Tag: cancerforskning

Hudcancer drabbar lågutbildade hårdast

2013-05-15 - Tags: , , , , ,
Kommentera ( kommentarer)

Cancer drabbar rik som fattig. Men inte lika hårt. Utbildning och ekonomi är faktiskt kopplat till hur det går för cancerpatienter, vilket Cancerfonden bland annat har uppmärksammat i Cancerfondsrapporten 2012.

Nyligen publicerade svenska forskare en ny studie i European Journal of Cancer som handlar om hur utbildningsnivån påverkar hur det går för personer som drabbas av den allvarliga hudcancerformen malignt melanom. I studien, som är finansierad av Cancerfonden, har forskarna följt upp 27 000 patienter som fick diagnosen malignt melanom mellan 1990 och 2007. Resultatet har sedan kopplats till deras utbildningsnivå. Och skillnaderna är stora.

Upprepade brännskador av solen ökar risken för hudcancer.

Bland patienterna med låg utbildning var det vanligare att cancern var i ett mer avancerat stadium när diagnosen ställdes. Risken att dö av melanomet var dubbelt så stor bland dem med lägst utbildningsnivå, jämfört med patienterna med högst utbildning.

– Till stor del kan det vara en kunskapsfråga och man väljer ju oftast själv att låta undersöka sina fläckar, säger statistikern John Carstensen, till tidningen Östgöta Correspondenten.

Han är en av forskarna bakom studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Linköpings universitet.

– Resultatet visar att vi har en ojämlikhet i Sverige. Kanske har också högutbildade ett försprång, en större vana att hitta och ta till sig information, ett bättre kontaktnät och lättare att så att säga ta sig fram, fortsätter John Carstensen.

Forskarna betonar att strategierna för att hitta maligna melanom tidigt måste förbättras, så att fler människor söker tidigt till läkare för misstänkta hudförändringar.

I en debattartikel som publicerades på Sveriges Televisions sajt i måndags kräver bland andra Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh att det måste bli lättare att snabbt få en ordentlig bedömning av födelsemärken hos läkare. Dessutom anser Cancerfonden att 18-årsgräns ska införas för solarium. Det brunbrända idealet skördar alltför många liv – i alla samhällsklasser.

Bloggat av:

Punk mot cancer – till minne av Stellan

2013-04-17 - Tags: , ,
Kommentera ( kommentarer)

Stellan Hemringe var legendarisk gitarrist i flera av Stockholms punkband på 1970- och 1980-talet. Förra året dog han i cancer. Nu arrangerar hans gamla bandkompisar en konsert i Stellans namn och intäkterna går till Cancerfonden.

Den 4 maj är det dags för ”Punk mot cancer” på Boo Folkets Hus i Orminge, strax öster om Stockholm. Det var här Stellan Hemringe började spela med The Mob-77, ett av de allra första banden på punkscenen i Sverige.

Vännen och tidigare bandkollegan Mats Cavonius har samlat ihop gänget från slutet av 1970-talet. Under konsertkvällen kommer de spela Stellans låtar och hålla auktion av, bland annat, punkskivor från fornstora dagar.

Mats Cavonius berättar:

”Eftersom Stellan växte upp i Orminge-området och var med i Musikföreningen Ormen så var valet av spelställe enkelt. Bosse Ståldal och Jens Bäckelin på Boo Folkets Hus ställde upp direkt. Och band från Musikföreningen Ormen spelar och hjälper till med ljud å ljus. Intresset är stort att få komma, lyssna och bidra till forskningen men att även få komma och hedra Stellan och få ta farväl av en underbar kompis. Flera av Stellans vänner i svenska musikvärlden ställer självklart upp gratis.”

Målet är att samla in 20000 kronor. Vill du bidra så finns insamlingen här.

Biljetter går att köpa på Kulturdirekt (Kulturhuset i Stockholm), Boo Folkets Hus, Pet Sounds och Sound Pollution. Mer information hittar du här.

