Tag: cancerforskning

Forskningens förutsättningar berör alla

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion

Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation. Men scenen har förändrats, och utvecklingen är i dag inte lika snabb som i andra jämförbara länder. Foto: Melker Dahlstrand.

Diskussionen kring forskningens förutsättningar når inte så ofta fram till middagsborden i vårt land. Skälen till detta är säkerligen många och begripliga. Samtidigt finns det en tydlig koppling mellan hur bra medicinsk forskning ett land har och vilken vård patienterna kan erbjudas. Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation och något vi kunnat känna stolthet i. Kartan håller dock på att ritas om. Sverige utvecklas inte lika snabbt som andra jämförbara länder vilket är oroväckande, framför allt för framtidens patienter.

Mot den bakgrunden var det intressant att läsa debattartikeln från Sweden Bios VD Jonas Ekstrand och vice VD Ingrid Heath, i helgen i Svenska Dagbladet. De menar att vi måste sluta fokusera på frågor vi inte kan påverka, så som ägarskap av läkemedelsföretag, och i stället lyfta frågor vi kan påverka, så som förutsättningar för företagande och forskning.

Innovativ forskning kan inte kommenderas fram, den växer ur forskarens egen drivkraft och nyfikenhet. Det faller dock på politiken att skapa gynnsamma förutsättningar. Det handlar om att erbjuda bra utbildning, tydliga karriärmöjligheter, prioritera finansiering av projekt och goda förutsättningar för att utveckla företag. Det vinner alla på.

Problemen – eller ska man säga utmaningarna – är många. Cancerfondsrapporten lyfter i år den kliniska forskningens plats i vården. Många forskare upplever ett motstånd mot forskning i sjukvården, ett motstånd som i förlängningen riskerar att drabba cancerpatienterna. Cancerfonden kommer att fortsätta uppmärksamma den här frågan, bland annat i Almedalen under Cancerdagen den 2 juli. Boka in det redan nu, om du planerar att vara där!

Forskningen har förändrat oddsen för en kvinna med bröstcancer, från att troligtvis dö av sin sjukdom till att sannolikt överleva. På 70-talet dog nio av tio män som drabbades av testikelcancer. I dag är förhållandet det omvända. Oavsett vilken uppfattning vi har – eller inte har – om temperaturen i svensk forskning är vi alla högst berörda av forskningens framsteg. Därmed är det av största vikt hur politiken agerar för att ge forskningen de bästa förutsättningarna för att frodas. Kanske är det inte samtalsämnet vid nästa middagsbjudning, men det är väl värt att ställa frågan till politikerna i valstugorna så här i valtider.

Cancerfonden anser:

* Sjukvården måste på regional och nationell nivå organiseras så att förutsättningarna för forskning stärks.
* Sjukvårdshuvudmännens uppdrag till vården måste tydligt innefatta krav på forskning.
* Möjligheterna för vårdpersonal att kombinera klinisk verksamhet och forskning måste förbättras.
* Löne- och karriärstrukturer som lockar kliniskt verksamma till forskningen behövs.
* Stärk infrastrukturen med bättre biobanker och IT-stöd för att främja klinisk forskning.
Källa: Cancerfondsrapporten 2014

Bättre resultat när kirurg med stor vana opererar

Cancerforskning, Cancersjukdomar, Cancervård, Nyheter

De kirurger med störst vana ska ta hand om de mest komplicerade canceroperationerna. Tyvärr ser praktiken inte ut så. Foto: Melker Dahlstrand

Rätt vård i rätta händer – eller nivåstrukturering av cancervården – är ett krav som Cancerfonden har drivit i flera år. Det låter ju självklart: De kirurger som har störst vana ska ta hand om ovanliga och komplicerade canceroperationer. Tyvärr är det inte lika självklart i praktiken och vissa operationer genomförs i dag på alltför många kliniker i vårt avlånga land. Arbetet med nivåstrukturering går alltför långsamt, trots att det finns vetenskapligt stöd för att resultatet blir bättre.

Nu publiceras ännu en studie som visar på fördelarna med vana kirurger. Den handlar om matstrupscancer, en cancerform som är aggressiv och svår att behandla. Operation fungerar bara för var fjärde patient, vilket gör att ingreppet är ganska ovanligt. Samtidigt är det en komplicerad operation där en stor del av matstrupen tas bort och ersätts med magsäcken som frigörs och flyttas upp i bröstkorgen. När detta görs finns det risk att mjälten skadas, vilket är en fruktad komplikation.

