Tag: cancerforskning

Mångsysslaren vill se hur det går

Berättelser, Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Rädda Livet

Bengt Glimelius, professor emeritus och tidigare överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, tycker om att vistas i skog och mark. Foto: Magnus Liam Karlsson

Bengt Glimelius är patologen som sadlade om och blev onkolog. Vid sidan av det kliniska arbetet med patienter har han undervisat och forskat på bland annat lymfom, psykosocial behandling och tjock- och ändtarmscancer. Numera är han pensionär, men forskningen vill han inte släppa taget om.

– Jag kan liksom inte lämna detta intresse. Det är så spännande! Jag har ju dragit i gång många studier och är intresserad av att se facit av dem.

Efter läkarexamen i Lund och tjänstgöring på olika platser i landet blev slutdestinationen Uppsala, där han blev patolog och specialist inom samma område. Han disputerade sedermera på en avhandling om tumörbiologi och därefter blev det postdoktorala studier i USA. När han kom tillbaka till Uppsala fick han ett erbjudande om att bli onkolog.

– Det var en professor på onkologen som hade lockat med en tjänst. Jag tackade ja och sadlade om och blev patientdoktor. Det är något som jag aldrig har ångrat! Det är extremt bra med patologikunskaper i botten när man arbetar kliniskt med cancerpatienter.

Bengt Glimelius har även forskat på psykosocial behandling vid cancer, men huvudområdet inom hans forskning har varit  tjock- och ändtarmscancer.

– Det började med att en doktor här i Uppsala hade ett projekt på gång med strålning av ändtarmscancer. Han stack iväg till USA och då fattade jag intresse för tjock- och ändtarmscancer. En ung kirurg, Lars Påhlman, kom hit och ville disputera på det här projektet. Sedan ville han vara kvar i Uppsala efter disputationen. Vi har varit ett radarpar sedan dess och blivit mycket framgångsrika inom detta cancerområde.

Vad har ni kommit fram till?
– För ändtarmscancer har vi gjort en stor serie studier som entydigt visar att genom att ge strålning före operation så minskar risken för återfall på platsen där tumören satt. På 1970-talet fick 40 procent av patienterna återfall i vår region. I dag ligger den siffran på 4–5 procent för hela Sverige.

Vilka faktorer ligger bakom den dramatiska förändringen?
– Det handlar om bättre utredning av patienterna och en sammantagen bedömning från läkare med olika specialiteter. Det handlar också om strålning till rätt patient och mer sofistikerad strålning än tidigare till dem med högre risk för återfall. Ibland med cytostatika i tillägg. Operationerna har också blivit bättre och patologen gör även en noggrann undersökning efteråt så att man får reda på hur bra det har gått.

Till sist, vad har stödet från Cancerfonden betytt?
– Mycket! Jag har fått anslag så att jag kunnat bedriva flera olika studier under årens lopp. Utan det stödet hade det inte varit möjligt för mig att komma framåt i forskningen, säger Bengt Glimelius.

Läs hela Jens Ekelunds artikel i Rädda Livet nr 3 2014

415 miljoner till cancerforskningen

Cancerfonden, Cancerforskning, Nyheter

Den 4 november beslutade Cancerfondens forskningsnämnd att dela ut anslag till 157 forskningsprojekt. Därmed nås för 2014 rekordsumman 415 miljoner kronor i forskningsstöd. 23 av anslagen går till nya forskare, det vill säga de har aldrig tidigare fått anslag från Cancerfonden.

– Fler nya, unga forskare får nu chansen att utveckla sina forskningsidéer, säger professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Dessutom har vi i år satsat på att höja anslagen till pågående projekt som visat lovande resultat. Med ökade resurser kan forskarna genomföra studierna på ett mer djuplodande sätt, utan att behöva sänka takten.

De finansierade projekten omfattar fler än 30 olika former av cancer. Dessutom stöds ett stort antal grundforskningsprojekt där resultaten kommer flera cancerformer till del.

Forskningsnämndens möte i november är slutstationen i en process som inleds i början av maj då 455 ansökningar registrerades på Cancerfonden. Dessa har bedömts i olika instanser och forum under hösten.

