Tag: Cancervård

Cancerfonden med när Kommissionen för jämlik vård nystartar

Cancerfonden, Opinion, Patienter, Tidig upptäckt

Vilken vård du får kan avgöras av din bostadsort eller socioekonomiska status – dystra fakta som Cancerfonden har uppmärksammat ett flertal gånger. För att kartlägga ojämlikheten i vården nystartar Kommissionen för jämlik vård på initiativ från Cancerfonden och LIF, de forskande läkemedelsföretagen.

Patienterna är i fokus när den nya kommissionen sätter igång. Det berättade ordförande Ilija Batljan vid seminariet ”Svensk sjukvård – för politiken eller patienterna?” som hölls i fredags. I slutet av 2014 ska kommissionen presentera en rapport med förslag till åtgärder för ökad jämlikhet i vården.

Ilija Batljan inledde. Foto: LIF

– Det är uppenbart att vi måste öka patientmakten i vården. Exemplen på ojämlikhet är otaliga: var man bor, hur man har det ställt ekonomiskt, vilket kön eller ålder man har, sade Batljan.

Vid seminariet fick vi höra olika berättelser om ojämlikhet i vården. Två av kommissionens nya ledamöter – Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden, och PRO-ordföranden Curt Persson – samt Tommy Björk, ordförande i Lungcancerförbundet Stödet, vittnade om hur deras medlemmar upplever vården. Curt Persson företräder landets pensionärer, samma grupp som löper störst risk att få cancer.

– Vi blir annorlunda bemötta när vi har passerat 65. Det är bra att vi får vara med i kommissionen! Vi vill bryta den negativa attityden som finns mot äldre, sade han.

Både Ingrid Burman och Curt Persson pekade på vikten av att förebygga sjukdom, en viktig fråga även för Cancerfonden. Genom sättet att leva kan man minska risken för cancer och upptäcker man sjukdomen i tid ökar chansen att bli botad.

– Förebyggande sjukvård är att spara pengar, sade Curt Persson. I stället för att ropa efter mer resurser borde vi se hur vi kan använda resurserna bättre, exempelvis hur samarbetet mellan äldrevård och sjukvård kan bli bättre.

Ett inspel från seminariets åhörarskara satte fingret på hur förebyggande sjukvård kan fungera i praktiken. Svensk tandvård ställde för många år sedan om från akutvård till förebyggande, med resultatet att det i dag finns många 30-åringar som är helt utan hål i tänderna.

Värt att tänka på.

Kommissionen för jämlik vård startade ursprungligen vid årsskiftet 2011/2012 och presenterade under Almedalsveckan i fjol sin första rapport. I den nya kommissionen representeras Cancerfonden av Klas Kärre, ordförande i vår forskningsnämnd. Här kan du läsa mer om den nya kommisionen.

Kommissionen för jämlik vård består av (på bilden ovan från vänster):

Foto: LIF

  • Ilija Batljan, vice vd på Rikshem, f.d. landstingspolitiker (S) (kommissionens ordförande och sammankallande)
  • Cristina Husmark-Pehrsson, riksdagsledmot (M), (kommissionens vice ordförande)
  • Klas Kärre, professor samt ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd
  • Ingrid Burman, ordförande för Handikappförbunden
  • Curt Persson, ordförande i PRO
  • Laura Hartmann, analyschef på Försäkringskassan
  • Anders Milton, läkare och tidigare regeringens psykiatrisamordnare
  • Mef Nilbert, överläkare och professor, chef för RCC Syd

Läs vår debattartikel om forskningens roll i sjukvården

Cancerfonden, Nyheter, Opinion

Artikelförfattarna Bengt Westermark, Yvonne Brandberg, Jan Zedenius och Anna Karlsson.