Evenemanget är ett av många fina exempel på när närstående och vänner går ihop för att hedra någon som gått bort i cancer. Den senaste veckan har nästan 1200 bilder laddats upp på alladrabbas.se, Cancerfondens bildtjänst som vem som helst kan använda för att visa sitt stöd i kampen mot cancer.

Gå in där du med om du inte redan har gjort det.

Bloggat av:

140 forskare samlas i norr för en ännu bättre cancervård

2013-04-17 - Tags: , ,
Kommentera ( kommentarer)

På fredag hålls för första gången Cancerforskningsdagen i Umeå, ett samarbete mellan Umeå universitet och Regionalt Cancercentrum, RCC Norr. Hela 140 cancerforskare från norra sjukvårdsregionen samlas för att utbyta kunskaper.

Tillställningen i Umeå Folkets Hus blir en viktig mötesplats för alla som arbetar med cancerforskning i regionen, säger Tufve Nyholm, forskningssamordnare vid RCC Norr, i ett pressmeddelande.

– Alla, från de som arbetar med patientnära klinisk forskning till de som arbetar med cancerceller i laboratorium, får här en möjlighet att träffas och byta erfarenheter. Förhoppningsvis ger det också upphov till nya samarbeten, vilket i sin tur ger en bättre cancervård, säger Tufve Nyholm.

Landets sex regionala cancercentrum bildades för ett par år sedan, som ett resultat av regeringens nationella cancerstrategi. Målet med strategin är att göra vården mer jämlik, patientorienterad och kunskapsbaserad, och det är cancercentrumens uppgift att förverkliga detta. I Cancerfondsrapporten 2013 berättar vi hur långt de har kommit, vilket du kan läsa om i kapitlet Cancervård i Sverige. När det gäller forskning har RCC bland annat i uppgift att stärka den kliniska cancerforskningen, och se till att vetenskapliga framsteg snabbt kommer patienterna till del.

Under Cancerforskningsdagen i Umeå kommer forskarna att få ta del av cirka 40 forskningsprojekt i form av posterpresentationer och lyssna till olika föredrag. I en paneldiskussion är temat hur man kan underlätta för cancerpatienter i hela den norra sjukvårdsregionen att medverka i kliniska studier.

Den kliniska forskningen har problem i dag i Sverige. Läkare och annan sjukvårdspersonal har svårt att hinna med att forska i en pressad vardag. Cancerfonden menar att samordningen genom RCC ger en unik chans för att förbättra situationen. Även detta kan du läsa mer om i Cancerfondsrapportens forskningskapitel.

Bloggat av:

Sopkaos tar död på cancerceller

2013-04-11 - Tags: , , ,
Kommentera ( kommentarer)

Cancercellen producerar "felaktiga" proteiner.

En ämne som orsakar kaos i tumörcellernas avfallshantering skulle kunna bli en ny, effektiv cancermedicin. Det hoppas svenska forskare som testar om denna helt nya metod skulle kunna fungera som behandling.

När en normal cell omvandlas till en cancercell börjar den producera en mängd felaktiga proteiner. Om det inte vore för ett snillrikt, inre sophanteringssystem skulle tumörcellerna självdö av mängden proteinavfall. Detta faktum utnyttjar en forskargrupp under ledning av Stig Linder, professor i experimentell onkologi vid Karolinska Institutet.

En cancercell full av proteinskräp genomgår programmerad celldöd.

Gruppen arbetar med en lovande substans med arbetsnamnet b-AP15. Den påverkar cellernas avfallskvarnar, som kallas proteasomer och som bryter ned felaktiga proteiner. Dessa skulle annars ansamlas och leda till att cellen genomgår programmerad celldöd. Den nya läkemedelskandidaten kan sägas ställa till med kaos i sorteringssystemet för proteiner inne i cancercellen. I Cancerfondsrapporten 2013 kan du läsa närmare om denna snillrika mekanism, ladda ned forskningskapitlet och bläddra fram till avsnittet Framtidens genombrott.