– Vi vill identifiera de mest högkvalitativa projekten samtidigt som vi satsar på bredd, säger Klas Kärre.

Fredrik Liedberg

En av dem som fått sin ansökan beviljad är docent Fredrik Liedberg vid Lunds universitet. Han tilldelas ett forskningsanslag på 2,4 miljoner kronor över tre år. Hans forskning syftar till att dela in urinblåsetumörer i fyra grupper för att få information om prognos och vilken cytostatikabehandling som kommer att ha bäst effekt.

– Med hjälp av förfinad röntgenteknik, så kallad PET-CT-teknik, skulle vi kunna skräddarsy behandlingen för varje patient. Detta skulle på sikt leda till att patienter med urinblåsecancer skulle kunna leva längre, säger Fredrik Liedberg.

Lunds universitet får totalt 63 miljoner kronor. Nedan ser du forskningsanslagen per lärosäte:

  • Stockholm         163 miljoner kronor
  • Göteborg             47 miljoner kronor
  • Linköping             14 miljoner kronor
  • Lund                      63 miljoner kronor
  • Uppsala                50 miljoner kronor
  • Umeå                    25 miljoner kronor
  • Övrigt                     8 miljoner kronor

Listan på beviljade anslag

Så här går Cancerfondens anslagsutdelning till
Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat.

Anslagsutdelningen nu i november är Cancerfondens största, i den ingår forskningsprojekt och anslag till forskarmånader. Nästa utdelning blir i mars då Cancerfonden beviljar anslag till forskartjänster.

Specialdesignade T-celler effektiva mot svårbehandlad blodcancer

Behandling, Cancerforskning, Nyheter

I påsen finns T-celler som ska ges till en patient. Foto: Melker Dahlstrand

I senaste Cancerfondsrapporten berättar vi om ett lovande forskningsområde, immunterapi mot cancer, som går ut på att använda kroppens eget immunförsvar i behandlingen. Det kan handla om läkemedel som påverkar immunförsvaret på olika sätt, men forskarna kan även använda patientens egna immunceller, vita blodkroppar, och förstärka deras effekt mot cancerceller.

För ett par veckor sedan rapporterade amerikanska forskare i tidskriften New England Journal of Medicine nya hoppingivande resultat med sådan typ av cellterapi, med så kallade CAR-T-celler. Behandlingen innebär att T-celler tas från patientens blod. Cellerna modifieras genetiskt och får växa till utanför kroppen innan de ges tillbaka. I den nya studien fick 30 patienter med långt framskriden blodcancer, akut lymfatisk leukemi, cellbehandlingen. Av dem blev hela 27 av med sina sjukdomstecken, och hos 19 av patienterna var sjukdomen fortfarande borta efter 22 månader.

– Det är helt makalöst bra resultat i en grupp patienter där vi i dag egentligen inte kan erbjuda någon effektiv behandling, säger Helene Hallböök, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala till tidningen Dagens Medicin.

Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet

Behandlingen är mycket avancerad och behöver studeras mer innan den kan introduceras brett. Men en studie med en liknande typ av T-cellsbehandling är också på gång i Sverige – med stöd av Cancerfonden. Ansvarig för den studien, där cellterapin testas mot lymfom, är Angelica Loskog, professor vid Uppsala universitet. Hittills har fyra patienter fått behandling.

– Framför allt gäller detta patienter med framskridet lymfom, där vi inte kan räkna med att se effekt direkt. Men en patient har faktiskt redan fått ett bra svar. Så det ser lovande ut, säger Angelica Loskog till dagensmedicin.se.

I Cancerfondsrapporten kan du läsa mer om immunterapi och om Angelica Loskogs forskning.

 

Systrarnas insats personifierar begreppet ”många bäckar små”

Berättelser, Cancerfonden, Cancerforskning, Insamling

Linnea och Elsa.

När systrarnas pappa var 32 år gammal fick han matstrupscancer och bara två månader senare var han borta. Det är fem år sedan och nu vill 7-åriga Linnea och 10-åriga Elsa hedra honom. Samtidigt vill de hjälpa andra som drabbas av cancer.