I en studie från Karolinska Institutet har bland andra AT-läkaren Maryam Derogar och professor Jesper Lagergren undersökt vilka faktorer som påverkar risken för mjältskada vid den här typen av operation. Forskarna har gått igenom uppgifter om nästan alla patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige mellan 1987 och 2010. Varken kön, ålder eller tumörens svårighetsgrad påverkade risken för mjältskada. Däremot var risken 42 procent lägre om kirurgen ofta genomförde denna typ av operation. Risken för att mjälten behövde tas bort var 59 procent lägre.

Forskarna drar slutsatsen att denna typ av operation bör centraliseras till färre kirurger. Studien har genomförts med stöd av Cancerfonden och är publicerad i tidskriften Annals of Surgery.

I senaste Cancerfondsrapportens kapitel om cancervård kan du läsa mer om nivåstrukturering. Det är ett viktigt sätt att se till att svenska cancerpatienter får rättvis tillgång till den bästa vården.

Fondsparare hos Skandia bidrar med 6,6 miljoner kronor till Cancerfonden

Cancerfonden, Insamling, Nyheter

Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh tar emot jättechecken på 6,6 miljoner kronor av Annelie Enquist, chef Skandias fondbolag. Foto: Andrea Björsell.

I går utbetalades den årliga utdelningen från Skandia Cancerfonden. Tack vare alla sparare får Cancerfonden drygt 6,6 miljoner kronor!

– En av tre svenskar får någon gång cancer – men alla drabbas. Att spara i Skandia Cancerfonden är ett bra sätt att stötta dem som berörs. Och det är en investering för framtiden på flera sätt. Dels kan du som sparare förhoppningsvis se ditt kapital växa, dels bidrar du till svensk cancerforskning. Du är med och räddar liv, säger Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och riktar samtidigt ett varmt tack till fondandelsägarna.

Skandias logotypAktiefonden startades 1988 av finansmannen Björn Carlsson och ingår numera i Skandia Fonders portfölj. Två procent av förmögenheten tillfaller Cancerfonden och fondandelsägarna – spararna – gör därför en viktig insats för svensk cancerforskning.

– Skandia Cancerfonden är ett bra exempel på hur man på ett enkelt sätt kan kombinera ideella bidrag och sparande. Fondandelsägarna som var med från starten för 26 år sedan har förutom att de bidragit med 115 miljoner kronor till svensk cancerforskning också haft en värdetillväxt på över 520 %, kommenterar Annelie Enquist, chef Skandias fondbolag.

Skandia Cancerfonden har en bred inriktning och placerar främst i bolag på Stockholmsbörsen. Investeringarna sprids på ett flertal bolag och branscher, främst i de större börsföretagen. Fonden avstår investeringar i företag vars verksamhet strider mot Cancerfondens riktlinjer, exempelvis vapen- och tobaksindustrin.

Cancerfondsrapporten: Forskning om kroppens eget försvar väcker hopp

Behandling, Cancerforskning

I påsarna på ett laboratorium i Huddinge växer celler som ska bli till en ny behandling mot cancer. Foto: Melker Dahlstrand

Att utnyttja kroppens immunförsvar i kampen mot cancer är ett forskningsområde där stora framsteg har gjorts de senaste åren. Det finns nu läkemedel som består av antikroppar som förstärker immunförsvaret mot cancerceller, och nya spännande metoder är under utveckling där forskarna trimmar patientens egna immunceller och gör dem mer effektiva mot tumörer.

I höstas utnämnde vetenskapstidskriften Science immunterapi mot cancer till 2013 års största vetenskapliga genombrott. Samtidigt hade vi på Cancerfonden bestämt oss för att beskriva det här forskningsfältet i Cancerfondsrapporten 2014. För glädjande nog har svenska forskare, många med stöd av Cancerfonden, gjort viktiga insatser på området.

Angelica Loskog

En av dem som har spännande forskning på gång är Angelica Loskog. Hon leder en forskargrupp vid Uppsala universitet som ligger i startgroparna för att testa en ny behandling mot blodcancer. Nyckelspelarna i den här behandlingsmetoden är de celler som kallas T-mördarceller. Det är vita blodkroppar som har förmåga att känna igen sjuka celler i kroppen och döda dem. Angelica Loskog och hennes kollegor arbetar med att tillföra T-cellerna nya gener, som gör dem ännu bättre på att attackera och eliminera cancerceller.

T-cellerna tas från patientens eget blod. Det behövs bara 30 milliliter blod som centrifugeras och behandlas på olika sätt för att sortera fram T-cellerna. De blandas sedan med virus som bär med sig de gener som behövs för att göra cellerna supereffektiva mot just tumörceller. Därefter får T-mördarcellerna växa till sig och bli fler. Sedan är det dags att ge cellerna tillbaka till patienten – några milliliter vätska med fler miljoner celler ges i form av ett dropp.