”Sveriges åldrande befolkning kommer att sätta oerhörd press på sjukvården, och det gäller inte minst cancervården. År 2030 väntas ungefär dubbelt så många leva med cancer i vårt land. Förutom att samhället måste satsa mer på förebyggande insatser måste behandlingarna bli effektivare och sjukvården bättre organiserad”, skriver fyra företrädare för Cancerfonden i en debattartikel.

Artikelförfattarna menar att forskningen måste utgöra en självklar och integrerad del i sjukvården. Läkare och sjuksköterskor måste få tid att forska och få stöd av sina verksamhetschefer. På Dagens Medicins webbplats kan du läsa hela debattartikeln.

Vård i världsklass – men inte för alla

Cancerrehabilitering, Nyheter, Patienter

På Mammaforum i Bergsjön arbetar doulorna Duha Geedi Warame, Sabah Abbes Mezghiche och Sausan Ismail. Doulor, eller kulturtolkar, arbetar bland annat med att sprida information om cancerscreening.

I Cancerfondsrapporten 2013 skriver vi om den svenska cancervården, som tillhör de bästa i världen. Men den är inte lika bra för alla. Ett flertal studier de senaste åren visar på stora ojämlikheter på både geografisk och social nivå. Här är några exempel från rapporten: 

Mammografi en klassfråga 

Bröstcancer är en diagnos där det kan finnas ett samband mellan ett lågt deltagande i mammografiscreening och högre dödlighet. Hösten 2012 genomförde Cancerfonden tillsammans med Demoskop en undersökning som visade på skillnader mellan olika områden. I de kommuner där många är låginkomsttagare, saknar jobb eller är födda utomlands kom färre kvinnor när de blev kallade till sin mammografiscreening, än socioekonomiskt starkare bostadsområden.

Utlandsfödda missar cellprov

Screening efter cellförändringar i livmoderhalsen görs i syfte att förebygga livmoderhalscancer. Här finns ett liknande problem som inom mammografin. Deltagandet är betydligt lägre bland kvinnor i socioekonomiskt svaga grupper, jämfört med bland kvinnor med högre socioekonomisk status. För att få fler kvinnor att göra cellprov har flera initiativ tagits. I Bergsjön engageras så kallade doulor, eller kulturtolkar, för att sprida budskapet om varför det är viktigt med gynekologisk cellprovtagning.

Väntetiderna varierar i landet 

Hur länge en patient behöver vänta på diagnos och behandling är i många fall en viktig parameter för resultatet av behandlingen. Den senaste rapporten från Socialstyrelsen visar att det finns stora skillnader i väntetider mellan olika delar av landet. Väntetiden för behandling av prostatacancer är generellt sätt långa jämfört med andra cancerformer.

Insjuknande och dödlighet 

Enligt Socialstyrelsens rapport är skillnaden i 5-årsöverlevnad mellan patienter i den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen i Sverige är drygt 10 procent för män och över 11 procent för kvinnor. Det innebär att cirka 3000 förtida dödsfall i cancer hade kunnat undvikas om överlevnaden för samtliga patienter hade varit på samma nivå som för gruppen med högst socioekonomisk status.  Även när det gäller insjuknandet finns det stora skillnader mellan olika samhällsgrupper.

Ofta pekas okunskap och rädsla ut som faktorer till varför personer med lång socioekonomisk status avstår från behandlingar, inte söker vård i tid eller är mindre uppmärksamma på symtom. Oavsett orsak kan vi aldrig acceptera att det råder så stora skillnader i den svenska cancervården.

Patientens perspektiv i fokus

Nyheter, Opinion

I tisdags samlades många av oss som på något sätt jobbar med cancerfrågan i Sverige. I regi av Sveriges kommuner och landsting (SKL) hade en så kallad ”inspirationsdag för bättre cancervård” anordnats på Norra Latin i Stockholm.

Tillställningen öppnades av socialminister Göran Hägglund och bestod sedan av en stor mängd seminarier. Ett intressant ämne var hur arbetet fortskrider på Sveriges sex regionala cancercentrum (RCC) där cancervården i regionens landsting utvecklas och förbättras på alla tänkbara sätt.