– Det har under en lång tid varit jobbigt för tjejerna att ens höra ordet ”cancer”, berättar Maria Tellevik Holm, mamma till Linnea och Elsa.

Systrarnas eftertraktade tändsticksaskar.

För en tid sedan förklarade Maria för döttrarna att det är möjligt att forska för att ta fram medicin mot cancer. Tjejerna undrade varför deras pappa inte fick någon medicin. Sedan började de knacka dörr för att samla in pengar till cancerforskningen.

De sitter i stort sett hela tiden kring köksbordet och pysslar. De klipper, klistrar, målar, skriver och fixar.

– Vi säljer lite olika saker. Tändsticksaskar, pyssel, kläder, godis och böcker, berättar Elsa.

När jag frågar Maria om hur det känns att se sina barn vara så engagerade och målmedvetna säger Maria att det känns overkligt. Hon är så stolt att de ens orkar. I dagsläget har systrarna samlat in hela 4000 kronor till Cancerfonden.

De har dessutom fått över 200 beställningar på tändsticksaskar och har inga planer på att avsluta insamlingen inom det närmsta tiden.

– En okänd man satte in 1000 kronor till insamlingen vilket är helt otroligt. Han var nyopererad för prostatacancer och blev rörd över tjejernas initiativ, berättar Maria.

Detta är ett bra exempel på hur många bäckar små, gör en stor å. Tillsammans kan vi besegra cancer.

”Vi ska göra allt för att leva upp till förtroendet”

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Insamling, Nyheter, Rosa Bandet

De självklara huvudpersonerna på måndagens gala ”Tillsammans mot cancer” var de drabbade som i starka inslag berättade om sina liv och sina erfarenheter av cancer. Den andra huvudrollen spelade forskningen och forskarna.

– Om jag hade blivit sjuk för fem år sedan hade jag inte suttit här i dag, berättade Annica Thimgren, en 33-årig småbarnsmamma som lever med spridd hudcancer.

Under de senaste åren har forskningen gått framåt och Annica har fått ett nytt läkemedel som har fått nästan alla metastaser att försvinna. Nu är hennes stora rädsla att medicinen ska sluta verka.

– Jag lägger hela mitt hopp på forskningen, sade hon.

Många stora genombrott är nära, och det är tack vare – som Kristin Kaspersen uttryckte det – Sveriges mest envisa människor; forskarna.

– Jag tror inte att jag har känt en enda dag att det är hopplöst, vi kan bota väldigt många fler patienter tack vare forskningen. Nu behöver vi omvandla ny kunskap till nya läkemedel, sade Bengt Westermark, professor och under tio år ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

– Jag har idéer. Men jag har inte tillräckligt med pengar att fullfölja tankarna, fortsatte han.

Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare.

Men pengar till forskningen blev det, nästan 90 miljoner kronor under Rosa Bandet-kampanjen och galan sammantaget. Morgonen efteråt var Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden, märkbart tagen.

– Vi cancerforskare är otroligt tacksamma och överväldigade av det förtroende och de förväntningar som svenska folket har på vår forskning. Vi kommer att göra allt som står i vår makt att leva upp till dem.

Att målet för galan var att få fler månadsgivare är viktigt för forskarna. De måste få förutsättningar att driva projekt som innebär stora utmaningar och som tar tid. Stödet behöver vara långsiktigt för att de ska kunna satsa allt för att hjälpa de sjuka.

– De som delade med sig av sina liv under galan ger stor förståelse för att forskningen inte är till för sin egen skull, utan för de drabbade. Och vi forskare känner ett starkt engagemang för dem, sade Anna Karlsson.

Stort TACK för en känslofylld kväll!

Insamling, Nyheter, Rosa Bandet

Foto: Andrea Björsell

I går avslutades Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj med tv-galan ”Tillsammans mot cancer”. Vid kvällens slut summerades kampanjen och galan med ett rekordresultat: 88,3 miljoner kronor! Detta kan jämföras med förra årets 63,5 miljoner kronor.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ringde in under galan och till Rosa Bandet-kampanjens huvudpartners Apoteket, ICA, Lindex och XL-BYGG samt deras medarbetare och kunder. Tack vare ert engagemang och drivkraft har vi nått detta fantastiska resultat i kampen mot cancer, säger Stefan Bergh, Cancerfondens generalsekreterare.