Behandlingsprincipen har testats i lovande försök i USA och Angelica Loskogs metod är en vidareutveckling av principen. Hon och hennes medarbetare planerar nu en studie med 15 patienter med vissa leukemier och lymfom, som inte blivit hjälpta av annan behandling.

Som alltid när det gäller nya metoder tar det flera år av studier och tester innan det går att säga om detta är en framkomlig väg. Eventuella biverkningar måste noga övervakas. Metoder som bygger på att odla och genmodifiera celler kan kanske heller inte bli storskaliga på samma sätt som läkemedelstillverkning. Men forskarna hoppas ändå att den här typen av cellterapi ska kunna hjälpa patienter med flera olika cancerformer.

Här hittar du hela kapitlet om immunterapi i vår rapport.

Brist på specialister hotar patientsäkerhet

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion, Patienter

Personalbrist är en av cancervårdens största utmaningar. Foto: Melker Dahlstrand.

I går presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen.

Rapporten konstaterar att det behövs 225 000 medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023, dels beroende på pensionsavgångar men även beroende på en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg.

Rapporten fokuserar på vad arbetsgivarna kan göra både för att påverka storleken på rekryteringsbehovet och möjligheterna att attrahera rätt personer. I grunden handlar det om att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre löne- och karriärmöjligheter.

Frågan är viktigt, för att inte säga alarmerande. Kanske är det rent utav vårdens största utmaning. Brist på specialister hotar både patientsäkerhet och forskning för både dagens och morgondagens patienter. Utan tillräckligt med kunnig personal är nya behandlingar och genomtänkta vårdprocesser inte mycket värda.

Personalbrist är verklighet för i princip alla svenska cancerkliniker, enligt en enkät som Cancerfonden har gjort och som finns publicerad i Cancerfondsrapporten. I dagsläget är det brist på bland annat onkologer, urologer och specialistsjuksköterskor. Sedan länge vet vi att patologer och röntgenläkare saknas, vilket innebär att diagnoser och provsvar riskerar att bli försenade. Tillgången till flera personalgrupper är dessutom skiftande över landet, vilket förvärrar den regionala ojämlikheten.

De förslag som SKL lyfter i sin rapport är viktiga och välbehövliga insatser som behöver genomföras, samtidigt måste vi konstatera att det inte räcker. Framtidens kompetensförsörjning ligger i ett antal beslutsfattares händer, och alla dessa måste arbeta tillsammans. Därför anser Cancerfonden att det behövs en nationell strategi och en gemensam handlingsplan för att säkra framtidens personalförsörjning.

Läs hela Cancerfondsrapporten i blädderbar webbversion.

Framtidsbehandling siktar på cancercellens överlevnadsstrategi

Cancerforskning, Nyheter

Thomas Helleday söker efter nya behandlingar som kan fungera mot alla typer av cancer. Foto: Karolinska Institutet

I förra veckan publicerade ett stort forskarlag en spännande upptäckt i Nature, en av de allra mest prestigefulla vetenskapliga tidskrifterna. Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet, och hans medarbetare presenterar där en helt ny princip för att bekämpa cancer. I sin forskning vill han hitta mekanismer som är specifika för cancercellers förmåga att överleva och dela sig, och rikta in behandlingen mot dessa.

– Eftersom cancerceller har fler skador på byggstenarna till DNA än friska celler, behöver de speciella överlevnadsmekanismer. Om vi kan slå mot de här mekanismerna så kan vi döda cancerceller utan att skada friska celler, förklarar Thomas Helleday.

Den mekanism han och hans forskarkollegor har kartlagt handlar om enzymet MTH1, ett protein som finns inne i celler för att förhindra att skadade byggstenar byggs in i arvsmassan innan cellerna delar sig. Forskarna har nu funnit ett sätt att blockera MTH1 – vilket leder till att cancercellerna blir så skadade att de inte kan överleva. Se en animerad film om projektet:

Traditionella behandlingar som strålning och cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan även friska celler, vilket leder till många biverkningar.

– MTH1-enzymet är mycket mer aktivt i cancerceller än friska celler. Det gör att vi tror att den här behandlingen troligen inte kommer att skada friska celler, säger Thomas Helleday.

Professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, tycker att de nya rönen är mycket intressanta.

– Det är verkligen spännande, framför allt för att detta är en helt ny princip. Samtidigt måste vi komma ihåg att den ännu inte är testad på patienter, säger han.

