Tag: prostatacancer

Patient måste själv boka sin behandling

Ja, det kan ju låta fint, man får som man vill ha det. Men i detta fall var det nog inte riktigt så.

En man som jag talat med i telefonen kommer från en mellansvensk stad och fick sin diagnos på prostatacancer före jul förra året. Vid samtal med behandlande läkare beslutades om hormonell behandling i tre månader därefter inre strålning vid två tillfällen och 25 yttre strålningstillfällen. Inget ovanligt med det, och behandlingen inleddes. Läkaren skulle boka hans strålningsschema.

Men besked om fortsatt behandlingsstrategi uteblev. Hustrun till patienten hade läst på och påpekade för mannen att ”du har rätt till en behandlingsplan och du har möjlighet att ringa din kontaktsjuksköterska”. Han ringer sjuksköterskan som vid genomläsning i journalen upptäcker att ingen strålningstid är bokad. ”Då gör jag det i morgon och återkommer till dig”, säger hon.

Efter fem veckor har varken mejl från kontaktsjuksköterskan eller kallelse kommit. Nytt telefonsamtal med läkaren som lovar tala med brakyspecialisten (inre strålning) om tidsbokning.

Inget besked den veckan, varvid patienten nu börjar ledsna. Han vill boka en liten semestertripp med hustrun före behandlingsomgången – kan han det? Han vill lämna uppgift på arbetsplatsen om när han kanske behöver vara borta från jobbet, en önskan han haft vid varje kontakt med sjukvården. Alltså tar han saken i egna händer och ringer upp bokningen på strålningsenheten.

En kvinna med bokningsschemat uppe på dataskärmen fixar hans behandlingstider.

Det här är en patientberättelse, jag är medveten om det. Många lovordar sina kontaktsjuksköterskor och har planeringsplaner. Men för ”min” patient i telefonen är det inte svar nog. Han ska inte behöva underlätta arbetsbördan för läkaren genom att själv boka sin behandling.

Har du en historia du vill berätta för oss andra? Har du ”åkt på en räkmacka” genom behandlingsperioden där allt har flutit på till din fulla belåtenhet så låt oss få höra. Jag är gärna ensam om min berättelse.

Hoppfull studie för prostatacancerpatienter

magnetkameraEn knepig sak när det kommer till prostatacancer är att avgöra graden av aggressivitet hos tumören. Efter en biopsi kan man bedöma ett så kallat Gleasonvärde. Det innebär att cancercellerna specialanalyseras varpå man får fram ett värde mellan 2 och 10. Ju högre siffra desto mer ”elak” cancer.

I fall då cancern är väldigt aggressiv eller väldigt ”snäll” är det relativt okomplicerat att avgöra hur patienten ska behandlas, men det finns ett mellanskikt då man kan behöva vänta och se hur det utvecklas. Eftersom en behandling ofta kan vara smärtsam och leda till tuffa biverkningar vill man undvika att behandla i onödan.

För dessa patienter använder man sig av något som kallas aktiv monitorering. Patienterna går då på regelbundna kontroller och först vid tecken på att tumören vuxit till sig får patienten operation, strålning eller hormonbehandling. Tanken är att därigenom minska onödig behandling som kan ge biverkningar.

En ny studie från Göteborgs universitet visar nu på att detta system fungerar mycket bra. Om detta skriver Dagens Medicin, och du kan läsa hela artikeln här samt även klicka dig vidare till en sammanfattning av studien.

Operation av prostatacancer. Vilken metod är bäst?

Ola Bratt

Ola Bratt, docent och överläkare vid urologiska kliniken på Helsingborgs lasarett.

Behandling av prostatacancer är ett ämne som vi på Cancerfonden får många frågor om. En vanlig fråga är vilken operationsmetod som egentligen är bäst: den traditionella kirurgin eller den nyare robotassisterade operationstekniken?

Den traditionella kirurgin innebär att att hela prostata inklusive sädesblåsor och en del av urinröret opereras bort. Den robotassisterade titthålsoperationen har blivit allt vanligare på senare år och innebär att kirurgen arbetar via några mindre hål i buken. En liten kamera förs in genom ett av hålen och filmar ingreppet inifrån. Kirurgen ser det filmade förstorat på en skärm och kan på så sätt styra sina instrument.

Ola Bratt är docent och överläkare vid urologiska kliniken på Helsingborgs lasarett. Han anser att det är angeläget att få ett vetenskapligt underlag för valet av operationsmetod.