I RCC Sydöst (Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län) jobbar man efter modellen att ge patienten ett antal löften:

  • Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor.
  • Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt ”Best practice” (den effektivaste metoden).
  • Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan.
  • Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort.
  • Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram.
  • Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet.

Beatrice Melin

Ovanstående är lysande exempel på patientens centrala roll i detta arbete. Ett annat är att man, som Beatrice Melin, chef för RCC Norr, sa:

– Vi ska inte ha patientfokus,  vi ska ha patientens fokus. Allt arbete ska alltså präglas av hur jag själv skulle vilja ha det om jag vore patient.

Detta kanske kan tyckas vara självklarheter, men tyvärr har det inte alltid varit så. Det finns dock all anledning till optimism när man hör alla engagerade människor runt om i landet berätta om vad som är på gång.

Vilken prostatacancerbehandling ska jag välja?

Behandling, Patienter, Psykologiskt stöd

I går deltog jag i Prostatacancerförbundets dag på Berns i Stockholm. Som samarbetspartner blir det lite extra spännande att närvara. Cancerfonden ger möjlighet för patientorganisationerna att få bidrag för att lyfta fram sina frågor bland annat som temadagar. På mötet gavs publiken möjlighet att ställa frågor. Patienterna delgav en liten del av sin historia som bland annat handlade om förvirringen vid cancerbeskedet.

Det fick mig att tänka på de samtal vi får på Cancerfondens informations- och stödlinje. Så många män som nyligen fått veta att de har prostatacancer och blivit hemskickade med uppgiften att själva bestämma hur de vill bli behandlade. För en man med prostatacancer finns möjligheten att behandlas med operation, strålning eller avvakta och följa sjukdomens eventuella fortskridande (aktiv monitorering). Det gäller för de män som har en botbar sjukdom.

Frågan som ställs till oss är hur man ska kunna veta vad som är bäst? Vad ska man göra för val? Ångesten hos vissa av dessa män som ringer är stor. Vi informerar och berättar om de olika behandlingsmetoderna och framförallt säger vi att de bör prata med onkologen (cancerläkaren) om de bara haft möjlighet att träffa sin urolog (specialist på urinvägarna). Det är viktigt att läkarna hjälper patienten med valet. Hur ska vi som lekmän kunna veta vad som är bäst? Cancerfonden skickar också ut skriftlig information och säger att de oroliga männen naturligtvis kan återkomma till oss om de bara behöver få prata om detta val igen och kanske igen…

Men tillbaka till Berns. Överläkaren Ola Bratt svarade på frågan med att säga att det är läkarna som ska ta på sig ansvaret för att välja rätt behandling åt patienten.

I Skåne har man under lång tid arbetat i team med urolog och onkolog. På så vis får patienten en bedömning av två experter som tar hänsyn till patienten och vad som passar individen bäst. Detta kräver mod då man hålls som ansvarig för beslutet. Ett mod som många läkare i dag saknar då man vill lägga över ansvaret på individen istället för sig själv.

Titta gärna på debatten och bilda dig en egen uppfattning:

Om du inte kan se filmen i inbäddat format, klicka på den här länken i stället!

På Cancerfondens kanal på Youtube kan du titta på hela debattmötet, talare för talare. Den hittar du här.

Cancerfonden livesänder debatt om framtidens prostatacancervård

Cancerfonden, Cancersjukdomar, Nyheter, Patienter


Besegra prostatacancern! Det är patientorganisationen Prostatacancerförbundets (PCF) kampanjbudskap i höst. Nu på torsdag den 20 september håller PCF debattmöte på Berns i Stockholm. Cancerfonden sänder evenemanget direkt på cancerfonden.se/live med start klockan 13.30.

