Tag: cancerforskning

Mammografi ifrågasätts i studie men rekommendationer kvarstår

Cancerforskning, Förebyggande, Nyheter, Tidig upptäckt

I går (onsdag) fick en kanadensisk studie om mammografi stor uppmärksamhet, bland annat i SVT:s Rapport.

I studien lottades 90 000 kvinnor i åldrarna 40 till 59 år antingen till regelbunden mammografi eller att bli undersökta av en sjuksköterska som kände igenom brösten. Efter 25 år gick det inte att se någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna när det gällde hur många som fick bröstcancer eller hur många som dog i sjukdomen.

Det finns dock andra studier som visar att regelbunden mammografi räddar liv. Socialstyrelsen har nyligen gått igenom det vetenskapliga underlaget och rekommenderar fortsatt mammografiscreening. Enligt Lars Holmberg, chef för Regionalt cancercentrum i Uppsala-Örebro, har man känt till den kanadensiska studien sedan tidigare och vägt in den i den sammantagna bedömningen.

Det är också känt att screeningprogram där stora befolkningsgrupper kallas till hälsoundersökningar har nackdelar i form av överdiagnostik. Det betyder att en del tumörer som hittas vid mammografi aldrig skulle ha blivit farliga för kvinnan och alltså behandlas i onödan. Kanske hade tumören inte växt till, eller så hade kvinnan kanske avlidit av någon annan orsak innan tumören hunnit göra skada. Hur stor överdiagnostiken är råder det delade meningar om, enligt den kanadensiska studien upptäcks var femte bröstcancertumör i onödan. 

Foto: Gustav Mårtensson

Forskaren Per Hall, professor vid Karolinska Institutet, tror inte heller att den kanadensiska studien kommer att påverka mammografin i Sverige. Det säger han i en intervju med Sveriges Radio. I framtiden anser han dock att mammografin bör anpassas utifrån kvinnans individuella risk för bröstcancer. Hans forskning handlar just om att ringa in gruppen med hög risk för bröstcancer, bland annat utifrån genetik och olika livsstilsfaktorer. Du kan läsa mer om Per Halls forskning i ett tidigare blogginlägg.

Nu startar studie som ska hitta tarmcancer i tid

Cancerforskning, Cancervård, Förebyggande, Nyheter, Tidig upptäckt

Efter en lång tids planerande kommer nu svenska 60-åringar att börja bjudas in till en viktig studie, en studie som kan rädda liv. Nästan alla landsting i Sverige har gått ihop för att delta i studien där två olika metoder att hitta tarmcancer ska utvärderas.

Alla län i Sverige har landsting. På Gotland sköter kommunen (Region Gotland) dessa frågor.

Varje år får ungefär 6 000 svenskar tjock- eller ändtarmscancer. Fler än 40 procent av dem avlider av sin sjukdom. Men tarmcancer är en cancerform där tidig upptäckt är avgörande: om tumören upptäcks i ett tidigt skede är chansen att överleva hela 90 procent. Och här skulle ett screeningprogram, där befolkningen bjuds in till kontroller, kunna ha stor effekt. Socialstyrelsen beräknar att ett screeningprogram skulle kunna rädda omkring 300 människors liv varje år i Sverige. Att införa ett sådant program är dock inte gjort i en handvändning.

Men nu i februari tas ett första steg: då kommer skåningar och värmlänningar i åldersgruppen 58-61 år att få en inbjudan att delta i screeningstudien. Därefter är det dags för Västra Götaland och Halland, och sedan resten av landet. Totalt ska 200 000 personer delta i studien. Bara Västernorrland har valt att stå utanför, och Stockholms läns landsting och Gotland har redan ett regionalt screeningprogram.

Två metoder jämförs i studien: koloskopi, där man tittar in i tarmen med en slags kikare, och avföringsprov där man letar efter spår av blod. Målet är att se vilken screeningmetod som bäst förebygger och hittar tarmcancer i tid.

Gunilla Gunnarsson.

Både WHO och EU rekommenderar tarmcancerscreening och Socialstyrelsen väntas inom kort komma med en rekommendation om att införa screening på bred front även i Sverige.

– Att vi nu kan starta denna studie kommer därför väldigt lägligt. Landsting och regioner har under det gångna året förberett studien genom ett intensivt arbete för att öka både kapacitet och kvalitet i koloskopiverksamheten, säger Gunilla Gunnarsson, som är cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Landsting, i ett pressmeddelande.

