Tag: Livmoderhalscancer

Nyttan med HPV-vaccin större än risken

I dag publicerar SVD:s Brännpunkt en debattartikel som förklarar nyttan med vaccin som skydd mot livmoderhalscancer. Bakom debattinlägget står Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh och överläkare Björn Strander, ledande expert på livmoderhalscancer, med flera.

Budskapet är tydligt: nyttan med vaccin är stor och risken liten.

Bakgrunden är teveprogrammet Kalla faktas reportage om vaccinet Gardasil. Där förmedlades att vaccin mot HPV-virus kan ge allvarliga biverkningar. Uppgifterna får starkt mothugg i dagens debattartikel. Bland annat berättas att vaccinet har funnits på apotek i sju år. 36 miljoner kvinnor har hittills blivit vaccinerade med Gardasil världen över.

Här är ett utdrag ur debattartikeln:

”Man har inte sett några svåra biverkningar som har orsakats av vaccinet. Bieffekter kan man inte värdera utifrån enskilda fall. De kan bara uppfattas om det finns anhopningar i någon grad. Och det har man inte funnit. Det neurologiska förlamningstillståndet Guillain-Barré har man studerat särskilt, liksom ett stort antal andra autoimmuna sjukdomar.

En ny oberoende svensk-dansk studie undersökte rapporterade autoimmuna sjukdomar hos en miljon flickor där 300000 hade fått vaccinet Gardasil. Man fann ingen ökad frekvens av dessa sjukdomar bland de vaccinerade. Samma resultat visar en amerikansk studie som undersökte 200000 individer.”

Förhoppningsvis kan debattartikeln bidra med viktig fakta till de oroliga föräldrar och tonårstjejer som funderar ett extra varv på vaccinet. Om du har frågor om livmoderhalscancer eller om HPV och vaccin, kontakta våra medicinskt sakkunniga medarbetare på Cancerfondens informations- och stödlinje.

Viktigt med tydlig information om vaccin

I går debatterades vaccinet Gardasil i tv-programmet Kalla fakta. Vaccinet ges till flickor och unga kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer, och ingår numera i det allmänna vaccinationsprogrammet. Kalla fakta rapporterade bland annat om två unga kvinnor, en svensk och en amerikansk, som drabbats av svåra neurologiska sjukdomar i samband med vaccinationen. Dessutom kritiserades den information som ges till allmänheten om vaccinet.

Från Cancerfondens sida vill vi förtydliga de fakta som finns kring vaccinet. Gardasil skyddar mot de två vårtvirus, HPV 16 och 18, som anses ligga bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Dessutom skyddar Gardasil mot ytterligare två HPV-sorter som orsakar kondylom, vårtor på könsorganen. I de stora studier som gjorts om Gardasil har ännu inga direkta orsakssamband till allvarliga biverkningar kunnat visas (se nyhetsinslag med överläkare Björn Strander) – men det är ingen garanti för att detta aldrig kommer att ske. Inga läkemedel är helt utan biverkningar, vilket Kalla faktas inslag visar.

Kalla fakta kritiserar informationen från Vårdguiden och Stockholms läns landsting, där det inte tydligt framgår att vaccinet inte ger ett 100-procentigt skydd. Landstinget svarar i dag på kritiken.

När det gäller livmoderhalscancer har vi i Sverige ett välfungerande screeningprogram med gynekologiska cellprovskontroller, för att hitta förstadier till sjukdomen. Marknadsföring eller kampanjer som ger sken av att ett vaccin ger ett totalt skydd mot cancerformen kan leda snett: den tjej som tror att hon är helt säker efter att ha blivit vaccinerad kanske helt enkelt struntar i cellproverna.

En allsidig och korrekt information till den som ska välja att vaccinera sig eller ej är förstås mycket viktig. Här på vår webbplats kan du läsa mer om både livmoderhalscancer och HPV-vaccination.

Och oavsett om du väljer att vaccinera dig eller ej – gå alltid på cellprovskontrollerna när du blir kallad!