I första hand ska substansen b-AP15 testas på patienter med myelom, en cancerform som drabbar benmärgen. Forskarna har visat att läkemedelskandidaten är mycket lovande hos möss med myelom, och b-AP15 har också visat hämmande effekter på tillväxten av till exempel bröst- och lungtumörer.

För att ta ett nytt läkemedel till patienter krävs dock en hel del ytterligare forskning. Dels måste substansen optimeras för att bli så effektiv som möjligt, dels måste en lämplig dos prövas ut i djurförsök. Forskarna, som får anslag från Cancerfonden, har även  fått finansiering från ett företag. Detta krävs för att producera substansen i större mängd och för att sköta den omfattande kontrollprocess som krävs för kliniska läkemedelsprövningar.

Trots att det är lågt kvar till ett godkänt läkemedel är Stig Linder optimistisk. Efter 35 års erfarenhet som forskare tycker han sig ha en läkemedelskandidat som verkligen har potential att göra skillnad. Kanske blir det ett av flera läkemedel som tillsammans kan ge cancerpatienter flera år med god livskvalitet, kanske kan läkemedlet till och med sätta stopp för myelomutveckling – något som i dag inte är möjligt.

Illustrationer: Ronny Lingstam

Bloggat av:

Välkommen Klas Kärre, ny ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd

2013-04-2 - Tags: , , ,
Kommentera ( kommentarer)

Klas Kärre i labbet på KI. Foto: Karl Gabor

Professor Klas Kärre tar i dag över ordförandeskapet i Cancerfondens forskningsnämnd. Som ordförande leder han arbetet med att fördela Cancerfondens forskningsanslag till den främsta cancerforskningen.

– Klas Kärre har en imponerande meritlista, med stora framgångar inom cancerforskning och en stark position i forskningsvärlden. Vi är mycket glada över att han kommer att leda forskningsnämndens arbete och hälsar honom varmt välkommen, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

Sedan 1994 är Klas Kärre professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet. Det var på KI han först kom in på forskningsbanan, tack vare en tjänst på institutionen för tumörbiologi. Ett anslag från Cancerfonden bidrog sedan starkt till att han valde forskningen framför en läkartjänst.

59-årige Kärre var under 1980- och 1990-talet verksam i Cancerfondens forskningsnämnds vetenskapliga sekretariat. Han vet alltså väl vad som väntar.

– Jag har stor respekt för Cancerfondens arbete. Forskningsprojekt ska få anslag i nationell konkurrens och pengarna, gåvorna som Cancerfonden fördelar, ska användas på bästa sätt. Det är oerhört viktigt och en arbetsuppgift jag brinner för, säger Klas Kärre som även ser fram emot att vara en del i debatten om cancerforskning och cancervård i Sverige.

Han är främst känd för en upptäckt han gjorde tidigt i forskarkarriären, om hur den naturliga mördarcellen fungerar. Upptäckten ledde fram till ”The missing self hypothesis”, som beskriver en strategi för hur denna så kallade NK-cell identifierar sina målceller och dödar dem.

Klas Kärre efterträder Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet.

Det här är Klas Kärre

  • Utbildad läkare. Gift med Anne Scharfstein, tillsammans har de tre barn och bor i Stockholm.
  • På sin fritid umgås han med familj och vänner, promenerar, går gärna på bio eller balett. Att läsa är en annan omtyckt fritidssyssla. En av de böcker som gjort intryck på senare år är The Emperor of all Maladies: A Biography of Cancer av författaren Siddhartha Mukherjee.
  • Ledamot och tidigare ordförande i Karolinska Institutets Nobelkommitté. Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademin.
  • Engagerad internationellt, bland annat i arbetet med att prioritera forskningsansökningar i European Research Council.
  • Har mottagit flera internationella priser för sin forskning, bland annat från Institut Curie i Paris och Cancer Research Institute i New York.