– Detta har möjliggjort det breda studieupplägget, som i praktiken innebär ett samordnat införande av tarmcancerscreening över hela landet och därmed en mer jämlik cancervård, fortsätter hon.

Antioxidanter som kosttillskott kan göra lungcancer värre

Cancerforskning, Nyheter

Martin Bergö. Foto: gu.se

Cancerfonden rekommenderar en varierad kost, framför att ge kroppen kosttillskott. Detta får ytterligare stöd av en studie från Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet: kosttillskott med antioxidanter kan till och med ha negativ effekt om man är cancersjuk.

Professor Martin Bergö, som har anslag från Cancerfonden, och hans forskarkolleger har sett att kosttillskott med antioxidanter påskyndar och förvärrar cancerutveckling hos möss med lungcancer.

Antioxidanterna påskyndar också tillväxten av lungcancerceller hos människor, visar studien.

– Vi blev själva överraskade av de här resultaten. Man har ju länge tänkt att antioxidanter ska skydda mot cancer, säger Martin Bergö till SVT.

Antioxidanterna avaktiverar ett protein som hämmar cancerceller att växa. I studien fick mössen med lungcancer extra antioxidanter i kosten, motsvarande en multivitamintablett för människor. Resultatet blev att mössens tumörer blev tre gånger fler och större – och att dessa möss dog dubbelt så fort. Därefter bekräftades resultaten i försök på mänskliga lungcancerceller.

– Det finns nu sammantaget tillräckligt med vetenskapliga belägg för att säga att det inte lönar sig att äta extra antioxidanter om man har lungcancer eller har en ökad risk att få lungcancer. Det finns även belägg för att det skulle kunna vara skadligt, säger Martin Bergö i SVT.

Forskarna poängterar att studien inte säger något om huruvida antioxidanter påverkar risken att få cancer. Där behövs mer forskning.

På vår webbplats kan du läsa mer om vilken mat som kan minska risken för cancer.

Världscancerdagen med Cancerfonden i Linköping och Lund

Cancerfonden, Cancerforskning, Nyheter

Tisdag den 4 februari är det Världscancerdagen. Då anordnar vi på Cancerfonden föreläsningar om cancer i Linköping och Lund. Välkommen att anmäla dig om du vill vara med.

Marie Andersson.

I Linköping blir det en föreläsning om sol och malignt melanom. Forskaren Karin Öllinger vid Linköpings universitet berättar om sin forskning kring hur hudcancersjukdomen uppstår.

Marie Andersson, som lever med spritt malignt melanom, delar med sig av sina erfarenheter som cancerpatient och som aktiv i Melanomföreningen.

Cancerfondens representant Yvonne Brandberg, professor och psykolog, kommer att prata bland annat om vårt beteende i solen. Många vet om riskerna i solen men solar ändå. Varför?

När: Tisdagen den 4 februari 2014
17.30: Smörgås och kaffe
18.00 – 19.15: Föreläsning
Var: Hörsalen, Linköpings stadsbibliotek, Östgötagatan 5
Anmälan till: seminarium.l-k@cancerfonden.se, senast fredag den 31 januari.

Serier om sol och hudcancer (här av Lisa Ewald) visas i samband med föreläsningen i Linköping.

Tommy Andersson.

I Lund handlar föreläsningen om cancerforskning och tidig upptäckt – som på olika sätt räddar liv. Tommy Andersson vid Lunds universitet föreläser om hur ett läkemedel kommer till. Han har i många år forskat på att hitta ett läkemedel som ska hindra spridning av bland annat bröstcancer och malignt melanom, två av våra vanligaste cancerformer.

Anna Idman berättar om sin cancersjukdom malignt melanom – den upptäcktes i tid och hon kunde bli botad. Nu jobbar hon med och för andra drabbade i Melanomföreningen.

Lars-Gunnar Ericson från Cancerfonden ger en inblick i hur vi arbetar för att besegra cancer: med insamling, forskningsfinansiering och kunskapsspridning.

När: Tisdagen den 4 februari 2014
18.00: Smörgås och kaffe
18.30 – 19.45: Föreläsning
Var: Kulturen i Lund, Tegnérplatsen
Anmälan till: seminarium.lund@cancerfonden.se, senast fredag den 31 januari.

”Tack för att du deltar i kampen mot cancer”

Cancerfonden, Insamling, Nyheter

Stefan Bergh är generalsekreterare för Cancerfonden. I vår tackfilm vänder han sig till alla generösa givare som bidrar till cancerforskningen i Sverige.