Gyncancerdagen – gratis information och mingel

Bilder från gyncancerdagen 2012.

Går det att skydda sig mot gynekologisk cancer? Vilka är symtomen? Vilka ska vaccineras mot HPV?  

Kom till gyncancerdagen i morgon (tisdag) kväll så får du svaren. Några av Sveriges främsta experter kommer att delta, föreläsa kort och svara på frågor. Arrangörer är Nätverket mot gynekologisk cancer.

  • Platsen är Södra Teatern vid Mosebacke torg i Stockholm
  • Tiden är 17 till 20 den 16 april. Kaffe med tilltugg i pausen, mingel i slutet av kvällen.
  • Gratis, men du måste anmäla dig. Du gör det här!

Programmet kommer att handla om prevention, alltså hur man skydda sig mot gynekologisk cancer, och vilka utmaningar och framsteg som finns i behandlingen.

– Vi vill att kvinnor ska veta hur de ska skydda sig mot gynekologisk cancer, för det går. Äggstockscancer kallas får den tysta sjukdomen, men man kan lära sig känna igen symtomen och vi vill uppmana alla kvinnor att gå till läkare i tid, säger Barbro Sjölander, styrelseledamot i Nätverket mot gyncancer.

– När det gäller livmoderhalscancer vill vi säga att alla ska hörsamma kallelsen till kontroll och se till att döttrarna vaccineras mot HPV!

Barbro Sjölander berättar också att en kvinna som satt i publiken under förra årets gyncancerdag blev varse sina symtom som hon tidigare inte tagit på allvar. Hon sökte läkare och kunde få behandling i tid.

Tonåringar avstår från HPV-vaccin

Varje år får omkring 450 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer och 150 kvinnor dör i sjukdomen. Sedan allmänna cellprover infördes har antalet som får sjukdomen halverats, men det går att rädda ännu fler.

Sedan ett par år finns vaccin mot de sexuellt överförbara virus, HPV, som ligger bakom de flesta fallen av insjuknande i cancerformen. Socialstyrelsen har beslutat att vaccin ska erbjudas gratis inom skolhälsovården till alla flickor i femman och sexan, för att skydda dem mot framtida infektioner. Även flickor mellan 13 och 18 år får vaccinet gratis, men de får gå till en vårdcentral för att få sin spruta.

Nu visar färsk statistik från Smittskyddsinstitutet att nästan varannan 13-18-åring avstår från vaccinet. Variationerna är stora mellan de olika landstingen. Exempelvis är siffran 73 procent i Jämtland, medan bara var femte tonårstjej tar sprutan i Norrbotten, enligt nyhetsbyrån TT.

– Det skiljer väldigt mycket hur man går till väga när man erbjuder HPV-vaccination, säger Eva Netterlid på Smittskyddsinstitutet, till TT.

Hon påpekar att siffrorna inte är helt säkra eftersom det ännu inte finns något krav på att rapportera in vaccinationerna. Men hon hade gärna sett att fler i åldersgruppen vaccinerade sig.

Det är lätt att stämma in i det önskemålet. Ni som har tonårsflickor – uppmana dem att ta sin spruta! Och att ändå gå på sina cellprovskontroller när de börjar kallas till dem. Då kommer fler liv kunna räddas i framtiden.

När det gäller flickor i mellanstadiet, som får vaccinet i skolan, har en tidigare enkät som Smittskyddsinstitutet gjort visat att åtta av tio tackar ja. Det lovar gott för framtiden.

Barnmorska spårar virus som kan ge cancer

Humant papillom-virus, HPV, kan orsaka kondylom och är den vanligaste sexuellt överförbara smittan. Men viruset kan också orsaka cancer. Främst kopplas HPV till cellförändringar och cancer i livmoderhalsen, men kan även orsaka andra cancerformer.