– De enda fördelarna med robotkirurgi som vi är säkra på är att det blir mindre blödningar vid operationen samt att patienten kan få mindre ont efteråt och kommer i gång snabbare. För att motivera den betydligt högre kostnaden för robottekniken bör man kunna visa på fler fördelar än så, säger Ola Bratt i en artikel i Cancerfondens tidning Rädda Livet.

I USA har robotoperationer nästan helt ersatt öppen kirurgi vid prostatacancer och utvecklingen i Sverige går åt samma håll. Just nu pågår en stor svensk studie som följer och jämför 700 män som opererats med traditionell kirurgi med lika många män som genomgått en robotkirurgi. Forskarna ska undersöka om någon av metoderna ger bättre överlevnad, färre bestående komplikationer och/eller bättre livkvalitet. Kostnaderna för samhället ska också jämföras. De första resultaten väntas inom ett par år.

– Om det visar sig att robotkirurgi kan minska risken för erektionsstörningar och allvarlig urininkontinens efter operationen, kan det definitivt vara värt den extra kostnaden. Vi behöver kunskap att basera valet av metod på.

Ola Bratt deltog även på Prostatacancerdagen där han pratade om visionen av god vård. Se filmen nedan.

Glöm inte att prata om prostatacancern!

Ann-Britt och Hans Wahlström

Ann-Britt och Hans Wahlström pratar öppet om Hans prostatacancer.

En av de stora utmaningarna i arbetet med att uppmärksamma Sveriges vanligaste cancerform, prostatacancer, är att många upplever den jobbig att prata om offentligt. Det är en sjukdom ”under bältet” förknippad med intimitet och manlighet.

Nog så viktigt i sammanhanget är dock att prata med sina närstående. För det är inte bara den sjuke mannen som drabbas, utan även hans omgivning. En omgivning som förhoppningsvis finns där och är beredda att lyssna.

RL3 omslag

Rädda Livet nummer 3, 2012

Ett fint exempel på detta går att läsa om i senaste exemplaret av Cancerfondens tidning Rädda Livet. Evelyn Pesikan har intervjuat paret Wahlström från Falun. Ann-Britt och Hans Wahlström har varit varit gifta i 40 år.  Att Hans fick prostatacancer för 12 år sedan har snarare stärkt än förstört relationen.

– Visst har det varit tufft stundtals, men vi har alltid rört om i grytan tillsammans och aldrig slutat prata med varandra. Öppenhet är nog nyckelordet för att klara av sådana här påfrestningar, säger Ann-Britt.

Ann-Britt är utbildad kurator, van vid att lyssna, van vid att hjälpa och därför kände de inget behov av att söka någon samtalshjälp eller gå med i stödföreningen.

– Sjukdomen fick oss på sätt och vis att förlora vår oskuld, den fick oss att inse att inget varar för evigt och att man måste ta bättre vara på varandra. Vi har inte gått omkring och burit på våra tankar i tysthet, utan har alltid kunnat prata med varandra. Men det var till stor hjälp för mig att jag var sjukskriven på 25 procent under behandlingstiden, det gjorde att jag kunde hämta egen kraft, vilket var en förutsättning för att jag skulle kunna stötta Hans, säger Ann-Britt.

Läs artikeln direkt på nätet här.

Här hittar du fler artiklar om prostatacancer i Rädda Livet

Vilken prostatacancerbehandling ska jag välja?

I går deltog jag i Prostatacancerförbundets dag på Berns i Stockholm. Som samarbetspartner blir det lite extra spännande att närvara. Cancerfonden ger möjlighet för patientorganisationerna att få bidrag för att lyfta fram sina frågor bland annat som temadagar. På mötet gavs publiken möjlighet att ställa frågor. Patienterna delgav en liten del av sin historia som bland annat handlade om förvirringen vid cancerbeskedet.

Det fick mig att tänka på de samtal vi får på Cancerfondens informations- och stödlinje. Så många män som nyligen fått veta att de har prostatacancer och blivit hemskickade med uppgiften att själva bestämma hur de vill bli behandlade. För en man med prostatacancer finns möjligheten att behandlas med operation, strålning eller avvakta och följa sjukdomens eventuella fortskridande (aktiv monitorering). Det gäller för de män som har en botbar sjukdom.

