Tag: cancerforskning

ASCO 2014: Många framsteg och en flopp på jättelikt cancermöte

Behandling, Cancerforskning, Nyheter

På den årliga kongressen ASCO presenterades tusentals studier, vars resultat är viktiga för flera olika cancerformer. ©ASCO/Rodney White

I måndags avslutades ASCO, en gigantisk kongress för cancerforskare som hålls varje år i USA. Tusentals studier har presenterats för de omkring 35 000 forskare och cancerläkare som samlats till konferensen i Chicago.

Behandlingar som riktar in sig på att stärka kroppens eget immunförsvar, immunterapi mot cancer, lyftes fram som ett område där det görs viktiga framsteg (se pressmeddelande), bland annat vid hudcancer och livmoderhalscancer. Exempelvis visade en studie att nästan 80 procent av patienter med den farligaste formen av hudcancer, avancerat malign melanom, överlevde i minst två år när de fick en kombination av två olika antikroppsläkemedel som påverkar immunsystemet. Patienter med den här formen av långt gången hudcancer har annars dålig prognos. Forskaren bakom studien kallar överlevnadssiffran för ”oöverträffad”, enligt tidningen Dagens Medicin, som har en omfattande rapportering från ASCO. Det är dock viktigt att påpeka att studien bara omfattar 53 patienter, och att biverkningar av behandlingen kan vara ett problem.

En annan viktig studie som presenterades visade att män med spridd prostatacancer levde i genomsnitt tio månader längre när de fick cytostatika, Docetaxel, samtidigt som de får traditionell hormonbehandling. I dag ges cytostatika först när hormonbehandlingen har slutat att fungera. Överlevnadsvinsten var ännu större för de män som hade mycket metastaser.

– De här resultaten kan få stor betydelse i framtiden. De bör kunna medföra att patienterna rekommenderas kombinationsbehandling som första linjens behandling, säger Jan-Eric Damber, professor i urologi, till Dagens Medicin.

På bröstcancerområdet presenterades en av världens dyraste cancerstudier – som blev en rejäl besvikelse. I studien har mer än 8 000 kvinnor med så kallad HER2-positiv bröstcancer deltagit. Alla fick läkemedlet Herceptin och en del fick även ett nyare läkemedel, Tyverb. Förhoppningarna har varit stora om att detta skulle leda till färre återfall, men forskarna kunde inte se någon statistiskt säkerställd förbättring med tilläggsbehandlingen.

Det fanns dock andra positiva nyheter på bröstcancerområdet. En studie visade till exempel att yngre kvinnor med bröstcancer kan få mindre problem med sin fertilitet om deras äggstocksfunktion ”stängs av” med hjälp av ett läkemedel under tiden de behandlas för sin cancer.

– Det här var superintressanta resultat som är viktiga även för andra cancerformer, säger Jonas Bergh, bröstcancerforskare och professor vid Karolinska Institutet, till Dagens Medicin.

De flesta stora nyheter från vetenskapliga kongresser som ASCO brukar handla om nya läkemedel och hur mycket de kan förbättra överlevnaden, eller hur behandlingen kan skräddarsys för att passa olika patientgrupper. Men i vissa skeden är läkemedel inte allt, vilket en studie med patienter med äggstockscancer visar. Där undersöktes patienternas syn på biverkningar och det visade sig att många kunde tänka sig att välja bort behandling och acceptera upp till sex månaders kortare liv om det innebar att de slapp allvarliga sidoeffekter.

– Budskapet är att vi som läkare inte bara ska försöka minska oron för biverkningar, vilket vi ofta gör. Vi ska ge saklig information om både effekter och biverkningar och involvera patienterna i beslut om behandling, säger Elisabeth Åvall Lundqvist, professor vid Karolinska Institutet, till Dagens Medicin.

Halv miljard för att rekrytera toppforskare

Cancerforskning, Nyheter

Sir David Lane och Sten Eirik Jacobsen (Foto: Stefan Zimmerman).

Häromveckan beslutade Vetenskapsrådet att Karolinska Institutet får 522 miljoner kronor för att kunna anställa fyra internationella toppforskare. Pengarna är en del av regeringens satsning på att locka riktigt duktiga forskningsledare till Sverige för att bygga upp nya forskningsmiljöer av hög kvalitet.