”Att följa cancerforskningens utveckling inger hopp; fler och fler blir friska, fler och fler får livet tillbaka. Du som stödjer Cancerfonden är med och gör det möjligt. Med din hjälp kommer vi i år att kunna finansiera omkring 450 livsviktiga forskningsprojekt. Ett varmt och innerligt tack för ditt engagemang och för ditt stöd.”

Var gärna med och sprid vår film.

Tillsammans kan vi besegra cancer!

”Tack för att du bidrar till forskningens framsteg”

Cancerfonden, Cancerforskning, Insamling, Nyheter

Anna Martling är en av många framstående forskare som arbetar för att fler ska kunna överleva cancer. I vår tackfilm berättar hon om forskningens framsteg.

”Jag forskar på tarmcancer och kan se hur utvecklingen hela tiden går framåt med fler behandlingsalternativ, bättre operationstekniker och skräddarsydd behandling. Det är små små saker som kan vara livsavgörande för de 55 000 kvinnor och män som varje år får cancer. På fem år har överlevnaden i cancer ökat med åtta procent – det är helt fantastiskt! Du som stödjer Cancerfonden och svensk cancerforskning är en del av detta. Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta forskningen. Och vi ger oss aldrig!”

Var gärna med och sprid vår film.

Tillsammans kan vi besegra cancer!

Till dig som stödjer Cancerfonden: ”Tack för att du ger hopp”

Cancerfonden, Insamling, Nyheter, Patienter

Jeanette Sjöblom lever med tarmcancer. I vår tackfilm berättar hon om ett möte med forskaren Anna Martling.

”I april 2013 fick jag reda på att jag hade tarmcancer och sedan dess har jag gått igenom mitt livs tuffaste tid. Jag fick reda på att jag hade 50 procents chans att överleva och jag hade förberett mig på att dö. Men genom forskare i dag har jag fått reda på att min prognos är bättre än så, genom en mer effektiv och anpassad behandling. Det gör att jag vågar tro på livet igen.”

Var gärna med och sprid vår film.

Tillsammans kan vi besegra cancer!

Forskningsfynd som kan ge lindrigare behandling för huvud-halscancer

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Patienter

Tina Dalianis (närmast i vitt) med sin forskargrupp. Foto: Melker Dahlstrand

VECKANS FORSKNING. Professor Tina Dalianis vid Karolinska Institutet har haft forskningsanslag från Cancerfonden sedan 1986. För närvarande får hon en miljon kronor om året i tre år för studier på virus och cancer hos människor och utveckling av vaccin mot cancer.

Tina Dalianis största projekt handlar om tonsill- och tungbascancer och vilken roll som humant papillomvirus (HPV) spelar där. På grund av dålig prognos är behandlingen mot huvud–halscancer, där tonsill- och tungbastumörer ingår, kraftfull och för med sig svåra biverkningar. Patienter sjukskrivs upp till sex månader och många kan inte äta under behandlingen.

– Men vår forskning har visat att vissa av patienterna med tonsill- eller tungbascancer förorsakad av HPV-virus har en betydligt bättre prognos med lindrigare behandling, berättar Tina Dalianis.

Patienter som fått cancer på grund av HPV har visat sig ha betydligt bättre överlevnad jämfört med patienter med huvud-halscancer som orsakats av exempelvis rökning och alkohol.

– Därför skulle man kunna behandla 80 procent av patienter med HPV-positiv cancer på ett lindrigare sätt och de skulle slippa de svåra biverkningarna, säger Tina Dalianis.

De här forskningsfynden kan bli än viktigare i framtiden då andelen HPV-positiv tonsill- och tungbascancer ökar kraftigt. Just nu letar Tina Dalianis forskargrupp efter biomarkörer som kan hjälpa till att förutsäga vilka fall som är lättbehandlade och som svarar bra på lindrigare behandling.

– Om vi kan se att kanske 95 procent av alla patienter med en viss biomarkör har klarat sig, då är det sådana patienter vi ska välja ut vid en klinisk studie som syftar till att minska behandlingen.

Tina Dalianis uttrycker stor tacksamhet till Cancerfondens givare som bidragit till att hon har kunnat få stöd för sin forskning under en lång tid.

– Vi fick kämpa länge för att få gehör i forskarvärlden kring våra rön om HPV och huvud-halscancer, avslutar hon.

Fotnot: En längre version av intervjun har tidigare publicerats i vår årsberättelse och tidningen Rädda Livet.