För mer information kontakta: Johanna Faijersson, pressekreterare på Cancerfonden
Telefon: 08-677 10 04, mejl: johanna.faijersson@cancerfonden.se

Bloggat av:

Vaccin blir vapen mot levercancer

2013-03-20 - Tags: , , ,
Kommentera ( kommentarer)

Hepatit-virus

Levercancer är en aggressiv cancerform som ännu är svår att behandla. Ur ett globalt perspektiv är infektion med hepatitvirus en av de främsta orsakerna till levercancer.

Matematiken är skrämmande: mer än 500 miljoner människor världen över är infekterade med hepatit B eller hepatit C, en smygande infektion som på sikt kan orsaka både skrumplever och levercancer.

I årets Cancerfondsrapport berättar vi om spännande studier som just nu bedrivs vid Karolinska Institutet för att hitta en ny behandling mot hepatit. Det är professor Matti Sällberg, Karolinska Institutet i Huddinge, och hans medarbetare som arbetar för att få fram ett behandlande vaccin mot båda virustyperna.

I dag finns förebyggande vaccin mot hepatit B, och bättre vaccinationsprogram i länder där många bär på viruset skulle minska insjuknandet i levercancer betydligt. Men det behövs också effektiva behandlingar för dem som redan är smittade. Det vaccin som Matti Sällberg arbetar med är inte förebyggande utan behandlande och skulle i bästa fall kunna bota infektionen.

Genom att injicera arvsmassa som kodar för ett virusprotein, sätter forskarna fart på kroppens eget immunförsvar mot hepatitviruset. Man skulle kunna säga att metoden utnyttjar kroppens egna muskler som vaccinfabriker. När arvsmassan sprutas in sätter muskelcellerna nämligen igång och producerar virusproteinet. Det sätter fart på immunförsvarets celler som i sin tur attackerar de infekterade levercellerna.

Huddingeforskarna har redan testat vaccinet på tolv hepatit C-infekterade patienter, med lyckat resultat. Fler och större studier återstår innan behandlingen kan nå hepatitsmittade i större skala, men forskningen väcker hopp om bättre behandling och färre levercancerfall i framtiden.

Illustrationer: Ronny Lingstam

Bloggat av:

Nöjd Bengt Westermark lämnar över ordförandeklubban

2013-03-19 - Tags: ,
Kommentera ( kommentarer)

Bengt Westermark arbetar mars månad ut som ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Han har nu suttit två perioder, tio år, på denna post och kan enligt stadgar inte bli omvald.

Det har varit en tid som inleddes med bistra sparbeting – forskningsanslagen fick dras ner – och avslutar i ett crescendo med ett par procent ökade anslag varje år och en organisation som mår bra.

Bengt Westermark har en lång historia i Cancerfonden. Efter egen disputation 1973 fick han sin första forskartjänst finansierad av Cancerfonden och ett eget anslag på några blygsamma tusenlappar. Sedan flera år tillbaka har han haft en högre cancerforskartjänst finansierad av Cancerfonden och miljonanslag till sin forskning om hjärntumörer, närmare bestämt gliom.

Han har sett det som en av sina viktigare uppgifter i forskningsnämnden att stödet för unga forskare växer.

– Tidigare finansierade Cancerfonden forskartjänster under fyra år. Nu har denna tjänstetid utökats till sex år då forskaren får jobba på sitt projekt och sin karriär, säger Bengt Westermark. Det är en nödvändighet för att kunna satsa på svåra, långsiktiga projekt. Denna förändring har jag bidragit till.

Listan skulle kunna göras lång på vad Bengt Westermark har betytt för verksamheten i Cancerfonden. En uppgift har varit att ta sig an journalister för kommentarer till larmrapporter och förtydliganden av svårförståeliga studieresultat.

– Jag måste erkänna att kontakten med media har varit jätterolig. Jag är fortfarande rädd för journalister, men mötena är kul, säger Bengt.

Det går lätt att samarbeta med Bengt Westermark så ”kärleken” är troligen besvarad.