– Vetenskapsrådets finansiering ger oss möjlighet till rena drömrekryteringar. Vi bygger vidare på vår satsning på att stärka inte bara KI:s utan hela Sveriges internationella konkurrenskraft inom life science-området, säger Karolinska Institutets rektor Anders Hamsten i ett pressmeddelande.

Två av professorerna är betydelsefulla cancerforskare: Sir David Lane och Sten Eirik Jacobsen.

Sir David Lane är mest känd för att ha upptäckt genen p53, som kodar för ett protein som spelar en viktig roll i skyddet mot cancer, och som har haft stor betydelse för kunskapen om tumörer. Han har haft flera tunga uppdrag inom medicinsk forskning i Storbritannien och Singapore. Vetenskapsrådet finansierar rekryteringen av David Lane och hans forskargrupp med drygt 14 miljoner kronor per år under tio år.

Sten Eirik Jacobsen är en  ledande forskare inom blodbildning, cancerbiologi och stamceller, och vi berättade nyligen här på bloggen om hans nya rön om cancerstamceller. Han är i dag professor vid universitetet i Oxford, och även gästprofessor vid Karolinska Institutet. Med den nya finansieringen kan Sten Eirik Jacobsen flytta en stor del av sin forskning till KI och bygga upp en ny forskningsmiljö kring nystartade Centrum för hematologi och regenerativ medicin. Vetenskapsrådet finansierar rekryteringen av Sten Eirik Jacobsen och hans forskargrupp med 8–10 miljoner kronor per år under tio år.

Klas Kärre. Foto: Andrea Björsell.

– Vetenskapsrådet har givit ut ett antal sådana här rekryteringsbidrag till andra universitet under 2013 och 2014, men dessa är de första som går till forskare inom cancer. Den svenska cancerforskningen kommer att bli ännu starkare, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

– Det vore fantastiskt om något svenskt universitet också skulle kunna rekrytera kliniska cancerforskare på motsvarande nivå, fortsätter han.

Kunskap om de minsta detaljerna kan leda till bättre behandling för cancersjuka

Behandling, Cancerforskning, Nyheter

Adnane Achour

Geckoödlan är en inspirationskälla för cancerforskaren Adnane Achour. Men han är varken zoolog eller läkare, utan civilingenjör. Trots att han har forskat om cancer i tjugo år, så träffar han inga patienter. I stället är det de små, små detaljerna han skärskådar.

– Vi jobbar med det subtila, som på sikt kan göra stor skillnad på kliniken och för patienterna, säger Adnane Achour, när han visar runt på sin arbetsplats, toppmoderna Science for Life Laboratory vid Karolinska Institutet i Solna.

Med hjälp av  röntgenkristallografi kan Adnane Achour och hans medarbetare på atomnivå avbilda de proteiner som är involverade när kroppens celler interagerar med varandra. När vi träffas är han entusiastisk. Forskargruppen hoppas snart kunna publicera nya resultat om hur det skulle kunna bli möjligt att förbättra koppens eget immunförsvar mot cancerceller.

Gör immunförsvaret effektivare
Immunterapi mot cancer är ett hett forskningsområde, och i senaste Cancerfondsrapporten 2014 beskriver vi flera pågående projekt. I korthet går det ut på att göra immunförsvarets celler, till exempel T-celler, bättre på att döda cancerceller. I kroppen pågår ständigt ett slags ”besiktning”. Delar av proteiner, peptider, inifrån cellerna visas hela tiden upp på cellytan, för att tala om ifall cellen är frisk eller sjuk. Om den avviker från det normala attackeras den av immunförsvarets T-celler.

Peptiderna, som reflekterar cellernas inre tillstånd, visas upp på cellytan med hjälp av en molekyl som kallas MHC. Den kan liknas vid en slags tallrik där peptiden ligger serverad. Adnane Achour och hans kollegor kan med stor skärpa åskådliggöra hur både peptider och MHC är uppbyggda tredimensionellt och hur de binder till T-cellen.

– Vid till exempel den farligaste hudcancerformen malignt melanom visas en viss ”melanompeptid” upp. Problemet är att T-cellerna binder dåligt till den. Vi vill hitta ett sätt att få en starkare bindning, för då blir immunförsvaret mer effektivt och fler cancerceller dödas, säger Adnane Achour.