Effektiva läkemedel kan ge bot vid kronisk myeloisk leukemi

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Patienter

VECKANS FORSKNING. Tack vare framgångsrik forskning är kronisk myeloisk leukemi, KML, i dag en cancersjukdom med så god prognos att man försiktigt börjat tala om bot med hjälp av mild tablettbehandling. Det skriver vi om i årets sista nummer av Cancerfondens tidning Rädda Livet, som har tema leukemi.

I forskarsammanhang ses de senaste årens utveckling som ett stort genombrott. Få cancerformer har man hittills lyckats förstå så bra, och därmed behandla, så effektivt. För bara 20 år sedan var möjligheten att överleva inte särskilt stor för denna patientgrupp.

Leif Stenke, en av Sveriges främsta specialister på sjukdomen, berättar i Rädda Livet:

–Vid KML förefaller bara en enda förvärvad mutation ligga bakom cancerprocessen som alltså därmed är mindre komplex jämfört med andra cancertyper.

Upptäckten av den här mutationen har banat väg för nya effektiva läkemedel, så kallade tyrosinkinashämmare, som slår ut de sjuka leukemicellerna och sedan ersätter dem med friska blod- och benmärgsceller.

Läs hela artikeln om tabletter som kan ge bot vid blodcancer.

Andreas Rönnbäck. Foto: Patrik Lindström

I Rädda Livet får vi också möta tvåbarnspappan och idrottsläraren Andreas Rönnbäcks som vid 30 års ålder insjuknade i just kronisk myeloisk leukemi. Han är i dag symtomfri.

– Allt jag ville var att allt skulle återgå till det vanliga, jag ville ha ett helt vanligt liv som inte skulle styras av min sjukdom. Jag har fått en helt fantastisk vård ända sedan jag blev sjuk. Mina mediciner påverkar inte min vardag alls och i dag är det också långt mellan återbesöken hos doktorn, säger Andreas.

Läs hela artikeln om Andreas väg tillbaka efter cancerdiagnosen.

Bröstcancer förändrar livet – eller passerar som en parentes

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Patienter

Att drabbas av bröstcancer innebär att konfronteras med sin dödlighet och att livet kan ställas på ända. Diagnosen kan innebära utsatthet och förluster, men kan också ge nya perspektiv på livet. Hur man reagerar hänger mycket samman med hur man själv är och vad man har för tidigare erfarenheter i livet.

Sara Lilliehorn, socionom och doktorand i socialt arbete, har i sitt avhandlingsarbete vid Umeå universitet intervjuat 71 kvinnor om hur de upplevt att livet och vardagen påverkas under och efter behandling.  Hon har följt dem upp till sex år.

Sara Lilliehorn.

– Livet har förändrats säger de flesta, men det behöver inte betyda att det blivit till det sämre. För kvinnor som levde i en trängd livssituation, till exempel svår arbetssituation, kunde bröstcancerbeskedet bli en puff att göra omprioriteringar och omvärdera vad som är viktigt i livet.

En del tog erfarenheten av sin bröstcancer som ett tillfälle att förändra det man varit missnöjd med.

– Några valde att gå i förtidspension, något som man funderat på länge. Nu blev det av. De talade om att hitta balans mellan privatliv och arbetsliv. Mer tid lades på att träffa vänner och vara med familjen.

För kvinnor som fått svåra biverkningar av en långvarig hormonell behandling tedde sig tillvaron något jobbigare.

– Många talade om stelhet, värk, svettningar, en enorm trötthet och att kroppen hindrade dem att fungera så som de önskade. Det fanns kvinnor som diskuterade att hoppa av sin behandling, men de flesta uthärdade. Man vågade inte annat.

För en del av kvinnorna gjorde erfarenheterna av bröstcancersjukdomen ingen direkt skillnad – den var en parentes i livet som passerade ganska obemärkt.

Hur ser då återkomsten till vardagen från att ha varit bröstcancerpatient ut?

– Det är väldigt olika för olika kvinnor och beror mycket av hur omfattande biverkningar man lever med. För många var mötet med en mer vanlig vardag efter sjukhusbunden behandling svårt, men att i sin egen takt återfå en mer bekant vardagsstruktur för familjeliv, fritidsliv och att återgå i arbete är sätt att komma till rätta med de psykologiska och existentiella utmaningar som en bröstcancersjukdom kan innebära. Det visar att livet på lite sikt, trots allt, är sig ganska likt, säger Sara Lilliehorn.

Här kan du läsa hela eller delar av avhandlingen.