Frågan som ställs till oss är hur man ska kunna veta vad som är bäst? Vad ska man göra för val? Ångesten hos vissa av dessa män som ringer är stor. Vi informerar och berättar om de olika behandlingsmetoderna och framförallt säger vi att de bör prata med onkologen (cancerläkaren) om de bara haft möjlighet att träffa sin urolog (specialist på urinvägarna). Det är viktigt att läkarna hjälper patienten med valet. Hur ska vi som lekmän kunna veta vad som är bäst? Cancerfonden skickar också ut skriftlig information och säger att de oroliga männen naturligtvis kan återkomma till oss om de bara behöver få prata om detta val igen och kanske igen…

Men tillbaka till Berns. Överläkaren Ola Bratt svarade på frågan med att säga att det är läkarna som ska ta på sig ansvaret för att välja rätt behandling åt patienten.

I Skåne har man under lång tid arbetat i team med urolog och onkolog. På så vis får patienten en bedömning av två experter som tar hänsyn till patienten och vad som passar individen bäst. Detta kräver mod då man hålls som ansvarig för beslutet. Ett mod som många läkare i dag saknar då man vill lägga över ansvaret på individen istället för sig själv.

Titta gärna på debatten och bilda dig en egen uppfattning:

Om du inte kan se filmen i inbäddat format, klicka på den här länken i stället!

På Cancerfondens kanal på Youtube kan du titta på hela debattmötet, talare för talare. Den hittar du här.

Cancerfonden livesänder debatt om framtidens prostatacancervård


Besegra prostatacancern! Det är patientorganisationen Prostatacancerförbundets (PCF) kampanjbudskap i höst. Nu på torsdag den 20 september håller PCF debattmöte på Berns i Stockholm. Cancerfonden sänder evenemanget direkt på cancerfonden.se/live med start klockan 13.30.

Prostatacancer är i dag den vanligaste cancerdiagnosen i Sverige – omkring 10 000 nya fall om året – och antalet sjuka förväntas öka drastiskt de närmaste åren. Frågan som PCF ställer är om sjukvården är redo. PCF anser att vårdens resurser i dag är otillräckliga och ineffektivt organiserade. Förbundet formulerar tre huvudsakliga krav på framtidens vård:

  1. En sammanhållen vård med uppföljningsansvar
  2. Nya effektiva metoder och effektiva läkemedel ska införas utan hänsyn till kostnaderna
  3. Vården ska vara tillgänglig för alla oberoende av bostadsort, ålder, utbildning och social klass

Calle Waller. Fotograf: Torsten Sundberg

– Vi ska öka kunskaperna i samhället, föra debatter med sjukvården och sjukvårdspolitiker och skapa medial uppmärksamhet kring sjukdomen, inte minst kring de brister i bemötande, diagnos och behandling som råder. Prostatacancerförbundet har uppdraget att värna om de ca 10 000 patienter som varje år drabbas av Sveriges vanligaste cancerform. Detta måste vi ta på allra största allvar, säger Calle Waller, vice ordförande i PCF och initiativtagare till kampanjen.

Några av Sveriges auktoriteter inom prostatacancervården deltar i debatten: läkare, cancersamordnare, politiker och medicinska rådgivare. Bland annat får vi möta Ola Bratt, docent vid Lunds universitet, överläkare och chef för urologin på Helsingborgs lasarett. Han kommer att prata under rubriken ”specialisternas vision av god prostatacancervård”.

Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, är moderator under debatten.

Anmälan är kostnadsfri och görs på Prostatacancerförbundets webbplats eller på telefon: 0769-48 83 00. Välkommen.

Celler styrs för att attackera tumörer

cellforskningAtt använda kroppens eget immunförsvar för att bekämpa cancerceller är ett lovande forskningsområde. Flera olika metoder att dressera de vita blodkroppar som kallas T-celler till att attackera tumörer testas på olika håll i världen, och i förra veckan publicerades en viktig svensk studie på området.

Det är professor Magnus Essand och hans forskarlag vid Uppsala universitet som lyckats förse T-celler med specialdesignade receptorer – ett slags molekyler på cellytan – som specifikt känner igen bröst- och prostatacancerceller. Tanken är att patienternas egna T-celler ska tas fram ur blodet och förses med receptorerna. Därefter kan de sprutas in i kroppen för att söka upp och eliminera cancerceller.

Tidigare har forskare i Philadelphia visat att denna metod fungerar för att behandla leukemi, och genmodifierade T-celler har också visats ha effekt mot malignt melanom.