Figuren visar receptorn som T-cellen använder för att känna av peptiden (svart) som presenteras av MHC-molekylen (lila)

Grundforskning ger viktigt kunskap
Det är här geckon kommer in i bilden. Det lilla djuret har en fenomenal förmåga att klättra – och det beror på fötternas struktur som gör att starka bindningar uppstår mellan fotsulan och underlaget. Adnane Achours grupp har kunnat visa att liknande krafter uppstår mellan hudcancerceller och T-celler om en enda av de aminosyror som bygger upp melanompeptiden byts ut mot en annan, som har en speciell ringform; prolin. I olika försök har de sett att immunsvaret mot tumörerna då blir mycket starkare. Och om sådana specialdesignade peptider injiceras som ett vaccin, ökar även immunsvaret mot den ursprungliga melanompeptiden, och därmed mot hudcancerceller i hela kroppen.

Adnane Achour betonar hur viktig denna typ av grundforskning är, trots att den ännu är långt från patientförsök.

– Den här kunskapen om de allra minsta detaljerna kommer att kunna användas av de kliniska forskare som nu testar olika former av immunterapi på cancerpatienter. Tillsammans kan vi göra behandlingsmetoderna mer effektiva, säger han.

Bevis för cancerstamceller hos människa

Behandling, Cancerforskning, Cancersjukdomar, Nyheter

Forskare har för första gången lyckats identifiera cancerstamcellerna hos patienter med blodsjukdomen myelodysplastiskt syndrom (MDS), ett slags förstadium till akut myeloisk leukemi. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Cancer Cell, bevisar därmed att cancerstamceller förekommer hos människa. Forskarna hoppas nu att upptäckten kan leda till bättre behandlingsmetoder.

Frågan har länge varit omdiskuterad bland cancerforskare världen över, då resultaten av tidigare studier ansetts osäkra.

Sten Eirik Jacobsen. Foto: Stefan Zimmerman.

– Vi visar att roten till varje cancer är en liten grupp celler som driver tillväxt och sjukdomsutveckling, på samma sätt som vanliga stamceller ger upphov till normal vävnad, säger Sten Eirik Jacobsen, professor vid MRC Weatherall Institute of Molecular Medicine i Oxford samt gästprofessor vid Karolinska Institutet.

Det viktiga med upptäckten är, enligt Sten Eirik Jacobsen, att behandlingar som riktar in sig på just dessa celler, slår mot sjukdomens fundament.

Under flera år följde forskare vid Karolinska Institutet och universitetet i Oxford fyra patienter med MDS. Genom att spåra och följa genförändringar kunde de urskilja en mindre grupp MDS-celler som visade sig vara cancerstamceller.

– De här cellerna var ovanliga, befann sig i toppen av en hierarki av MDS-celler, kunde förnya sig själva och var de enda celler som kunde producera fler MDS-celler. Vi såg också att de var ursprunget till alla DNA-förändringar som drev utvecklingen av sjukdomen, säger Petter Woll, forskare vid universitetet i Oxford.

Läs hela pressmeddelandet på Karolinska Institutets webbplats.

Forskningens förutsättningar berör alla

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion

Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation. Men scenen har förändrats, och utvecklingen är i dag inte lika snabb som i andra jämförbara länder. Foto: Melker Dahlstrand.

Diskussionen kring forskningens förutsättningar når inte så ofta fram till middagsborden i vårt land. Skälen till detta är säkerligen många och begripliga. Samtidigt finns det en tydlig koppling mellan hur bra medicinsk forskning ett land har och vilken vård patienterna kan erbjudas. Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation och något vi kunnat känna stolthet i. Kartan håller dock på att ritas om. Sverige utvecklas inte lika snabbt som andra jämförbara länder vilket är oroväckande, framför allt för framtidens patienter.

Mot den bakgrunden var det intressant att läsa debattartikeln från Sweden Bios VD Jonas Ekstrand och vice VD Ingrid Heath, i helgen i Svenska Dagbladet. De menar att vi måste sluta fokusera på frågor vi inte kan påverka, så som ägarskap av läkemedelsföretag, och i stället lyfta frågor vi kan påverka, så som förutsättningar för företagande och forskning.

Innovativ forskning kan inte kommenderas fram, den växer ur forskarens egen drivkraft och nyfikenhet. Det faller dock på politiken att skapa gynnsamma förutsättningar. Det handlar om att erbjuda bra utbildning, tydliga karriärmöjligheter, prioritera finansiering av projekt och goda förutsättningar för att utveckla företag. Det vinner alla på.

Problemen – eller ska man säga utmaningarna – är många. Cancerfondsrapporten lyfter i år den kliniska forskningens plats i vården. Många forskare upplever ett motstånd mot forskning i sjukvården, ett motstånd som i förlängningen riskerar att drabba cancerpatienterna. Cancerfonden kommer att fortsätta uppmärksamma den här frågan, bland annat i Almedalen under Cancerdagen den 2 juli. Boka in det redan nu, om du planerar att vara där!

Forskningen har förändrat oddsen för en kvinna med bröstcancer, från att troligtvis dö av sin sjukdom till att sannolikt överleva. På 70-talet dog nio av tio män som drabbades av testikelcancer. I dag är förhållandet det omvända. Oavsett vilken uppfattning vi har – eller inte har – om temperaturen i svensk forskning är vi alla högst berörda av forskningens framsteg. Därmed är det av största vikt hur politiken agerar för att ge forskningen de bästa förutsättningarna för att frodas. Kanske är det inte samtalsämnet vid nästa middagsbjudning, men det är väl värt att ställa frågan till politikerna i valstugorna så här i valtider.

Cancerfonden anser:

* Sjukvården måste på regional och nationell nivå organiseras så att förutsättningarna för forskning stärks.
* Sjukvårdshuvudmännens uppdrag till vården måste tydligt innefatta krav på forskning.
* Möjligheterna för vårdpersonal att kombinera klinisk verksamhet och forskning måste förbättras.
* Löne- och karriärstrukturer som lockar kliniskt verksamma till forskningen behövs.
* Stärk infrastrukturen med bättre biobanker och IT-stöd för att främja klinisk forskning.
Källa: Cancerfondsrapporten 2014

Bättre resultat när kirurg med stor vana opererar

Cancerforskning, Cancersjukdomar, Cancervård, Nyheter

De kirurger med störst vana ska ta hand om de mest komplicerade canceroperationerna. Tyvärr ser praktiken inte ut så. Foto: Melker Dahlstrand

Rätt vård i rätta händer – eller nivåstrukturering av cancervården – är ett krav som Cancerfonden har drivit i flera år. Det låter ju självklart: De kirurger som har störst vana ska ta hand om ovanliga och komplicerade canceroperationer. Tyvärr är det inte lika självklart i praktiken och vissa operationer genomförs i dag på alltför många kliniker i vårt avlånga land. Arbetet med nivåstrukturering går alltför långsamt, trots att det finns vetenskapligt stöd för att resultatet blir bättre.

Nu publiceras ännu en studie som visar på fördelarna med vana kirurger. Den handlar om matstrupscancer, en cancerform som är aggressiv och svår att behandla. Operation fungerar bara för var fjärde patient, vilket gör att ingreppet är ganska ovanligt. Samtidigt är det en komplicerad operation där en stor del av matstrupen tas bort och ersätts med magsäcken som frigörs och flyttas upp i bröstkorgen. När detta görs finns det risk att mjälten skadas, vilket är en fruktad komplikation.

I en studie från Karolinska Institutet har bland andra AT-läkaren Maryam Derogar och professor Jesper Lagergren undersökt vilka faktorer som påverkar risken för mjältskada vid den här typen av operation. Forskarna har gått igenom uppgifter om nästan alla patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige mellan 1987 och 2010. Varken kön, ålder eller tumörens svårighetsgrad påverkade risken för mjältskada. Däremot var risken 42 procent lägre om kirurgen ofta genomförde denna typ av operation. Risken för att mjälten behövde tas bort var 59 procent lägre.

Forskarna drar slutsatsen att denna typ av operation bör centraliseras till färre kirurger. Studien har genomförts med stöd av Cancerfonden och är publicerad i tidskriften Annals of Surgery.

I senaste Cancerfondsrapportens kapitel om cancervård kan du läsa mer om nivåstrukturering. Det är ett viktigt sätt att se till att svenska cancerpatienter får rättvis tillgång till den bästa vården.

Fondsparare hos Skandia bidrar med 6,6 miljoner kronor till Cancerfonden

Cancerfonden, Insamling, Nyheter

Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh tar emot jättechecken på 6,6 miljoner kronor av Annelie Enquist, chef Skandias fondbolag. Foto: Andrea Björsell.

I går utbetalades den årliga utdelningen från Skandia Cancerfonden. Tack vare alla sparare får Cancerfonden drygt 6,6 miljoner kronor!

– En av tre svenskar får någon gång cancer – men alla drabbas. Att spara i Skandia Cancerfonden är ett bra sätt att stötta dem som berörs. Och det är en investering för framtiden på flera sätt. Dels kan du som sparare förhoppningsvis se ditt kapital växa, dels bidrar du till svensk cancerforskning. Du är med och räddar liv, säger Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och riktar samtidigt ett varmt tack till fondandelsägarna.

Skandias logotypAktiefonden startades 1988 av finansmannen Björn Carlsson och ingår numera i Skandia Fonders portfölj. Två procent av förmögenheten tillfaller Cancerfonden och fondandelsägarna – spararna – gör därför en viktig insats för svensk cancerforskning.

– Skandia Cancerfonden är ett bra exempel på hur man på ett enkelt sätt kan kombinera ideella bidrag och sparande. Fondandelsägarna som var med från starten för 26 år sedan har förutom att de bidragit med 115 miljoner kronor till svensk cancerforskning också haft en värdetillväxt på över 520 %, kommenterar Annelie Enquist, chef Skandias fondbolag.

Skandia Cancerfonden har en bred inriktning och placerar främst i bolag på Stockholmsbörsen. Investeringarna sprids på ett flertal bolag och branscher, främst i de större börsföretagen. Fonden avstår investeringar i företag vars verksamhet strider mot Cancerfondens riktlinjer, exempelvis vapen- och tobaksindustrin.

Cancerfondsrapporten: Forskning om kroppens eget försvar väcker hopp

Behandling, Cancerforskning

I påsarna på ett laboratorium i Huddinge växer celler som ska bli till en ny behandling mot cancer. Foto: Melker Dahlstrand

Att utnyttja kroppens immunförsvar i kampen mot cancer är ett forskningsområde där stora framsteg har gjorts de senaste åren. Det finns nu läkemedel som består av antikroppar som förstärker immunförsvaret mot cancerceller, och nya spännande metoder är under utveckling där forskarna trimmar patientens egna immunceller och gör dem mer effektiva mot tumörer.

I höstas utnämnde vetenskapstidskriften Science immunterapi mot cancer till 2013 års största vetenskapliga genombrott. Samtidigt hade vi på Cancerfonden bestämt oss för att beskriva det här forskningsfältet i Cancerfondsrapporten 2014. För glädjande nog har svenska forskare, många med stöd av Cancerfonden, gjort viktiga insatser på området.

Angelica Loskog

En av dem som har spännande forskning på gång är Angelica Loskog. Hon leder en forskargrupp vid Uppsala universitet som ligger i startgroparna för att testa en ny behandling mot blodcancer. Nyckelspelarna i den här behandlingsmetoden är de celler som kallas T-mördarceller. Det är vita blodkroppar som har förmåga att känna igen sjuka celler i kroppen och döda dem. Angelica Loskog och hennes kollegor arbetar med att tillföra T-cellerna nya gener, som gör dem ännu bättre på att attackera och eliminera cancerceller.

T-cellerna tas från patientens eget blod. Det behövs bara 30 milliliter blod som centrifugeras och behandlas på olika sätt för att sortera fram T-cellerna. De blandas sedan med virus som bär med sig de gener som behövs för att göra cellerna supereffektiva mot just tumörceller. Därefter får T-mördarcellerna växa till sig och bli fler. Sedan är det dags att ge cellerna tillbaka till patienten – några milliliter vätska med fler miljoner celler ges i form av ett dropp.

Behandlingsprincipen har testats i lovande försök i USA och Angelica Loskogs metod är en vidareutveckling av principen. Hon och hennes medarbetare planerar nu en studie med 15 patienter med vissa leukemier och lymfom, som inte blivit hjälpta av annan behandling.

Som alltid när det gäller nya metoder tar det flera år av studier och tester innan det går att säga om detta är en framkomlig väg. Eventuella biverkningar måste noga övervakas. Metoder som bygger på att odla och genmodifiera celler kan kanske heller inte bli storskaliga på samma sätt som läkemedelstillverkning. Men forskarna hoppas ändå att den här typen av cellterapi ska kunna hjälpa patienter med flera olika cancerformer.

Här hittar du hela kapitlet om immunterapi i vår rapport.

Brist på specialister hotar patientsäkerhet

Cancerfonden, Cancerforskning, Cancervård, Nyheter, Opinion, Patienter

Personalbrist är en av cancervårdens största utmaningar. Foto: Melker Dahlstrand.

I går presenterade Sveriges kommuner och landsting (SKL) rapporten Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen.

Rapporten konstaterar att det behövs 225 000 medarbetare i vården och omsorgen fram till 2023, dels beroende på pensionsavgångar men även beroende på en förväntad ökad efterfrågan på vård och omsorg.

Rapporten fokuserar på vad arbetsgivarna kan göra både för att påverka storleken på rekryteringsbehovet och möjligheterna att attrahera rätt personer. I grunden handlar det om att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetsorganisation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre löne- och karriärmöjligheter.

Frågan är viktigt, för att inte säga alarmerande. Kanske är det rent utav vårdens största utmaning. Brist på specialister hotar både patientsäkerhet och forskning för både dagens och morgondagens patienter. Utan tillräckligt med kunnig personal är nya behandlingar och genomtänkta vårdprocesser inte mycket värda.

Personalbrist är verklighet för i princip alla svenska cancerkliniker, enligt en enkät som Cancerfonden har gjort och som finns publicerad i Cancerfondsrapporten. I dagsläget är det brist på bland annat onkologer, urologer och specialistsjuksköterskor. Sedan länge vet vi att patologer och röntgenläkare saknas, vilket innebär att diagnoser och provsvar riskerar att bli försenade. Tillgången till flera personalgrupper är dessutom skiftande över landet, vilket förvärrar den regionala ojämlikheten.

De förslag som SKL lyfter i sin rapport är viktiga och välbehövliga insatser som behöver genomföras, samtidigt måste vi konstatera att det inte räcker. Framtidens kompetensförsörjning ligger i ett antal beslutsfattares händer, och alla dessa måste arbeta tillsammans. Därför anser Cancerfonden att det behövs en nationell strategi och en gemensam handlingsplan för att säkra framtidens personalförsörjning.

Läs hela Cancerfondsrapporten i blädderbar webbversion.

Framtidsbehandling siktar på cancercellens överlevnadsstrategi

Cancerforskning, Nyheter

Thomas Helleday söker efter nya behandlingar som kan fungera mot alla typer av cancer. Foto: Karolinska Institutet

I förra veckan publicerade ett stort forskarlag en spännande upptäckt i Nature, en av de allra mest prestigefulla vetenskapliga tidskrifterna. Thomas Helleday, professor vid Karolinska Institutet, och hans medarbetare presenterar där en helt ny princip för att bekämpa cancer. I sin forskning vill han hitta mekanismer som är specifika för cancercellers förmåga att överleva och dela sig, och rikta in behandlingen mot dessa.

– Eftersom cancerceller har fler skador på byggstenarna till DNA än friska celler, behöver de speciella överlevnadsmekanismer. Om vi kan slå mot de här mekanismerna så kan vi döda cancerceller utan att skada friska celler, förklarar Thomas Helleday.

Den mekanism han och hans forskarkollegor har kartlagt handlar om enzymet MTH1, ett protein som finns inne i celler för att förhindra att skadade byggstenar byggs in i arvsmassan innan cellerna delar sig. Forskarna har nu funnit ett sätt att blockera MTH1 – vilket leder till att cancercellerna blir så skadade att de inte kan överleva. Se en animerad film om projektet:

Traditionella behandlingar som strålning och cytostatika påverkar inte bara cancerceller utan även friska celler, vilket leder till många biverkningar.

– MTH1-enzymet är mycket mer aktivt i cancerceller än friska celler. Det gör att vi tror att den här behandlingen troligen inte kommer att skada friska celler, säger Thomas Helleday.

Professor Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, tycker att de nya rönen är mycket intressanta.

– Det är verkligen spännande, framför allt för att detta är en helt ny princip. Samtidigt måste vi komma ihåg att den ännu inte är testad på patienter, säger han.

Hittills har forskarna testat olika substanser som blockerar MTH1 i cellodlingar och i djurmodeller med tumörer från patienter med bröst-, tarm- och hudcancer. Och trots att tumörerna kom från patienter som inte längre blev hjälpta av vanliga cancerbehandlingar, så krympte de med hjälp av MTH1-blockeringen.

Thomas Helleday tror att konceptet kan börja testas på patienter nästa år.

– Först måste vi titta på vilken som är den absolut bästa substansen, och se att den är säker och inte ger några skadliga effekter. Och sedan behövs förstås pengar, säger han.

Både Thomas Helleday och flera av de andra forskarna har anslag från Cancerfonden, men för större läkemedelsstudier handlar det om mycket stora belopp. Den aktuella studien har fått pengar från bland annat Torsten Söderbergs och Ragnar Söderbergs stiftelser samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.