När Cancerfondens anslag för 2013 fördelades för ett par veckor sedan var barnmorskan och docenten Margareta Larsson en av dem som fick pengar till sin forskning. 500 000 kronor går till hennes forskning om hur det går att förhindra spridning av HPV och därmed minska risken för livmoderhalscancer.

Margareta Larsson leder arbetet med att kartlägga ungas sexvanor, provtagning av HPV och riktade insatser till skolungdomar.

– Fantastiskt roligt. Anslaget innebär att vi kan fortsätta den forskning om information om och prevention av HPV-relaterad cancer som redan pågår vid Uppsala universitet, sade Margareta Larsson när hon fick veta att projektet fått anslag, och fortsatte:

– Ungdomar behöver få bättre kunskap om kopplingen mellan sexualvanor och cancer. Eftersom HPV-relaterad cancer kan förebyggas genom vaccination är det viktigt att följa upp vad som händer när skolvaccinationer nu startat.

Meningen är att eleverna ska få ökad kunskap om HPV och därmed ska HPV-associerad cancer kunna förebyggas.

I undersökningarna och informationsarbetet kommer skolsköterskan att ha en nyckelroll.

Läs mer om vart Cancerfondens pengar går här!

Katarina Hultling vill göra cancern synlig

Katarina Hultling. Foto: Magnus Liam Karlsson

När bröstcancern upptäcktes planerade Katarina Hultling för sin egen begravning, en första chockfas som nog många cancerdrabbade känner igen sig i. Men när beskedet sjunkit in ville hon vara öppen med sin sjukdom – mycket för att hjälpa andra kvinnor som lider i det tysta.

I senaste numret av Cancerfondens tidning Rädda Livet berättar hon, stolt och skallig, om den tuffa behandlingen och om att våga visa sig sjuk:

– Jag är alldeles övertygad om att det går omkring jättemånga kvinnor i Sverige som inte vågar prata om att de har bröstcancer. Kvinnor som gömmer sig, som inte vågar visa sig utan peruk eller hur de ser ut på kroppen för sina respektive. Jag har redan fått massor av svar på Facebook av kvinnor som tycker jag är modig och som skriver att nu ska de också berätta.

Här kan du läsa hela reportaget med Katarina Hultling.

Foto: Magnus Liam Karlsson

I en annan artikel träffar vi Lotta Johansson som gått igenom en lyckad behandling för livmoderhalscancer, men på bekostnad av den sexuella lusten. När hon tog upp problemet kände hon att ingen ville föra dialog med henne. Till slut bröt hon ihop och bara grät, övertygad om att sexlivet var slut vid 37 års ålder. Men hjälp fanns att få. Läs om hur ”träning med en pinne” och ett testosteronplåster hjälpte henne tillbaka.

Teamet i Göteborg: Gail Dunberger, Andrea Magnusson och Lena Mattisson. Foto: Anna Rehnberg.

Läs också om rehabteamet som hjälper kvinnor med problem i sexlivet efter cancerbehandling. På Enheten för cancerrehabilitering i Göteborg är inga ämnen tabu eller pinsamma att tala om. Allt tas på största allvar och här finns kunskapen hur man förebygger, lindrar och botar besvären. Kvinnorna får börja med att fylla i en enkät med frågor kring tarm- och urinvägsbesvär och hur det påverkar det dagliga livet. De får också berätta om sexualiteten och livskvaliteten efter cancern.

– Vi hjälper våra patienter att våga säga ja till livet, säger överläkare Karin Bergmark.

Vill du läsa hela Rädda Livet nummer 2, varsågod! Här är den i digital form.

Gyncancerdagen synliggjorde den tysta sjukdomen

Thérese Kärrman, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

Thérese Kärrman, ordförande för Nätverket mot gynekologisk cancer.

Igår arrangerades den första Gyncancerdagen någonsin av Nätverket mot gynekologisk cancer, med stöd av bland annat Cancerfonden. Seminariet hölls på Södra Teatern i Stockholm och innehöll många intressanta ämnen som ledde till bra och livliga diskussioner. Nätverkets ordförande, Thérèse Kärrman, var klädd i chockrosa topp som säljs till förmån för Nätverket mot gyncancers verksamhet. Med glödande engagemang ledde hon oss genom eftermiddagens program.