I den artikel som Uppsala-forskarna nu publicerat i tidskriften PNAS skriver de att detta är första gången som någon, vad de vet, lyckats klona T-cellsreceptorer som binder till bröst- och prostatacancerceller. Nästan tre år har det tagit att få fram receptorerna och sedan visa att de genmodifierade T-cellerna också dödar cancerceller.

– Detta är definitivt ett steg på vägen för att utveckla terapiformen också mot våra två största cancertyper, säger Magnus Essand i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

Forskargruppen hoppas nu kunna starta en klinisk studie där behandlingen testas på människor.

– Det blir antagligen i samarbete med amerikanska forskare, eftersom det är väldigt dyrt att göra den typer av prövningar i EU, säger Magnus Essand.

Projektet har fått stöd från Cancerfonden.

App som stöd mellan strålbehandlingar

100 män som strålas för prostatacancer ska i höst rapportera symtom med sin mobil.

Vid Karolinska Institutet pågår nu en pilotstudie, det vill säga en förstudie för att bedöma metodik och material inför en planerad vetenskaplig undersökning, bland män som strålbehandlas mot sin prostatacancer.  Via en mobilapplikation ska de under behandling rapportera symtom som till exempel urinträngningar och trötthet.

- Det handlar om hjälp till självhjälp, säger Yvonne Wengström, onkologisjuksköterska och docent vid Karolinska Institutet. Appen ska fungera som ett extra stöd mellan behandlingarna.

Deltagarna ska efter avslutad strålbehandling och avslutat mobilrapporterande diskutera vad som fungerade väl och vad som går att förbättra, uppger Dagens Medicin. Deras upplevelser jämförs därefter med en kontrollgrupp som får det gängse omhändertagandet.

Under våren 2013 kommer de preliminära resultaten av studien.

Cancerfonden i Almedalen, dag 1

Österport i Visby, där Almedalen 2012 pågår för fullt.

Cancerfonden på plats.

I dag måndag anlände Cancerfonden till Almedalsveckan 2012. Evenemanget är ibland omdebatterat, men helt klart är att det fungerar som en mötesplats för i stort sett alla de aktörer vi behöver prata med för att driva cancerfrågan framåt. Allt från politiska partier, andra intresseorganisationer, patientföreningar och läkemedelsbolag finns på plats. Och de diskussioner som börjar här ligger ofta till grund för hela det kommande årets diskussion.

Vi arrangerar inget eget seminarium men deltar i stort sett dagligen i olika paneler och som åhörare på de flesta arrangemang inom vårt intresseområde. Här på bloggen kommer vi varje dag att försöka sammanfatta det som hänt.

Dagens första stopp var något som kommer bli en daglig följetong – ”lunchgrillning” av en representant för det politiska parti som har huvudrollen för dagen. Det hela genomförs i regi av SLAN, Sveriges Landsråd för Alkohol- & Narkotikafrågor. Cancerfonden finns med varje gång och ställer frågor om partiernas tobakspolitiska ambitioner.

I heta stolen denna måndag satt Magnus Ehrencrona som är Miljöpartiets talesperson i Alkohol och narkotikapolitiska frågor. MP säger sig prioritera tobaksfrågan och är bland annat för ett exponeringsförbud av tobaksprodukter. Partiet pekar ofta på tobaksindustrins lobbyism och menar att regeringen är rädd för att stöta sig med lobbyn. MP vill lägga fokus på förebyggande arbete och att ändra attityder. Exakt hur detta ska gå till var dock något oklart under grillningen.

Stefan Bergh och Sarah Wamala.

Efter detta deltog Cancerfondens generalssekreterare Stefan Bergh i en panel under rubriken: ”Befolkningens hälsa – vem har och vem tar ansvar?”, arrangerat av Landstinget Gävleborg. Övriga deltagare var: Sarah Wamala – generaldirektör vid Folkhälsoinstitutet, Lena Furmark Löfgren – politiskt sakkunnig på Socialdepartementet, Katarina Wijk – förvaltningschef vid Samhällsmedicin i Gävleborg, Tommy Berger – landstingsråd i Gävleborg och Kenneth Widäng – distriktsläkare.

Sarah Wamala poängterade vikten av samordning i sjukvården medan Stefan Bergh påtalade att kunskapen om sambandet livsstil och cancer är låg bland allmänheten. Cancerfonden och andra kan göra en viktig insats genom att öka kunskapen om cancer och därmed också minska laddningen när läkaren ställer frågor till patienten.