Ett annat glädjeämne han vill lyfta fram är samarbetet med såväl kansli som styrelse på Cancerfonden.

– Det är nog kontakten med arbetskamraterna på Cancerfonden som jag kommer att sakna mest.

Genom åren har förtroendet för forskningsnämnden ökat i styrelsen, genom god kontakt med såväl styrelseordförande som generalsekreterare i organisationen. Det har hänt att forskningsbudget har höjts – kanske lite mer än vad styrelsen hade tänkt sig.

Det är ingen djärv gissning att Bengt Westermark skulle vara en stor del av denna framgång.

Nu återvänder han till sitt eget forskningsfält vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala som fått stå tillbaka något under den tid som Cancerfonden har krävt hans insatser.

– Jag är nöjd med att frånträda rollen som forskningsnämndens ordförande i ett läge när allting fungerar så väl, säger professor Bengt Westermark.

Den 1 april efterträds han av Klas Kärre, professor i molekylär immunologi vid Karolinska Institutet.

Bloggat av:

Cancerfondens Young Investigator Award går till två KI-forskare

2013-03-15 - Tags: , , , ,
Kommentera ( kommentarer)

Margareta Wilhelm.

Tidigare i veckan togs beslut om vilka unga forskare som får Cancerfondens Young Investigator Award för 2013. Priset går i år till Margareta Wilhelm och Robert Månsson vid Karolinska Institutet.

Margareta Wilhelm forskar på en gen kallad p73. Enkelt uttryckt studerar hon hur normala celler blir till cancerceller.

– Det är oerhört stort för mig att få Cancerfondens Young Investigator Award, att känna att det finns ett förtroende för mig och min forskning. Det betyder att jag kommer att få tid att satsa på mina idéer och kunna gå på djupet för att förstå de mekanismer som leder till att en normal cell löper amok och blir en tumörcell. Och hur vi ska kunna attackera detta för att hitta nya behandlingsmetoder för cancerpatienter, säger Margareta Wilhelm.

Robert Månsson.

Syftet med en forskartjänst är att forskare ska kunna fördjupa sig inom sitt område och skapa en långsiktighet i sin forskning. Tjänsterna går till forskare som disputerat för högst sju år sedan och innebär att Cancerfonden betalar forskarens lön under sex år.

Robert Månsson forskar på arvsmassans roll i utvecklingen av blodcancer. Bland annat vill han ta reda på hur gener kontrolleras i sjuka och friska blodceller.

– För mig och mina medarbetare betyder tjänsten att vi på ett helt annat sätt kan våga satsa på större projekt med mer förarbete och möjligheter att svara på större frågor, säger Robert Månsson.

Läs mer om de belönade forskarna här

Bloggat av:

Patienterna förlorare när klinisk forskning tappar mark

2013-03-13 - Tags: , ,
Kommentera ( kommentarer)

Paneldebattdeltagare, från vänster: Jacob Lagercrantz (moderator), Cancerfonden, Bengt Westermark, Cancerfonden, Anders Blanck, LIF, Beatrice Melin, RCC Norr, Peter Honeth, Utbildningsdepartementet, Jeffrey Yachnin, Radiumhemmet.

Klinisk forskning i Sverige har problem, slår Cancerfonden fast i Cancerfondsrapporten 2013 som i morse presenterades vid ett frukostseminarium.  

Ett nedslående exempel är att antalet läkemedelsprövningar har sjunkit med 48 procent mellan 2004 och 2011. Nästan 500 färre kliniker och vårdcentraler deltar nu i prövningar. Det innebär att antalet patienter som får tillgång till nya behandlingsmetoder har minskat från över 8 200 år 2004 till omkring 3 200 patienter år 2011.

Detta var avstampet för en namnkunnig panel som debatterade utmaningarna för klinisk forskning, alltså den forskning som sker bland patienter på sjukhusen i Sverige. Bengt Westermark (bilden), ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, slog an tonen. Forskningen måste integreras i sjukvården, sade han med emfas och lade fram ett konkret exempel:

– Om en verksamhetschef ska anställa tio läkare så bör han eller hon budgetera för elva läkare så att en av dem ges utrymme att forska.