HPV-virus och HPV-test

En viktig fråga som togs upp av Sonia Andersson, docent på Karolinska Institutet, handlade om HPV-virus och HPV-test. Livmoderhalscancer orsakas till 98 % av humant papillomvirus (HPV) som sprids via sexuell kontakt. Trots det ingår inte HPV-test vid cellprovtagning. I Stockholm och på Gotland har man på försök infört cellprovtagning med analys för HPV-virus. Nätverket mot gynekologisk cancer arbetar för att HPV-testet ska göras vid första cellprovtagningen hos alla patienter i hela Sverige.

HPV-vaccin

Från och med i år sätter vaccinationsprogrammet mot HPV-virus igång. Flickor mellan 10-12 år som går i årskurs 5 eller 6 kommer att vaccineras kostnadsfritt med vaccinet Gardasil genom skolhälsovården. Detta väcker såklart en del frågor både hos de flickor som ska vaccinera sig samt hos deras föräldrar. I ett öppet forum på scen diskuterades vaccinets för- och nackdelar. I kölvattnet efter debatten om vaccinet mot svininfluensa som orsakade narkolepsi finns såklart mycket oro, men enligt Peter Bistolettis, docent i obstretik och gynekologi, har vaccinet getts i hundra miljoner doser och inte gett några allvarliga biverkningar.

Gyncancerdagen 2012

Anna Palmstierna, barnmorska, föreläser om cellprovtagning.

Symtom på äggstockscancer

En annan intressant diskussion handlade om äggstockscancer. Idag drabbas cirka 800 kvinnor per år av äggstockscancer, varav 600 avlider i sjukdomen. En av orsakerna till att dödligheten är så hög är att symtomen är så diffusa och att kvinnor söker hjälp för sent. Gunnel Lindell, sektionschef för malign gynekologi, uppmanar alla kvinnor som har haft långvariga symtom med svullen mage, ofta är kissnödiga, har tryck i nedre delen av buken och lider av aptitlöshet att söka vård. Med långvariga symtom menas 2-3 veckor. Söker du vård på vårdcentral för dina symtom är det viktigt att du kräver att få en remiss till en gynekolog för vidare utredning. Stå på dig!

Nätverket mot gynekologisk cancer har tagit fram en film, med hjälp av enbart ideella krafter, som handlar om att ta symtomen på äggstockscancer på allvar. Se filmen här.

Patienter

Seminariet avslutades med ett antal gyncancerpatienter som berättade sina historier. Bland annat berättade Emma Hallberg om när hon fick livmoderhalscancer, endast 23 år gammal. Cancertumören upptäcktes under en vanlig gynundersökning utan att Emma hade haft några besvär eller symtom tidigare. Ytterligare ett bevis på att det är en tyst sjukdom som är svår att upptäcka. Emma bestämde sig för att åka Vasaloppet och samlade in över 100 000 kronor till patientorganisationen Ung Cancer. En fantastisk prestation!

Här hittar du information om gyncancer

Här kan du ta kontakt med Nätverket mot gynekologisk cancer

Välkommen på Gyncancerdagen 16 april

Inbjudan till Gyncancerdagen 2012
”Varje år drabbas 2900 kvinnor av gynekologisk cancer i Sverige. Vi vet att många fall hade kunnat förebyggas helt eller kunnat upptäckas i tid, med mera kunskap.”

Så inleder Nätverket mot gynekologisk cancer sin inbjudan till Gyncancerdagen, ett kunskapsseminarium för alla som vill lära sig mer om hur man kan skydda sig mot gynekologisk cancer. Till exempel kommer det finnas möjlighet att ställa frågor om vaccineringen mot HPV, som ligger bakom livmoderhalscancer.

Cancerfonden är med och arrangerar dagen. Alla är välkomna, kvinnor och män. Seminariet är kostnadsfritt och deltagarna bjuds på fika.