Prostatacancer är i dag den vanligaste cancerdiagnosen i Sverige – omkring 10 000 nya fall om året – och antalet sjuka förväntas öka drastiskt de närmaste åren. Frågan som PCF ställer är om sjukvården är redo. PCF anser att vårdens resurser i dag är otillräckliga och ineffektivt organiserade. Förbundet formulerar tre huvudsakliga krav på framtidens vård:

  1. En sammanhållen vård med uppföljningsansvar
  2. Nya effektiva metoder och effektiva läkemedel ska införas utan hänsyn till kostnaderna
  3. Vården ska vara tillgänglig för alla oberoende av bostadsort, ålder, utbildning och social klass

Calle Waller. Fotograf: Torsten Sundberg

– Vi ska öka kunskaperna i samhället, föra debatter med sjukvården och sjukvårdspolitiker och skapa medial uppmärksamhet kring sjukdomen, inte minst kring de brister i bemötande, diagnos och behandling som råder. Prostatacancerförbundet har uppdraget att värna om de ca 10 000 patienter som varje år drabbas av Sveriges vanligaste cancerform. Detta måste vi ta på allra största allvar, säger Calle Waller, vice ordförande i PCF och initiativtagare till kampanjen.

Några av Sveriges auktoriteter inom prostatacancervården deltar i debatten: läkare, cancersamordnare, politiker och medicinska rådgivare. Bland annat får vi möta Ola Bratt, docent vid Lunds universitet, överläkare och chef för urologin på Helsingborgs lasarett. Han kommer att prata under rubriken ”specialisternas vision av god prostatacancervård”.

Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, är moderator under debatten.

Anmälan är kostnadsfri och görs på Prostatacancerförbundets webbplats eller på telefon: 0769-48 83 00. Välkommen.

Cancerdag i Almedalen 4 juli

Cancerrehabilitering, Nyheter, Opinion

Det har väl knappast undgått någon att Almedalsveckan i Visby äger rum nästa vecka. En vecka då politiker, beslutsfattare och intressepolitiska organisationer samlas för att debattera och diskutera politiska frågor.

Moderatorer Cancerdagen

Anne Lundberg, Lydia Capolicchio och Johan Wester är moderatorer under dagen. Foton: http://cancercentrum.se/

I år kommer en hel dag att vigas åt att debattera och påverka dagens cancervård. Cancerdagen den 4 juli arrangeras av Sveriges sex regionala cancercentrum (RCC) som har ett gemensamt mål: att göra skillnad för cancerpatienten.

”1 av 3 får cancer. Du kan göra skillnad!” Så skriver arrangörerna till Cancerdagen på sin webbplats. För att åstadkomma skillnad kommer socialminister Göran Hägglund, cancerorganisationer och cancerpatienter att diskutera viktiga frågor inom cancervården.

Ett seminarium tar upp en mycket viktig fråga om tillgången på nya cancerläkemedel. Frågan blir snabbt ett moraliskt och politiskt dilemma. Har vi råd att satsa lika mycket inom alla områden eller tvingas vi värdera ett liv mot många? Nya cancerläkemedel är dyra men om vi vet att de kan rädda liv – kan vi då säga nej?

Närheten till vård är en annan fråga som diskuteras under dagen. En centralisering av cancervård kan förbättra kvaliteten och ge effektivare resursanvändning men den som vill stänga eller flytta en verksamhet brukar sällan bli populär eller vinna val. Diskussionen handlar om vad i cancervården som ska göras var och av vem.

Moderatorer under dagen är Anne Lundberg, Lydia Capolicchio och Johan Wester. Anne Lundberg som är programledare på SVT, håller i förmiddagens seminarier och säger följande om varför hon engagerar sig i Cancerdagen.

- En tredjedel av oss kommer att drabbas av cancer och den angår oss alla. En del kan vi göra själva men cancer är inte enskilda människors problem, det är ett samhällsproblem.