Panelen var i stort sett enig om att det finns ett antal hinder för det förebyggande arbetet idag.
• Attityder och kunskapsläget inom sjukvården är en utmaning. Kunskapsläget om metoderna är bristfälliga
• Det måste finnas ekonomiska incitament att arbeta förebyggande
• Förutsättningarna för att införa Socialstyrelsens riktlinjer varierar mellan olika områden av förebyggande arbete. Ett område där kunskapen är för låg är vikten av god kost

Den sista aktiviteten med deltagande från Cancerfonden var ett rundabordssamtal om utmaningarna för framtidens prostatacancervård där bland andra undertecknad deltog. Övriga runt bordet var: Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare Sveriges Kommuner och Landsting, Barbro Westerholm (FP) – ledamot i Socialutskottet, Jonas Andersson (FP) – ordförande hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götaland, Jan-Erik Damberg – urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Lars Joakim Lundquist (M) – ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden inom Stockholms Läns Landsting, Gilbert Tibro (FP) – ledamot, hälso- och sjukvårdsnämnden i Skåne, Kent Lewén – Prostatacancerförbundet, Anna Käll – läkemedelsföretaget Janssen och Lennart Axelsson (S) – ledamot i Socialutskottet.

Rundabordssamtalet om prostatacancervården.

Det blev en lång diskussion där alla fick komma till tals. Från Cancerfondens sida lyfte vi fram vikten av att många män vågar ställa sig upp och berätta om prostatacancer, för att på så sätt få upp medvetenheten om sjukdomen.

Utmaningen för vården är bland annat att hitta fungerande screeningmetoder, något alla runt bordet höll med om, även om man såg olika vägar framåt. Mycket av diskussionen kom att handla om hur man ska kunna finansiera den framtida prostatacancervården, då läkemedlen blir dyrare och patienterna allt fler. Mer effektiva läkemedel, mer effektiv organisation och ett mer framgångsrikt arbete med prevention var områden som framhölls av de politiska representanterna.

I väntan på nästa uppdatering i bloggen kan ni följa Cancerfonden i Almedalen på Twitter.

Cancerfonden laddar för Almedalen

Cancerfonden i Almedalen: Thérèse Kärrman, Stefan Bergh, Sanna Wärn, Lars-Gunnar Ericson och Jacob Lagercrantz.

Nästa vecka smäller det. Årets stora politiska händelse; Almedalsveckan. I vackra Visby samlas landets politiker, med ett släptåg av media och opinionsbildare. Eller som någon sa – Almedalen är en Hultsfredsfestival för de som var med i elevrådet.

*    *    *

Cancerfonden kommer att vara på tå hela veckan. Mycket av vårt arbete kommer att kretsa kring den så viktiga tobaksfrågan. Nedan finns våra engagemang. På seminarier, i paneldiskussioner, olika debatter och diverse utfrågningar kommer Cancerfonden att grilla våra folkvalda och ledande befattningshavare med övertygelsen om att cancer ska besegras.

2-7/7 kl 12:00-13:30 Alkohol-, narkotika- och tobakspolitik om partiet X får bestämma. Daglig ”lunchgrillning” av riksdagspartierna.

2/7 kl 14:30 – 15:30 Befolkningens hälsa – vem har och vem tar ansvaret?

2 /7 kl 15:30-17.00 Är vården redo för framtidens prostatacancerpatient

3/7 kl 08:00 – 09:00 Icke-smittsamma sjukdomar och alkohol – hur kommer vi tillrätta med problemet?

3/7 kl 10:00 – 12:00 Barnens rätt till ett tobaksfritt liv

3/7 kl 10:00 -12:00 Sista chansen för svensk klinisk forskning

3/7 kl 12:30 – 13:30 Varför har vi samma ojämlikheter efter cancerstrategin

4/7 kl 08:30-16:00 Cancervård för livet – nära bra men borta räddningen?

5/7 kl 15:00 – 16:30 Avdragsrätt för gåvor. Framgång eller flopp?

Du kan följa Cancerfondens arbete i Almedalen här i bloggen, där vi gör en daglig summering och flaggar för spännande grejer på gång. För att följa aktiviteterna i realtid håller du med fördel koll på vårt Twitterflöde.

Här hittar du hela programmet för Almedalsveckan.

*    *    *

Är du intresserad av att veta mer om Cancerfondens medverkan i Almedalen, kontakta Thérèse Kärrman på 0733 – 45 69 87 eller therese.karrman@cancerfonden.se.