Mitt namn är Emelie Bäck och jag är en 24 år ung student. Jag befinner mig mitt i min fjärde termin vid Mittuniversitetets Informations- & PR-program, och gör i skrivande stund min praktik här på Cancerfonden.

För mig är cancer en hjärtefråga. Min mormor, morfar och mamma har alla drabbats av cancer och klarat sig ”olika bra”. Sjukdomen håller min familj i ett järngrepp och jag är väl medveten om risken för att en dag drabbas själv. Cancer är en skrämmande vanlig sjukdom, och vi gör det bra i Sverige som skänker en hel del pengar till forskning och visar vår välvilja på flera sätt. Men när jag frågar mina vänner är det alldeles för få som är engagerade.

Ett (i mina öron) ofta återkommande argument för att komma undan och slinka ur det mesta är ”jag är student”. Allt som kräver engagemang, pengar eller åtaganden av något slag kan lätt slås undan med det här argumentet, och människor runt omkring accepterar det. Vi studenter rör oss i regel inte med några gigantiska summor per månad, därför förväntas inte heller några större uppoffringar från oss. Men vi är ju människor och vill hjälpa till vi med.

Jag har hittat ett bra sätt att hjälpa till och göra skillnad, utifrån mina förutsättningar. Hos Cancerfonden kan jag skräddarsy mina donationer genom att ge en valfri summa med valfritt tidsintervall, i mitt fall passade femtio kronor varannan månad.

Jag har blivit regelbunden givare till Cancerfonden och är alltså inte ”student” längre, jag är livsviktig.

Bli Livsviktig du med.