Kristin Kaspersen och Tilde de Paula Eby gläds över nya rekordet 88,3 miljoner kronor. Foto: Andrea Björsell

Det blev en känslofylld kväll på Cirkus. Flera cancerdrabbade och närstående delade öppenhjärtigt med sig av sin historia och kamp mot sjukdomen och vi fick möta forskare i deras livsviktiga arbete. Cirkus fylldes med tårar, några skratt, men framför allt, mycket kärlek. Även programledarna Tilde de Paula Eby och Kristin Kaspersen berättade med värme om sina egna relationer till cancer.

På plats under kvällen fanns folkkära artister som Jill Johnson, Linnea Henriksson, Mando Diao, Freda’, Ulrik Munther och Molly Sandén. Molly Sandén sjöng, tillsammans med Tensta Gospel Choir, ett mäktigt nummer med låten ”Freak” och Mando Diao framförde en låt till minne av vännen och musikern Kristian Gidlund, som avled i cancer förra året. Ulrik Munther var tillbaka i rampljuset och premiärspelade en helt ny låt, med text skriven av Jonas Gardell och musiksatt av Ulrik Munther.

Det här är en kväll vi kommer att bära med oss länge! Vi på Cancerfonden vill tacka er alla för ett fantastiskt engagemang och för era gåvor. Under kvällen fick Cancerfonden in 20 500 nya månadsgivare. Tillsammans kan vi besegra cancer.

Se fler klipp eller hela galan på TV4 Play.

Nytt rekord – 88,3 miljoner kronor till svensk cancerforskning

Insamling, Nyheter, Rosa Bandet

Foto: Andrea Björsell

När ”Tillsammans mot cancer”-galan avslutades på måndagskvällen stod det klart att Cancerfonden slår nytt insamlingsrekord. Resultatet på 88,3 miljoner kronor kan jämföras med förra årets 63,5 miljoner kronor. Galan, som är kulmen på årets Rosa Bandet-kampanj, skildrar patienter med olika cancerdiagnoser och hålls till förmån för svensk cancerforskning.

Stefan Bergh. Foto: Andrea Björsell

– Med årets resultat har vi överträffat alla våra förväntningar, både vad gäller långsiktigt stöd i form av nya månadsgivare och insamling i årets Rosa Bandet-kampanj, säger Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh.

Under galan registrerade Cancerfonden 20 500 nya månadsgivare och insamlingen från årets Rosa Bandet-kampanj summerades till 63,7 miljoner kronor.

– När vi lägger ihop insamlingen från årets Rosa Bandet-kampanj med intäkten som våra 20 500 nya månadsgivare inbringar under ett år så har vi med god marginal slagit förra årets rekord. Ett stort tack till våra sponsorer och alla privatpersoner som gjort detta möjligt – med er hjälp ska vi besegra cancer.

”Tillsammans mot cancer” är Cancerfondens årliga tv-gala, där publiken får följa en rad patienter med olika cancerdiagnoser samt forskare som beskriver ett livsviktigt arbete. Galan hölls på Cirkus i Stockholm och direktsändes i Sjuan. Tilde de Paula Eby och Kristin Kaspersen ledde den känslofyllda galan för andra året i rad. Kvällens artister var Jill Johnson och Linnea Henriksson, Mando Diao, Freda’, Ulrik Munther och Molly Sandén. Molly Sandén framförde, tillsammans med Tensta Gospel Choir, ett mäktigt nummer med låten ”Freak”.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ringde in under galan och till Rosa Bandet-kampanjens huvudpartners Apoteket, ICA, Lindex och XL-BYGG samt deras medarbetare och kunder. Tack vare ert engagemang och drivkraft har vi nått detta fantastiska resultat i kampen mot cancer, säger Stefan Bergh och avslutar:

– Inte bara Cancerfonden slog rekord i år. Våra huvudpartners ICA och Apoteket har samlat in mer än någonsin i årets Rosa Bandet-kampanj – 27 miljoner kronor för ICA och 6,4 miljoner kronor för Apoteket.

Galan är över, men Rosa Bandet-kampanjen tar inte slut med den, utan pågår hela oktober. Cancerfondens rosa band och våra samarbetspartners rosa produkter finns att köpa månaden ut. Och de rosa insamlingarna på vår webbplats är öppna för bidrag till och med den 5 november.

De insamlade medel som presenterades vid galans slut är en summering av Rosa Bandet-kampanjens totala insamling 2014 och de intäkter som de 20 500 nya månadsgivarna inbringar under ett år.

Hade du inte möjlighet att se galan när den sändes på Sjuan, kan du se den i efterhand på TV4 Play.

Tillsammans mot cancer-gala på måndag!

Berättelser, Cancerfonden, Cancerforskning, Insamling, Rosa Bandet


På måndag är det dags för Tillsammans mot cancer-galan klockan 20.00 i Sjuan och TV4 Play. Vi kommer att få ta del av starka berättelser och möta forskare i deras arbete i kampen mot cancer.

En av de som berättar sin historia på måndag är Anna Frummerin. Hon drabbades för första gången av cancer när hon var 15 år. Anna lyckades ta sig igenom den tuffa behandlingen men bara två år senare hittade läkarna nya tumörer. Efter operation och strålning blev hon tillslut fri från cancern.

I julas kände hon en knöl i bröstet som dessvärre visade sig vara bröstcancer.

– Jag orkar inte, jag orkar inte, jag orkar inte. Hur många gånger kan man drabbas av cancer?! Det är nog inte meningen att jag ska leva, säger Anna i filmklippet.


Länk till filmklippet på Youtube

Nu är Anna färdig med sin behandling och känner sig lycklig. Men hon kan inte släppa tanken på att cancern kan komma tillbaka.

På måndag klockan 20.00 i Sjuan (och TV4 Play) är det dags för Cancerfondens insamlingsgala ”Tillsammans mot cancer”. Syftet med galan är att samla in pengar till svensk cancerforskning – för att fler ska överleva och färre ska drabbas!

Tillsammans kan vi besegra cancer.

Träning kan minska svullen arm

Behandling, Cancerforskning, Cancerrehabilitering, Nyheter, Rosa Bandet

Karin Johansson, docent och sjukgymnast vid Skånes onkologiska klinik, har forskat om lymfödem, svullnader som kan drabba cancerpatienter efter behandlingen.

FORSKNINGSTEMA: I tisdag fick vi en inspirerande föreläsning till morgonkaffet här på Cancerfonden. Karin Johansson, docent och sjukgymnast vid Skånes onkologiska klinik, föreläste om sin forskning om lymfödem hos bröstcancerpatienter. Under hela 25 år har hon fått stöd från Cancerfonden.

– Det här är forskning som verkligen direkt har kommit patienterna till nytta, berättade hon entusiastiskt.

Lymfödem är svullnader som ofta drabbar cancerpatienter efter behandlingen. Bland bröstcancerpatienter som tagit bort lymfkörtlarna i armhålan och fått  strålning mot samma område får mellan 35 och 40 procent en ständigt svullen arm. Hos cancerpatienter som tagit bort körtlar i ljumsken kan benet svullna. Förklaringen är att lymfkörtlarna behövs för att transportera bort lymfan, som annars ansamlas. Svullnaden kan sedan omvandlas till fett.

Karin Johansson, docent och sjukgymnast vid Skånes onkologiska klinik.

Det som förde Karin Johansson in på det här forskningsspåret var hennes egen moster, som drabbades på 80-talet. Då fanns liten kunskap om hur ödemen skulle behandlas och det var inte ovanligt att den drabbade armen blev dubbelt så tjock som normalt. Karin Johanssons första studier visade att massage och en behandling med tryckmanschett fungerade, men ännu bättre var det att lägga ett vadderat bandage om armen.

– Efter en intensivbehandling får man använda en kompressionsärm kontinuerligt, för att undvika svullnad och fettomvandling, förklarar Karin Johansson.