Bland deltagarna finns:

Amelia Adamo, chefredaktör M-magasin
Gunnel Lindell, sektionschef malign gynekologi, Kvinnokliniken, KS
Sonia Andersson, studierektor, docent, överläkare, universitetslektor, KI
Anna Palmstierna, barnmorska, Primärvården, Malmö

Bra att veta om Gyncancerdagen:

Var: Södra Teatern, Mosebacke, Stockholm
När: 16 april kl 16:00 – 19:00
Hur: Anmälan skickar du snarast möjligt till gyncancerdagen@gyncancer.se
Läs mer på: www.gyncancer.se

Här är några punkter i programmet:

Vad är gynekologisk hälsa?
Vad gör man på en cellprovtagning?
Frågor och svar kring vaccinering mot HPV-virus.
Symtomen och screening av äggstockscancer.
Forskning på gynekologisk cancer.
Vi som stöttar patienter med gynekologisk cancer.

Välkomna!

Inga allvarliga biverkningar av HPV-vaccin

HPV-vaccinHPV-vaccinet som ges mot Humant Papillomvirus (det virus som ligger bakom livmoderhalscancer) verkar inte ge några allvarliga biverkningar. Det visar studier från bland annat Karolinska Institutet i Solna.

– Vi har tittat på allvarliga biverkningar som immunologiska, autoimmuna och neurologiska sjukdomar och våra preliminära data visar inga sådana fynd över huvud taget, alltså inga ökade risker efter vaccination, säger Lisen Arnheim-Dahlström, en av forskarna bakom studien, till Sveriges Radio.

Oron för biverkningar av vaccinering har ökat sedan ett svininfluensavaccin för ett par år sedan visade sig öka risken för narkolepsi hos barn. Forskare vid Karolinska institutet i Solna och Statens Seruminstitut i Danmark har därför gjort uppföljningsstudier på över 300 000 kvinnor som vaccinerades mot HPV i Sverige och i Danmark under perioden 2006-2010.

Läs mer om HPV och HPV-vaccinet här

Livsviktigt att gå på cellprovtagning

Att som kvinna regelbundet gå på gynekologisk cellprovskontroll är livsviktigt! En av Cancerfondens käpphästar har fått ytterligare vetenskapligt stöd i en nationell studie publicerad i vetenskapstidskriften British Medical Journal (BMJ).

Studien, som Cancerfonden varit med och finansierat, visar att regelbunden kontroll gör att cellförändringar i livmoderhalsen upptäcks i tid, innan de utvecklats till cancer. Och i de fall cancern inte har kunnat förebyggas förbättras chansen till framgångsrik behandling.

– Vi kunde se att de kvinnor som avlider av livmoderhalscancer oftast inte har deltagit i cellprovskontroll på länge. Det här är viktig information för kvinnor som tvekar när det gäller så kallad screening genom gynekologisk cellprovskontroll och ger en god kunskapsgrund inför kommande förändringar i dagens screening-program, säger Pär Sparén, professor vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien.

Omkring  450 kvinnor i Sverige får varje år livmoderhalscancer och ungefär 140 dör varje år i sjukdomen.  Den aktuella studien visar att livmoderhalscancer som upptäcks vid cellprovtagning (utan föregående symtom) i nio fall av tio kan botas.Livmoderhalscancer

– Det är ett starkt argument för att ta prov vid inbjudan även om man känner sig frisk, säger studiens försteförfattare Bengt Andrae, överläkare på Kvinnokliniken vid Gävle sjukhus och även verksam vid Karolinska Institutet.

Forskarna har undersökt samtliga nya fall av livmoderhalscancer i Sverige mellan 1999 och 2001, totalt 1 230 fall. Här är studien i sin helhet på British Medical Journals webbplats.

Här kan du läsa pressmeddelandet från Karolinska Institutet.

Här finns massor av bra information om HPV och sambandet mellan HPV och livmoderhalscancer.