra till ökad patientmedverkan och ökad kunskap om sjukdomen. ”Välinformerade patienter känner sig oftast tryggare och blir mer delaktiga i sin behandling,” skriver man från Linnéuniversitetet som är samarbetspartner i projektet.

Via läsplattan kan patienterna få tillgång till information om sin behandling i form av text, video, faktagranskade länkar, sociala forum, med mera. Och så kan de nå kontakt både med personal och andra patienter.

Med hjälp av anonyma enkätsvar kan personalen få löpande respons från patienterna under behandlingstiden.

– Att kunna erbjuda våra patienter ett modernt IT-verktyg för att förbättra information och kommunikation känns oerhört stimulerande, säger Stefan Johnsson som är projektledare och chefsfysiker vid Länssjukhuset i Kalmar.

Ett informationsverktyg i tiden helt enkelt.

Läkaren som blev patient berättar

Kommer ni ihåg Svetlana Bajalica Lagercrantz, cancerläkaren och forskaren som fick bröstcancer? Några månader efter diagnosen började hon blogga på Cancerfonden.se – ”Svetlanas dagbok”. Nu berättar hon i en artikel i Svenska Dagbladet om sina erfarenheter.

Svetlana Lagercrantz

Svetlana Lagercrantz.

Bloggen var ett sätt att hjälpa andra drabbade att hantera sin rädsla inför sjukdomen.

– Jag slås av all oro och ångest, men också av osäkerheten inför den behandling de får. Det finns en ganska stor besvikelse på sjukvården. På bloggarna kan patienter peppa varandra i sitt missnöje med den vård de har fått, säger hon i SVD.

Svetlana behandlades av sina egna kolleger, på Radiumhemmet. Läsarna fick i bloggen en inblick i patientens vardag.

– Jag ville visa att man kan lita på behandlingen här i Sverige, berättar hon.

Så gott som alla reaktioner har varit positiva. Vänner och arbetskamrater följde henne genom sjukdomsperioden, läkarstudenter fick ett nyttigt perspektiv på patienter och andra cancerdrabbade kunde känna igen sig i situationen.

Svetlana lärde sig mycket under resans gång och hoppas att hon bidragit med att vara öppen. Vi på Cancerfonden vill rikta ett varmt tack till Svetlana, som vågade och orkade berätta om sin cancer! Som hon själv säger: ”Cancer är inget att skämmas över.”

För dig som vill läsa mer om Svetlanas tid som cancerpatient, läs bloggen här.

Hela artikeln i Svenska Dagbladet finns att läsa här.

Jakten på ett immunologiskt minne

Tänk om människokroppens immunförsvar var så starkt att det klarade av att bekämpa cancertumörer på egen hand. Ola Winqvist är övertygad om den möjligheten.

Ola Winqvist

Foto: KI.se

Winqvist, professor i cellulär immunterapi och överläkare, föreläste i går för oss på Cancerfonden. Han berättade bland annat om framstegen inom immunterapi, som visat sig ha goda effekter på många cancerdrabbade.

I korthet innebär immunterapin att vita blodkroppar tas ut från den cancerdrabbades kropp. Därefter odlas blodkropparna i provrör till mångfaldigt flera – och injiceras tillbaka i kroppen. På så sätt ska immunsystemet bli tillräckligt starkt för kunna kämpa mot cancern.

Utan hjälp på traven går kroppens immunceller en ojämn kamp mot tumörcellerna. ”De är för få och på fel ställe”, som Ola Winqvist uttrycker saken.

– Vi vill ge kroppen ett immunologiskt minne, fast redan i provröret, sade Ola Winqvist och gjorde jämförelsen med hur vaccin fungerar.

En klinisk studie på patienter med tjocktarmscancer har visat lovande resultat och just nu pågår en studie med urinvägscancer. Hittills har Ola Winqvist inte sett några biverkningar av behandlingen.

I en framtid hoppas han att immunterapi ska bli en etablerad cancerbehandling, som komplement till kirurgi, strålning och cytostatika.

Lästips: ”Räddad av sin egen kropp”, reportage i Magasinet Filter.

Ola Winqvist efterlyser större statligt stöd för svensk cancerforskning. Se inslag i SVT (2.50 in i klippet).

Vill du veta mer om Ola Winqvist? Läs om hans karriär och forskning här.