Cancerfonden kommer självklart att vara på plats och rapportera från Cancerdagen via Twitter. Här hittar du hela programmet.

Utjämna skillnaderna i cancervården

Cancersjukdomar, Nyheter

Mars månad är den officiella Tarmcancermånaden som arrangeras av Mag- och tarmförbundet och ILCO för att sätta fokus på tarmcancer som är Sveriges tredje vanligaste cancersjukdom.

Tarmcancermånaden är bland annat till för att avgörande frågor om vård och forskning kring cancerformen.

En viktig fråga är de stora regionala skillnader som fortfarande finns i cancervården. När man analyserar det kvalitetsregister som finns för tarmcancer det uppenbart att långt ifrån samtliga patienter får den behandling som rekommenderas. Det finns bland annat stora skillnader i hur ofta strålbehandling och cytostatika ges samt hur kirurgin utförs.

I en debattartikel som publicerades i veckan lyfter Cancerfonden tillsammans med Mag- och tarmförbundet och ILCO att ojämlikheterna i vården måste utjämnas, och att varje sjukhus måste etablera rutiner som gör det möjligt för samtliga patienter att få rätt behandling och vård.

Läs hela debattartikeln här

Rätten till en bra rehabilitering

Cancerrehabilitering, Opinion, Patienter

Arbetet för en bättre cancervård har en given plats på Cancerfondens agenda. Med glädje ser vi hur föregångaren Hallands sjukhus i Halmstad nu kommit igång på allvar med sin sjukhusövergripande cancerrehabilitering.

Målet är att patienter och närstående ska bemötas med en helhetssyn efter fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Oavsett vilken cancerform man har eller vilken klinik man tillhör. För att nå dit erbjuds all personal som jobbar med cancerdrabbade utbildning i cancerrehabilitering och kan vid behov få stöd av ett cancerrehabiliteringsteam. Bland mycket annat – läs mer i projektets egen blogg.

I en aktuell video från Nätverket mot cancer berättar Maria Hellbom om vikten av cancerrehabilitering. Maria är legitimerad psykolog och fil. dr och jobbar med cancerrehabilitering på Skånes Onkologiska klinik.

– Det är så många i dag som lever med, eller efter, en cancersjukdom – de flesta som har fått en cancerdiagnos lever ju i dag. Och de här människorna behövs i samhället. Vi behöver hjälpa till med rehabiliteringen så de kan komma tillbaka till livet, berättade Maria Hellbom i videon.

Här kan du se hela hennes intervju.

Jämlik cancervård en viktig fråga för Cancerfonden

Cancerrehabilitering, Nyheter

Idag skriver tidningen Metro om ojämlikhet och den socioekonomiska betydelsen i cancervården. Siffror från Socialstyrelsen visar att dödligheten bland män är 40 procent högre om du saknar pengar och utbildning jämfört med om du har hög socioekonomisk status fem år efter fastställd cancerdiagnos. Bland kvinnor är motsvarande siffra 46 procent. Siffrorna är oroväckande och oacceptabla.

Debatten om ojämlik sjukvård har pågått länge och är fortfarande aktuell. Förra veckan deltog Cancerfonden i ett seminarium och ojämlik vård som arrangerades av LIF - de forskande läkemedelsbolagen. Där rapporterade Socialstyrelsen bland annat att de regionala skillnader har minskat medan de socioekonomiska skillnaderna kvarstår. LIF ska sätta samman en kommission som ska utreda och initiera  en debatt kring hur vi ska få jämlik tillgång till vård och omsorg av bästa möjliga kvalitet. Utredningen kommer sedan att presenteras på Almedalsveckan i juli.

Det är väldigt sorgligt att de socioekonomiska skillnaderna fortfarande har en roll 2012. Därför kommer Cancerfonden tillsammans med andra aktörer fortsätta att arbeta för att alla ska få möjlighet till samma vård, oavsett utbildning och inkomst.