Forskningen ses som ett intrång i sjukvården.

– Sjukvården tänker inte tillräckligt mycket på morgondagens patienter, sade Bengt Westermark.

Anders Blanck, vd för LIF, de forskande läkemedelsföretagen, pekade på en trend i västvärlden.

– Forskningen ställs emot produktiviteten i vården. Det finns inga ”incitamentspengar” på samma sätt som med att korta vårdköer. Inom sjukvården har man svårt att förstå varför man ska hålla på med kliniska prövningar, när man har så mycket annat att göra, sade han.

Panelen var överens om problemet, vägen till en lösning är dock inte lika given.

Ett förslag som flera av deltagarna förde fram var nationell samordning. Att börja tänka utanför landstingens gränser och dela med sig av kunskap. Flera i panelen uttryckte ett behov av gemensamma databaser över patienter som kan bli aktuella för kliniska studier, och uppgifter om vilka studier som erbjuds.

Bengt Westermark skriver i Cancerfondsrapporten hur Cancerfonden ser på framtiden för klinisk forskning i Sverige:

”För att lösa frågan måste vi bilda en fungerande allians mellan läkemedelsindustrin, universiteten och sjukvården. Sverige kan bli ett föregångsland då det gäller kunskapen om nya behandlingsmetoder.”

Här kan du läsa rapporten som även visar intressant statistik om cancer samt tar upp andra viktiga ämnen inom cancerfrågan.

Bloggat av:

Hårdträning testas som medicin mot utmattning

2013-03-13 - Tags: , , ,
Kommentera ( kommentarer)

I dag släpper vi Cancerfondsrapporten 2013, som tar pulsen på svensk cancerforskning och cancervård. Under rubriken ”framtidens genombrott” presenteras ett spännande forskningsprojekt som har anslag från Cancerfonden på 12 miljoner kronor, fördelade på sex år.

Fatigue är det medicinska namnet för den utmattning och sjukdomskänsla som många cancerpatienter drabbas av under sin sjukdom och behandling. På senare år har det kommit nya rön som tyder på att fysisk aktivitet har positiv effekt mot fatigue. Ett svenskt forskningssamarbete i Uppsala, Linköping och Skåne ska ta reda på mer om den saken.

Drygt 600 patienter med cancer i prostata, bröst och tjock- eller ändtarm deltar. De får alla behandling i botande syfte, och lottas till låg- eller högintensiv träning. Patienterna ska träna individuellt, två gånger i veckan under sex månader, ungefär från det att de påbörjar sin cancerbehandling. I gruppen som tränar med hög intensitet gäller det att snabbt komma upp till 80 procent av maxkapaciteten – vilket innebär hård träning på gym. I den lågintensiva gruppen blir det lugnare träning i form av promenader.

Alla deltagare kommer att få träffa en kontaktperson en gång i veckan. Men medan hälften bara får allmänna råd och stöd, får den andra hälften speciellt utformad coachning. Metoden har tagits fram vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för bland annat patienter med reumatism eller övervikt, och anpassas nu till cancerpatienter.

Karin Nordin. Foto: Mikael Wallerstedt

Om studierna tydligt visar på att träningen har positiv effekt tror forskarna att metoden snabbt skulle kunna få fäste i cancersjukvården.

Samarbetet leds av Karin Nordin, psykolog och professor vid institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap i Uppsala, i samarbete med Sussanne Börjeson, docent och sjuksköterska vid Universitetssjukhuset i Linköping, och Maria Hellbom, psykolog och chef för rehabiliteringssektionen vid Skånes onkologiska klinik.

Här kan du läsa Cancerfondsrapporten digitalt och som pdf. Läs mer om fysisk aktivitet och cancer.

Bloggat av: