Tag: cancerforskning

Protokoll vid kirurgi kan förlänga livet

Behandling, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter

Energidryck före och snabbt upp på benen efter operation. Ju fler punkter som följs i det så kallade Eras-protokollet, desto bättre verkar överlevnaden vara vid tarmcancer, enligt en ny studie. Foto: Melker Dahlstrand.

Just nu pågår Kirurgveckan i Karlstad, en vetenskaplig konferens för läkare och annan operationspersonal. Kirurgi är en viktig behandlingsmetod för de flesta cancerformer och i går presenterades en intressant studie om hur viktigt det är med omhändertagandet före och efter operation vid tjock- och ändtarmscancer.

Det är läkare vid Ersta och Danderyds sjukhus i Stockholm som har utvärderat en metod som kallas Eras, Enhanced recovery after surgery. Det är ett protokoll som ska följas före, under och efter operationen. På programmet står ett 20-tal punkter, till exempel att den som ska opereras får föra loggbok över mat, dryck och toalettbesök och dricka energidryck före operationen. Under operationen får patienten så lite vätska som möjligt och efteråt är det viktigt att snabbt komma på benen. Tanken är att minska den stress som kroppen utsätts för vid stora operationer.

Över 900 tarmcancerpatienter som opererats vid Ersta sjukhus ingår i studien. Uppföljningen visar att ju fler punkter i protokollet som uppfylldes, desto större var chansen att överleva i minst fem år. Hos patienter där minst 70 procent av punkterna var uppfyllda levde över 78 procent efter fem år, medan femårsöverlevnaden var knappt 65 procent bland dem där följsamheten var lägre.

– Nu när vi har de här resultaten är det inte längre försvarbart att inte använda protokollet, säger Ulf Gustafsson, kirurg och en av forskarna bakom studien, till tidningen Dagens Medicin.

Forskarna tror att de goda resultaten kan förklaras av att minskad kirurgisk stress leder till en mindre dämpning av immunförsvaret, som då kan bekämpa tumören mer effektivt.

Ny metod för att visa sjuka cancergener i mikroskop

Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter

Foto: Uppsala universitet

Forskare från Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att visualisera genskador som orsakar cancer. Metoden kan hjälpa oss att förstå utvecklingen av cancer och förbättra framtidens cancerdiagnostik. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Journal of Pathology.

Genmutationer är orsaken till att cancer utvecklas. Det finns därför ett stort behov av att hitta metoder som kan visualisera muterade cancergener i celler eller vävnader. Nu har forskare vid Uppsala universitet vidareutvecklat teknik för att kunna se flera olika typer av genskador på samma gång.

– Vi valde att studera en genmutation som finns i ungefär hälften av alla patienter med prostatacancer. Vi har kunnat visualisera olika fusionsvarianter och mutationer, vilket avslöjade distinkta mönster i de olika tumörerna, säger Sara Kiflemariam, studiens huvudförfattare.

Tobias Sjöblom. Foto: Magnus Aronson.

Metoden möjliggör samtidig visualisering av mutationer i andra gener som ofta är påverkade vid prostatacancer.

– Med den här tekniken kan vi på samma gång se flera vanliga mutationer i cancervävnader. Det kan hjälpa oss att förstå tumörutvecklingen och skillnader mellan olika områden i en och samma tumör, säger Tobias Sjöblom, huvudansvarig för studien.

Almedalen 2014: Politiker, anhöriga och forskare debatterade på Cancerdagen

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion, Patienter

Filippa Reinfeldt (M), Jonas Andersson (FP), Anna-Karin Klomp (KD), Christer Jonsson (C), Helene Öberg (MP), Håkan Jörnehed (V) och Lena Hallengren (S) i paneldebatt på Cancerdagen. Moderator: Nedjma Chaouche. Foto: Ulrika Finnberg.

Salen på högskolan i Visby var full när Cancerfonden och Regionala cancercentrum i går anordnade Cancerdagen. De tre seminarierna med paneldebatter med ett stort antal politiker väckte stort intresse och vi kan konstatera att cancervården har börjat segla upp som en valfråga.

Cancerpatienten – alltid någon annans ansvar?

”Här sägs att patienten ska sättas i centrum
så sätts dom tvärtemot mest i nåt jädra väntrum.
För vittnesmål hörde vi alla här i salen
att kontinuiteten finns – men bara i journalen”

Så sammanfattade skådespelaren och proffsrimmaren Jacke Sjödin ett allvarligt ämne med en glimt i ögat: Vem tar egentligen ansvar för patienten, hela människan, i cancervården?

Britt-Marie Ahrnell. Foto: Ulrika Finnberg.

Seminariet inleddes av Britt-Marie Ahrnell, som beskrev sin man Rolfs smärtsamma resa genom vården. Hennes förslag att återinföra ”patientansvarig läkare” fick stort stöd av både publiken, och av Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren och flera andra i panelen.

Britt-Maries berättelse om otaliga läkare och icke-existerande kontinuitet är inte unik, men publiken fick också höra exempel på att vården kan fungera väldigt bra.

– Det är viktigt med ett team, där flera läkare hjälps åt, där man inte släpper bollen, sade Beatrice Melin, chef för Regionalt cancercentrum Norr.

Stödet var starkt för ”patientansvarig läkare”. Foto: Ulrika Finnberg.

Framtidens cancervård – vad säger politikerna?

Därefter radade politiker från sju riksdagspartier upp sig för att tala om vad de vill göra för cancervården efter valet. En aktuell fråga är hur mycket statlig styrning som behövs för att lösa exempelvis ojämlikheten i vården. De flesta var dock emot att riva upp landstingsstrukturen, något som socialminister Göran Hägglund vill utreda.

– Det fungerar inte optimalt i dag, att tillgång på behandling skiljer sig åt är oacceptabelt. Men att avskaffa landstingen är att lägga fokus och energi på fel saker, sa Filippa Reinfeldt (M).

”Cancer ska ses som en akutsjukdom”, sa Lena Hallengren (S). Foto: Ulrika Finnberg.

Hon fick medhåll från andra änden av den politiska färgskalan, Håkan Jörnehed (V):

– En stor omorganisation är inte vad vården behöver. Dessutom är skillnaderna inom landstingen också stora. Vi vill ha jämlik vård ur ett klass- och könsperspektiv också, sa han.

Flera av politikerna var ändå inne på att det kan behövas ökad statlig styrning. Socialdemokraternas Lena Hallengren vill att riktlinjer från till exempel Socialstyrelsen blir mer tvingande, och att cancer ska ses som en akutsjukdom.

– Vi vill ha en vårdgaranti för cancer så att det inte ska ta mer än fyra veckor innan man får behandling, sa hon, men fick mothugg:

– Problemet är att vi då tappar bort hela prioriteringsdebatten. Vissa behöver behandling dagen efter diagnos, andra kan vänta längre, sa Jonas Andersson (FP).

Cancerforskning – karriärvägen som försvann

Nästa seminarium handlade om varför forskningen sackar efter i svensk sjukvård. Brist på tid för läkare och annan vårdpersonal beskrevs som en viktig orsak. Det illustrerades på skämtsamt allvar av Jan Zedenius, biträdande vetenskaplig sekreterare i Cancerfonden och tidigare verksamhetschef:

– Tjena Robban, det är Janne. Jag har några operationssalar att bemanna, du har ju ’forskningsledigt’ men du skulle inte kunna ställa upp…? sa han i ett låtsat mobilsamtal till en medarbetare.

Operationer får i princip alltid gå före forskning. Det är visserligen naturligt, men ställer till problem. Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, var bekymrad.

– I längden kan sjukvården inte hålla kvalitet utan att satsa på sin egen utveckling, sa han.

Ibrahim Baylan (S) poängterade att det är viktigt med en tillräcklig bemanning, bland annat på sjuksköterskesidan, för att forskningen ska hinnas med.

– Dessutom behöver vi tänka framåt – vi behöver fler matte- och NO-lärare för att få läkare i framtiden, sa han.

Foto: Ulrika Finnberg

Almedalen 2014: Fler måste få testa läkemedel tidigt

Behandling, Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion

Penilla Gunther (KD), Jan Zedenius (Cancerfonden), Katarina Johansson (Nätverket mot cancer), Jan Liliemark (SBU) och Anders Henriksson (S) diskuterade hur nya behandlingar ska nå patienterna på bästa sätt.

Forskning är ett ämne som blivit allt hetare i Almedalen; jag har redan varit på ett seminarium om läkemedelsindustrins framtid, ett om immunterapi mot cancer och om ett par timmar springer jag vidare till nästa om hur vi tar vara på cancerforskningens framsteg.

Ofta knyts ämnet ihop med det jag bloggade om i går – jämlik vård. Kommer forskningens resultat patienterna till godo på ett rättvist sätt? Den kopplingen gjordes på seminariet om immunterapi – de olika behandlingsmetoder som utnyttjar kroppens eget immunförsvar.

Professor Håkan Mellstedt.

Professor Håkan Mellstedt, som forskat i många år om immunterapi, berättade att det de senaste åren gjorts verkliga genombrott på området, vilket vi också berättar om i senaste Cancerfondsrapporten. Han beskrev immunterapi som en fjärde pusselbit i behandlingen av cancerpatienter, tillsammans med de tre traditionella: kirurgi, strålning och cytostatika.

– Det finns lovande resultat för en mängd cancerformer, och jag tror att någon form av immunterapi kommer att ingå i behandlingen av 60 procent av alla cancerpatienter om tio år, förutspådde Håkan Mellstedt.

Men metoderna hjälper inte alla och än finns det inget sätt att förutsäga vem som har nytta av dem. Biverkningarna är också annorlunda än dem som läkare och sjuksköterskor inom cancervården är vana vid. En annan utmaning är förstås kostnaderna.

– Visst är det frustrerande att det tar lång tid att införa nya behandlingar. Jag tror på ett slags snabbspår för vissa diagnoser där det inte finns några alternativ, sa Jan Zedenius, biträdande vetenskaplig sekreterare hos Cancerfonden, som deltog i en panel på seminariet.

Han lyfte också fram att fler svenska patienter borde få delta i kliniska prövningar, där läkemedel testas på bekostnad av läkemedelsindustrin. Han efterlyste också mer statliga pengar till behandlingsforskning som inte finansieras av företagen. Och när det väl är dags att införa nya behandlingar i sjukvården får tillgången inte vara beroende på var man bor.

– Kanske det behövs en nationell peng så att små landsting inte stoppas av dålig ekonomi, sa Jan Zedenius.

Dagny 102 år: ”Allt var inte bättre förr”

Berättelser, Cancerfonden, Rädda Livet

Dagny Carlsson. Foto: Karl Gabor

När Dagny Carlsson var över 90 år förlorade hon sin man i tarmcancer. Hon har sedan dess varit en trogen givare till Cancerfonden. Ni som följer vår blogg har tidigare mött Dagny, som nu är 102 år, har en egen blogg och är krönikör i vår tidning Rädda Livet. I Rädda Livet nr 2, 2014 berättar hon om när cancer hette kräfta om att allt faktiskt inte var bättre förr.

”Man påstår att ju äldre man blir, desto bättre minns man det som hände för länge sedan och ju sämre kommer man ihåg det som ligger närmare i tiden. Av egen erfarenhet är jag villig att instämma. Numera dyker det upp allt fler minnesbilder från barndomen och skoltiden, som jag inte skänkt en tanke förut och jag har i dag en mycket klarare bild av saker som hände för längesedan än vad jag har av det som skedde för bara några dagar sedan.

Det är lite oroande och trasslar till det dagliga livet när man glömmer bort något viktigt. Men för egen del har jag haft stor glädje av mina minnesbilder av händelser och företeelser från förr i tiden. Det är roligt att berätta för en yngre generation hur det var förr i tiden och hur bra vi klarade oss utan nutidens tekniska hjälpmedel.

Jag har ingenting emot förändringar, så länge de är till det bättre, och jag har försökt att hänga med i utvecklingen så gott det går. Därför har jag börjat blogga på gamla dar. Det är många som tycker att det är märkvärdigt. Det tycker inte jag, men det är kanske ovanligt att äldre personer vågar sig på att försöka. Jag skriver kanske annorlunda än övriga bloggare därför att jag har ett längre perspektiv på tillvaron och kan göra jämförelser mellan förr och nu. Skillnaderna är enorma och många tror att jag fabulerar när jag till exempel berättar om min skolgång och hur obekvämt vi levde och bodde i början på 1900-talet. Det fanns varken bilar, telefoner, radio eller tv och inte ens kyl och frys i våra kök.

Läkarvården var inte på långa vägar vad den är nu och cancern var obotlig. Fick man diagnosen ”kräfta” var utgången given. En av mina fastrar fick bröstcancer och dog vid 38 års ålder och efterlämnade en förkrossad make och två minderåriga barn. Då kände man sig maktlös. Sjukhusen på den tiden var slutna inrättningar och blev man akut sjuk gick man till en praktiserande läkare, satte sig ner i väntrummet och inväntade sin tur.

Som barn vaccinerades vi bara mot smittkoppor och barnsjukdomar, som nu är helt bortvaccinerade men som då drabbade alla barn, men som regel inte krävde läkarvård. Om det var av nöden påkallat gjorde läkarna hembesök, även mitt i natten. Servicen var faktiskt bättre förr och vi brydde oss lite mer om våra medmänniskor. Det låter otroligt, men ett vanligt läkarbesök i min barndom kostade inte mer än 2 kronor. Läkarna tog sig tid med patienten och visade omtanke.

Det fanns epidemisjukhus och jag var som barn patient på ett sådant när jag hade difteri och scharlakansfeber. Men när Spanska sjukan efter första världskriget härjade som värst fanns det inga botemedel. ”Spanskan” var en ovanligt svår och dödlig form av influensa och den krävde miljoner människoliv som kunde ha sparats om det på den tiden funnits antibiotika.

När jag jämför förr och nu är jag mycket tacksam för alla framsteg som gjorts och tycker att vi alla ska glädjas över att sjukvården blivit så mycket bättre och att det i våra dagar finns effektiva mediciner och moderna sjukhus.”

Kan tejp ge svar om misstänkt prick?

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter, Tidig upptäckt

Kari Nielsen, till vänster, vill förenkla sättet att ställa hudcancerdiagnos på. Foto: Roger Lundholm.

Cancerforskning kan handla både om molekyler och människor. Den forskning som binder samman hela kedjan från laboratoriebänk till patientens vardag kallas ofta för translationell. Ett exempel på sådan forskning är ett projekt där forskare i Lund nu testar en metod som förhoppningsvis kan göra det enklare att ställa rätt diagnos på en hudförändring.

Som vi berättat tidigare ökar antalet svenskar som insjuknar i hudcancer dramatiskt. Men hittas tumören i ett tidigt skede är chansen att bli frisk stor, och Lundaforskarnas projekt går ut på att förbättra diagnostiken. De analyserar ”prickarnas” biologi på molekylnivå, för att se vilka gener som är aktiva i vävnaden. Utifrån detta får de fram ett mönster som gör det lättare att se skillnad på godartade tumörer och sådana som riskerar att sprida sig, och diagnosen blir säkrare, enligt forskaren Göran Jönsson, som har stöd från Cancerfonden för sin forskning.

I studierna används vävnad från hudförändringar som opererats bort vid skånska sjukhus. Ett problem när det gäller hudcancerdiagnostik är att det inte är alldeles lätt att avgöra när en hudförändring behöver tas bort, speciellt för den som inte är hudspecialist. Många prickar tas därför bort på vårdcentralen för säkerhets skull, vilket leder till ökat tryck på de patologer som undersöker proverna. Detta kan du läsa mer om i senaste utgåvan av Cancerfondsrapporten.

Med hjälp av en speciell tejp skulle den typen av operationer kanske kunna minska, hoppas Lundaforskarna.

– Vi ska undersöka om det går att fånga upp tillräckligt många celler och RNA med en enkel tejp som sätts på och sedan dras av från pricken, säger hudläkaren och forskaren Kari Nielsen till tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa från Lunds universitet.

I så fall skulle tejpprovet först kunna analyseras, och bara de farliga förändringarna skulle behöva opereras. Det skulle vara en vinst både för sjukvården och för patienten, som slipper onödiga ingrepp och ärr.

Exempel på malignt melanom, den farligaste typen av hudcancer.

Rökning förvärrar risk för familjer med ärftlig hudcancer

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Förebyggande, Nyheter, Tobak

Familjer där en viss typ av ärftlig hudcancer är vanlig har även ökad risk för andra cancerformer. I dessa familjer verkar dessutom rökning vara ännu farligare än normalt. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Lunds universitet. Studien bygger på anonym information från cancerregistret och det så kallade multigenerationsregistret.

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer. I studien som nu publiceras i Journal of Medical Genetics har forskarna studerat cancerrisken i familjer som bär på en ärftlig mutation i genen CDKN2A. Personer med ärftliga förändringar i CDKN2A har en ökad risk för melanom. Man har också sett ökade risker för cancer i pancreas (bukspottkörteln) för vissa CDKN2A-mutationer. Kunskapen om huruvida de drabbade familjerna även löper ökad risk för annan cancer har dock varit begränsad.

Resultaten i den nya studien visar på höga risker för melanom och pankreascancer i bärarfamiljerna. Men forskarna kunde även se mycket höga risker i familjerna för lungcancer, huvud- och halscancer, magcancer och matstrupscancer.

Samband med rökning

Hildur Helgadottir. Foto: Karolinska Institutet.

I normalbefolkningen är det känt att det finns ett starkt samband mellan rökning och lungcancer, bukspottkörtelcancer och huvud- och halscancer samt ett visst samband mellan rökning och cancer i mage och matstrupe. Forskarna samlade därför även in information om familjemedlemmarnas rökvanor, och kunde konstatera att bärare av CDKN2A-mutationen som också rökte hade särskilt stor risk att drabbas av dessa cancerformer.

– De allra flesta känner ju till farorna med rökning, men det är särskilt viktigt att personer med CDKN2A-mutationen informeras om att de inte ska röka. Baserat på våra forskningsresultat planeras det nu ändringar inom hälso- och sjukvården när det gäller uppföljning av melanomfamiljer, där man i dag framför allt gör regelbundna hudkontroller och råd om solvanor. För rökare i dessa familjer bör det exempelvis erbjudas hjälp med rökavvänjning, säger Hildur Helgadottir, specialistläkare på Radiumhemmet, Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.

Forskningen i studien har finansierats av Radiumhemmets Forskningsfonder, Cancerfonden och European Research Council Advanced Grant.

Hur möter vi framtidens behov inom cancerområdet?

Cancersjukdomar, Cancervård, Förebyggande, Nyheter, Opinion, Patienter

Antalet cancerfall ökar och för att möta vårdbehovet behövs krafttag inom politiken. Foto: Melker Dahlstrand.

Antalet fall av cancer ökar dramatiskt. Inom 20 år beräknas antalet patienter i vårdkedjans olika delar vara cirka 70 procent fler än i dag. Att möta framtidens behov på cancerområdet med dagens strategier och resurser kommer inte att räcka.

Redan i dag ser vi problemen. Väntetiderna är långa och vårdkvaliteten skiljer mellan olika delar av landet och mellan socioekonomiska grupper. Personalbristen är stor inom vissa nyckelgrupper, nya läkemedel kommer inte alla tillgodo, rehabiliteringen är bristfällig, den kliniska forskningen är hotad och preventionspolitiken är för passiv. Vi måste göra mer. Vi måste vilja mer.

Därför har vi på Cancerfonden arbetat intensivt för att ta fram de viktigaste ställningstagandena och förslagen för att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer. Arbetet har resulterat i ett intressepolitiskt program.

Programmet riktar sig främst till politiska beslutsfattare eftersom politiken spelar en viktig roll i kampen mot cancer. Det är politikerna som bestämmer förutsättningarna för prevention, vård och forskning. Genom att föra en nära dialog med politiker, professionen, patienter och närstående kan vi medverka till en positiv utveckling inom dessa områden.

Programmet lyfter tre områden: prevention, vård och forskning.

Cancersjukdomar kan i hög grad förebyggas. Framgångsrik prevention bygger på ett samspel mellan insatser på individnivå och övergripande åtgärder på samhällsnivå. Var och en kan göra kloka livsstilsval, men för att på allvar kunna vända trenden med ökande antal cancerfall behövs en kraftfull och effektiv preventionspolitik. Därför är frågor om exponeringsförbud, åldersgräns på solarier, minst tre timmars schemalagd fysisk aktivitet/vecka i skolan och en restriktiv alkoholpolitik några av frågorna som Cancerfonden vill se politisk handlingskraft kring.

Utvecklingen inom cancervården har varit omfattande under de senaste åren och den svenska cancervården håller hög klass vid internationella jämförelser. Men ett flertal studier och utredningar har de senaste åren visat på stor ojämlikhet inom såväl prevention och vård som cancerförekomst och dödlighet. Skillnaderna återfinns både geografiskt och socioekonomiskt.

Trycket ökar på cancervården och utmaningen att leverera en jämlik vård av högsta kvalitet är tydlig. För en fortsatt hög klass på cancervården behöver en starkare nationell styrning utredas, de mest avancerade behandlingarna koncentreras till de mest lämpade klinikerna, personalbristen lösas, väntetiderna minimeras och patienten självklart vara delaktig i sin vård.

Morgondagens patienter är beroende av hur framgångsrik dagens forskning är kring nya läkemedel och behandlingar. Innovativ forskning kan aldrig kommenderas fram, den växer ur forskarnas egen drivkraft. Men politiken har en avgörande roll i att skapa gynnsamma förutsättningar när det gäller karriärmöjligheter, finansiering och krav på forskningens plats i vårdens vardag.

Det här är ett axplock ur Cancerfondens intressepolitiska program (läs hela som pdf).

ASCO 2014: Många framsteg och en flopp på jättelikt cancermöte

Behandling, Cancerforskning, Nyheter

På den årliga kongressen ASCO presenterades tusentals studier, vars resultat är viktiga för flera olika cancerformer. ©ASCO/Rodney White

I måndags avslutades ASCO, en gigantisk kongress för cancerforskare som hålls varje år i USA. Tusentals studier har presenterats för de omkring 35 000 forskare och cancerläkare som samlats till konferensen i Chicago.

Behandlingar som riktar in sig på att stärka kroppens eget immunförsvar, immunterapi mot cancer, lyftes fram som ett område där det görs viktiga framsteg (se pressmeddelande), bland annat vid hudcancer och livmoderhalscancer. Exempelvis visade en studie att nästan 80 procent av patienter med den farligaste formen av hudcancer, avancerat malign melanom, överlevde i minst två år när de fick en kombination av två olika antikroppsläkemedel som påverkar immunsystemet. Patienter med den här formen av långt gången hudcancer har annars dålig prognos. Forskaren bakom studien kallar överlevnadssiffran för ”oöverträffad”, enligt tidningen Dagens Medicin, som har en omfattande rapportering från ASCO. Det är dock viktigt att påpeka att studien bara omfattar 53 patienter, och att biverkningar av behandlingen kan vara ett problem.

En annan viktig studie som presenterades visade att män med spridd prostatacancer levde i genomsnitt tio månader längre när de fick cytostatika, Docetaxel, samtidigt som de får traditionell hormonbehandling. I dag ges cytostatika först när hormonbehandlingen har slutat att fungera. Överlevnadsvinsten var ännu större för de män som hade mycket metastaser.

– De här resultaten kan få stor betydelse i framtiden. De bör kunna medföra att patienterna rekommenderas kombinationsbehandling som första linjens behandling, säger Jan-Eric Damber, professor i urologi, till Dagens Medicin.

På bröstcancerområdet presenterades en av världens dyraste cancerstudier – som blev en rejäl besvikelse. I studien har mer än 8 000 kvinnor med så kallad HER2-positiv bröstcancer deltagit. Alla fick läkemedlet Herceptin och en del fick även ett nyare läkemedel, Tyverb. Förhoppningarna har varit stora om att detta skulle leda till färre återfall, men forskarna kunde inte se någon statistiskt säkerställd förbättring med tilläggsbehandlingen.

Det fanns dock andra positiva nyheter på bröstcancerområdet. En studie visade till exempel att yngre kvinnor med bröstcancer kan få mindre problem med sin fertilitet om deras äggstocksfunktion ”stängs av” med hjälp av ett läkemedel under tiden de behandlas för sin cancer.

– Det här var superintressanta resultat som är viktiga även för andra cancerformer, säger Jonas Bergh, bröstcancerforskare och professor vid Karolinska Institutet, till Dagens Medicin.

De flesta stora nyheter från vetenskapliga kongresser som ASCO brukar handla om nya läkemedel och hur mycket de kan förbättra överlevnaden, eller hur behandlingen kan skräddarsys för att passa olika patientgrupper. Men i vissa skeden är läkemedel inte allt, vilket en studie med patienter med äggstockscancer visar. Där undersöktes patienternas syn på biverkningar och det visade sig att många kunde tänka sig att välja bort behandling och acceptera upp till sex månaders kortare liv om det innebar att de slapp allvarliga sidoeffekter.

– Budskapet är att vi som läkare inte bara ska försöka minska oron för biverkningar, vilket vi ofta gör. Vi ska ge saklig information om både effekter och biverkningar och involvera patienterna i beslut om behandling, säger Elisabeth Åvall Lundqvist, professor vid Karolinska Institutet, till Dagens Medicin.

Halv miljard för att rekrytera toppforskare

Cancerforskning, Nyheter

Sir David Lane och Sten Eirik Jacobsen (Foto: Stefan Zimmerman).

Häromveckan beslutade Vetenskapsrådet att Karolinska Institutet får 522 miljoner kronor för att kunna anställa fyra internationella toppforskare. Pengarna är en del av regeringens satsning på att locka riktigt duktiga forskningsledare till Sverige för att bygga upp nya forskningsmiljöer av hög kvalitet.

– Vetenskapsrådets finansiering ger oss möjlighet till rena drömrekryteringar. Vi bygger vidare på vår satsning på att stärka inte bara KI:s utan hela Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science-området, säger Karolinska Institutets rektor Anders Hamsten i ett pressmeddelande.

Två av professorerna är betydelsefulla cancerforskare: Sir David Lane och Sten Eirik Jacobsen.

Sir David Lane är mest känd för att ha upptäckt genen p53, som kodar för ett protein som spelar en viktig roll i skyddet mot cancer, och som har haft stor betydelse för kunskapen om tumörer. Han har haft flera tunga uppdrag inom medicinsk forskning i Storbritannien och Singapore. Vetenskapsrådet finansierar rekryteringen av David Lane och hans forskargrupp med drygt 14 miljoner kronor per år under tio år.

Sten Eirik Jacobsen är en  ledande forskare inom blodbildning, cancerbiologi och stamceller, och vi berättade nyligen här på bloggen om hans nya rön om cancerstamceller. Han är i dag professor vid universitetet i Oxford, och även gästprofessor vid Karolinska Institutet. Med den nya finansieringen kan Sten Eirik Jacobsen flytta en stor del av sin forskning till KI och bygga upp en ny forskningsmiljö kring nystartade Centrum för hematologi och regenerativ medicin. Vetenskapsrådet finansierar rekryteringen av Sten Eirik Jacobsen och hans forskargrupp med 8–10 miljoner kronor per år under tio år.

Klas Kärre. Foto: Andrea Björsell.

– Vetenskapsrådet har givit ut ett antal sådana här rekryteringsbidrag till andra universitet under 2013 och 2014, men dessa är de första som går till forskare inom cancer. Den svenska cancerforskningen kommer att bli ännu starkare, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

– Det vore fantastiskt om något svenskt universitet också skulle kunna rekrytera kliniska cancerforskare på motsvarande nivå, fortsätter han.