Hittills har forskarna testat olika substanser som blockerar MTH1 i cellodlingar och i djurmodeller med tumörer från patienter med bröst-, tarm- och hudcancer. Och trots att tumörerna kom från patienter som inte längre blev hjälpta av vanliga cancerbehandlingar, så krympte de med hjälp av MTH1-blockeringen.

Thomas Helleday tror att konceptet kan börja testas på patienter nästa år.

– Först måste vi titta på vilken som är den absolut bästa substansen, och se att den är säker och inte ger några skadliga effekter. Och sedan behövs förstås pengar, säger han.

Både Thomas Helleday och flera av de andra forskarna har anslag från Cancerfonden, men för större läkemedelsstudier handlar det om mycket stora belopp. Den aktuella studien har fått pengar från bland annat Torsten Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Högre risk att dö i hudcancer för ensamstående män

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Tidig upptäckt

Män som lever ensamma löper större risk att dö i malignt melanom. Det visar en ny studie som publiceras i vetenskapstidskriften Journal of Clinical Oncology.

Malignt melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och den snabbast ökande cancerformen. Nu har forskare, från bland annat Karolinska Institutet och Linköpings universitet, för första gången studerat kopplingen mellan prognosen och om patienten lever ensam eller inte.

Studien är baserad på alla melanom som diagnostiserades i Sverige mellan 1990 och 2007 där överlevnaden för mer än 27 000 melanompatienter undersöktes. Korrigering har gjorts för faktorer som egenskaper hos tumören, kön, utbildningsnivå och var på kroppen tumören satt.

Melanom i huden kan botas om tumören opereras bort innan spridning skett till andra delar av kroppen. För tunna melanom som upptäcks tidigt är långtidsöverlevnaden i Sverige över 90 procent.

– Vi har kunnat visa det som läkare som arbetar kliniskt med hudcancerpatienter misstänkt länge, nämligen att ensamstående män med hudmelanom har en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva i sjukdomen. Vår studie visar att detta gäller män i alla åldrar oavsett utbildningsnivå och bostadsort, säger studiens försteförfattare, Hanna Eriksson, med. dr vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet och verksam som läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskarna fann även att ensamstående äldre kvinnor har en mer framskriden sjukdom vid diagnosen, men för ensamstående kvinnor som grupp sågs ingen effekt på överlevnaden.

– Det här pekar på ett behov av riktade insatser för att tidigare upptäcka hudmelanom hos män och äldre individer eftersom tidig upptäckt är avgörande för överlevanden i sjukdomen. Det skulle exempelvis behövas rutiner för hudundersökning av dessa patienter i samband med andra läkarbesök eller hälsokontroller, säger Hanna Eriksson.

Forskningen är delvis finansierad med anslag från Cancerfonden. Läs hela pressmeddelandet på Karolinska Institutets webbplats.

Exploderande cancerceller väcker hopp om ny behandling mot svår hjärntumör

Behandling, Cancerforskning, Nyheter

Media har den senaste veckan rapporterat om ett nytt angreppssätt som kan döda celler från den mest aggressiva sortens hjärntumör, glioblastom. Forskare från Karolinska Institutet har, tillsammans med kollegor från Uppsala universitet, upptäckt att en substans som de kallar Vacquinol-1 bromsar tillväxten av tumörer och förlänger överlevnaden hos möss med hjärntumör.

Substansen får cancercellerna att svälla genom att de ansamlar stora vesiklar, en sorts transportblåsor i cellen, och till slut spricker de. Cellerna ser alltså ut att ”explodera”.

Grafiken sammanfattar studien i tidskriften Cell. Illustration: Karolinska Institutet.

– Det här är en helt ny mekanism för cancerbehandling. Ett eventuellt läkemedel baserat på den här principen skulle angripa glioblastom på ett helt nytt sätt, säger Patrik Ernfors, professor i vävnadsbiologi vid Karolinska Institutet, som lett studien.

Prognosen för den som drabbas av glioblastom är fortfarande dålig, eftersom dagens behandling med kirurgi, strålning och cytostatika ofta inte lyckas ta död på alla cancerceller. Det är därför mycket angeläget att hitta nya och bättre behandlingar.

– Det här kan vara ett stort genombrott, även om forskningen ännu är i en tidig fas och begränsad till försök på möss, säger professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Metoden kan möjligen fungera även på andra cancerformer. Men innan den kan komma patienter till nytta måste substansen genomgå en rad olika studier och prövningar, vilket vanligtvis tar åtskilliga år.