Tidigare fick patienter med lymfödem veta att de skulle ta det lugnt och inte anstränga armen för mycket. Men i början på 2000-talet började det komma forskning som visade att fysisk aktivitet inte bara kan förebygga cancer, utan kanske även minska risken för återfall.

– Jag insåg att vi inte längre kunde passivisera lymfödempatienterna. I stället borde de aktiveras, berättar Karin Johansson.

Hon började utvärdera olika former av styrketräning, och det visade sig att både lätt och intensiv träning minskar svullnaden och ökar styrkan i den drabbade armen. Sedan dess har träning blivit ett naturligt inslag i rehabiliteringen av kvinnor med lymfödem – men förändringar sker inte över en natt.

– Det här är en 180 graders vändning – det tar tio år att ändra synen runt om i sjukvården. Forskning behövs för att ändra gamla rutiner! Och det känns härligt att ha varit med om hela den här utvecklingen, säger Karin Johansson.

FORSKNINGSTEMA: BRÖSTCANCER. Under oktober och Rosa Bandet-kampanjen sätter vi extra fokus på bröstcancer. I flera artiklar berättar vi om forskning som, med hjälp av dina bidrag till Cancerfonden, hela tiden tar nya steg i kampen mot kvinnans vanligaste cancersjukdom.

Söker universalmedel mot cancer

Behandling, Cancerfonden, Cancerforskning, Nyheter, Rosa Bandet

Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet, tar oss närmare en framtid utan cancer. Foto: Gustav Kaiser

FORSKNINGSTEMA: Ett läkemedel som slår mot alla former av cancer – utan att ge några större biverkningar. Det låter lite för bra för att vara sant, men är just vad professor Thomas Helleday vid Karolinska Institutet försöker att utveckla tillsammans med sina kolleger.

Det handlar om ett helt nytt sätt att angripa cancer, genom att rikta in sig på egenskaper som är gemensamma för alla typer av tumörceller i stället för på genetiska förändringar som är specifika för enskilda cancerformer.

En sådan gemensam egenskap är att alla tumörer är beroende av ett enzym kallat MTH1 för att överleva. Enzymet skyddar cancercellerna från att så kallade fria radikaler byggs in i deras DNA och dödar dem. Friska celler har låga nivåer av fria radikaler och behöver därför inte enzymet.

Det Thomas Helleday nu arbetar med är ett läkemedel som hämmar detta enzym och på så vis dödar enbart cancerceller.

– Det gör att vi får en behandling som är generell för alla cancerformer men som inte har så mycket biverkningar som traditionell cytostatika eller andra riktade behandlingar, säger Thomas Helleday.

Men vägen till en färdig behandling är lång. Ännu har läkemedlet bara testats i provrör och på mänskliga tumörer i djurmodeller.

– Vi har sett att aggressiva, resistenta tumörer svarar bra på behandlingen och tror därför att patienter med sådana tumörer kan ha störst nytta av den. Det finns heller inte så mycket att välja på för den här gruppen och därför tycker vi det är angeläget att börja med dem.

Först måste forskarna garantera att behandlingen är säker, därefter är förhoppningen att dra igång en studie med patienter under nästa år. Planen är att studien ska pågå i flera länder och i Sverige blir det troligen i första hand patienter med långt framskriden bröstcancer eller malignt melanom som får testa läkemedlet, tror Thomas Helleday.

Även om han har stora förhoppningar påpekar han att det sannolikt inte handlar om att kunna bota cancer som spridits i kroppen.

– I dag finns inga botemedel mot metastaserad cancer och jag tror inte heller att detta blir ett botemedel. Men det kan göra att man får längre tid att leva. Om allt går som vi hoppas tror jag att vi kan ha ett läkemedel på marknaden om fyra till fem år.

FORSKNINGSTEMA: BRÖSTCANCER. Under oktober och Rosa Bandet-kampanjen sätter vi extra fokus på bröstcancer. I flera artiklar berättar vi om forskning som, med hjälp av dina bidrag till Cancerfonden, hela tiden tar nya steg i kampen mot kvinnans vanligaste cancersjukdom.