Enligt Klas Kärre visar den aktuella studien hur viktigt det är att satsa på samarbeten:

– Detta projekt är ett mycket bra exempel på forskning som spänner över flera discipliner och lärosäten. Här har cell- och molekylärbiologiskt inriktade forskare samarbetat med kemister och forskare inom patologi och tumörbiologi för att nå detta lovande resultat. Framtidens forskning kommer i allt högre grad baseras på samarbeten där många olika metoder och data kombineras, säger Klas Kärre.

Flera av de forskargrupper som varit involverade i projektet har finansiellt stöd från Cancerfonden. Studien är publicerad i den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Cell. Du kan också läsa pressmeddelandet på Karolinska Institutets webbplats.

Han söker effektivare behandling för malignt melanom

Behandling, Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Cancervård, Patienter

Jonas Nilsson. Foto: Magnus Gotander

För två veckor sedan fick jag förmånen att vara med när Cancerfondens forskningsnämnd fattade beslut om vilka forskare som ska få tjänster finansierade av Cancerfonden. En av alla de spännande forskare som diskuterades var Jonas Nilsson vid Sahlgrenska Cancer Center i Göteborg, som studerar den allvarliga hudcancerformen malignt melanom. Hans nyskapande projekt fick forskningsnämnden att tilldela honom ett av Cancerfondens två Senior Investigator Awards 2014.

Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast i Sverige. Sedan år 2000 har fallen fördubblats och sjukdomen tar över 500 liv om året. Jonas Nilsson ska studera tumörer genom att skapa patientlika djurmodeller, som ger helt nya möjligheter att lära sig något nytt om specifika patienters cancersjukdom.

– Vi kan studera tumörernas genetik och hur de växer och påverkas av både nya och etablerade läkemedel – allt i realtid, säger Jonas Nilsson, som är docent i tumörbiologi.

Baserat på hur patienternas tumörer reagerar på behandling i musmodellen är förhoppningen att det ska bli möjligt att välja den mest effektiva behandlingen för varje patient.

– Vi vill också lära oss mer om andra, ovanligare melanomsjukdomar, exempelvis de som sitter i ögat. Där hoppas vi kunna ta fram nya läkemedelskandidater, berättar Jonas Nilsson.

Jonas Nilsson kommer genom Cancerfondens Senior Investigator Award att ha sin lön finansierad i sex år. Totalt finansierar Cancerfonden i år elva nya forskartjänster.

– På ett personligt plan är denna forskartjänst, från en så viktig forskningsfinansiär, ett jättekul erkännande. Nu kan jag verkligen fokusera all min tid på detta nya spännande projekt – vara forskare med både händer och huvud, säger Jonas Nilsson.

Umeåforskare utvecklar nya metoder för upptäckt av prostatacancer

Behandling, Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Tidig upptäckt

Pernilla Wikström vid Umeå universitet tilldelas Cancerfondens Senior Investigator Award 2014. I sin forskning vill hon utveckla metoder för att bättre förutsäga tillväxten av prostatacancer så att patienter kan få rätt behandling i ett botbart skede.

Foto: Umeå universitet

Med dagens kunskapsnivå om prostatacancer är det svårt att förutsäga sjukdomsförloppet. Pernilla Wikström försöker i sin forskning hitta så kallade tumörmarkörer – genuttryck eller proteiner – som beskriver sjukdomstillståndet.

– Förhoppningen är att min forskning ska bidra till förbättrad diagnostik, så att patienter med ofarliga tumörer i framtiden ska slippa behandling och andra med farliga tumörer ska hittas så tidigt att de kan botas. Jag tror att vi genom detta projekt även kommer att lära oss mer om vilken behandling som är bäst lämpad för varje individ, säger Pernilla Wikström.

Cancerfonden finansierar elva nya forskartjänster 2014 och därmed är det totalt 53 forskare som i år har sina tjänster finansierade av Cancerfonden. Pernilla Wikström kommer att ha sin forskartjänst finansierad i sex år.

– På ett personligt plan är detta erkännande jätteroligt och väldigt inspirerande. Det betyder att jag kan fortsätta att satsa långsiktigt på min forskning och min forskargrupp i Umeå, säger Pernilla Wikström.

Cancerfonden delar under 2014 ut 415 miljoner kronor till svensk cancerforskning, varav 33 miljoner går till forskartjänster och forskarmånader. I november tillkännages vilka forskningsprojekt som får anslag.

För mer information om forskningsanslagen, kontakta: Petra Rosén, pressekreterare Cancerfonden, petra.rosen@cancerfonden.se.