Mikroskopibilden visar proteinet PODXL i brunt runt cancercellerna. Foto: Lunds universitet

Nu har svenska forskare med stöd från Cancerfonden lyckats visa att cellerna i de aggressiva tumörerna ofta innehåller ett speciellt protein kallat Podocalyxin-like, eller PODXL.

– Ett stort kliniskt bekymmer i dag vid den här typen av cancersjukdom är de ytliga tumörerna, då vi inte vet hur de kommer att utvecklas. Med ökad kunskap om det här proteinet kan vi bättre avgöra en patients prognos och se vem som behöver en mer aggressiv behandling direkt, och vem som kan få en mildare behandling utan att riskera deras liv, säger Karolina Boman, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus i ett pressmeddelande.

Hon är doktorand och har gjort studien tillsammans med bland andra Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds universitet.

I studien, som nyligen publicerades i den medicinska tidskriften British Journal of Cancer, deltog ungefär 500 patienter med urinblåsecancer som behandlats i Lund, Malmö eller Uppsala. Resultaten visar att de som hade tumörer som innehöll PODXL hade en ökad risk att få aggressivt återfall eller att dö i sin sjukdom inom två år, även om cancern hittats tidigt och tumören var ytlig när diagnosen ställdes.

Att undersöka om tumören innehåller PODXL är en enkel och billig procedur, enligt Karin Jidström, och kan identifiera patienterna med hög risk.

– Patienter med tumörer som innehåller proteinet skulle kunna undersökas oftare och kanske operera bort blåsan i ett tidigare skede, förklarar hon.

Metoden skulle också kunna spara pengar. Patienter med ytlig blåscancer undersöks i dag regelbundet med cystoskopi, en metod där läkaren tittar in i blåsan via urinröret och hyvlar bort lite av slemhinnan för att se hur cancern utvecklas. Det är en dyrbar process.

– Genom att identifiera PODXL  kan vi sålla ut dem med snälla tumörer. De skulle kanske kunna komma mer sällan till cystoskopi, säger Karin Jirström.

Förhoppningen är att ett enkelt urinprov ska kunna avgöra om tumören innehåller proteinet.

Forskarna tror att kunskapen om PODXL kan komma till nytta vid flera cancerformer. De har redan visat att patienter med tjock- och ändtarmscancer också har ökad risk för att få återfall eller dö i sin sjukdom om proteinet finns i tumörcellerna.

Foto: Ola Skelbye

Cancerfonden har bett fem svenska serietecknare att skapa varsin serie om sol och ideal kopplat till hudcancer, om hur längtan efter solen och värmen gör att alltför många solar för mycket. Läs mer om projektet här.

I dag presenterar vi Henrik Lange, som valt att skapa två serier:

– En sketen t-shirt. Man säger ofta att det enkla är det svåra men här gäller det bara att ha på sig en t-shirt lite oftare och det är väl ändå inte så svårt. Liemannen. Hur långt ska det behöva gå innan man tänker till hur man beter sig i solen?

Klicka på serierna för större format:

Henrik Lange är serietecknare och illustratör och har publicerat ett tiotal böcker. Den mest kända är 80 romaner för dig som har bråttom. Henrik Lange bor i Göteborg. Läs mer om honom här.

Foto: Caroline Andersson

Cancerfonden har bett fem svenska serietecknare att skapa varsin serie om sol och ideal kopplat till hudcancer, om hur längtan efter solen och värmen gör att alltför många solar för mycket. Läs mer om projektet här.

I dag presenterar vi Sara Olausson.

– Som hypokondriker och katastroftänkare är cancer ständigt aktuellt för mig. Det bästa botemedlet mot hypokondri är kunskap och humor. Att lära sig undvika det som är skadligt och att se det roliga i den oro som inte kan avhjälpas. När det gäller malignt melanom är det bäst att sitta i skuggan och skratta, säger Sara Olausson.

Klicka på serien för större format:

Sara Olausson är serietecknare och illustratör bosatt i Stockholm. Serieromanen Hjälp, skapad tillsammans med Nina Hemmingsson, är ett av hennes mest kända verk. I dag gör hon främst barnserier av Barbro Lindgrens omtyckta barnböcker om Loranga, Masarin och Dartanjang. Mer om Sara Olausson.

Foto: Julia Lindemalm

Cancerfonden har bett fem svenska serietecknare att skapa varsin serie om sol och ideal kopplat till hudcancer, om hur längtan efter solen och värmen gör att alltför många solar för mycket. Läs mer om projektet här.

I dag presenterar vi Sara Hansson.

– Jag vill på ett roligt sätt förmedla det deppiga faktum att hudcancer är starkt kopplat till vårt beteende i solen. Istället för vanliga bekymrade förmaningar och hurtiga soltips så är min serie mer krass: ‘Det är pisstråkigt att solen är farlig mitt på dan men nu är det såhär och nu är det ni som skärper er och tar på er en ful solhatt’, säger Sara Hansson.

Klicka på serien för större format:

Sara Hansson bor i Malmö där hon är verksam som serietecknare och illustratör. Serieromanen Vi håller på med en viktig grej belönades med Urhunden för ”2011 års bästa originalsvenska seriealbum”. Läs mer om Sara i hennes blogg.

Foto: Elin Arvidsson

Cancerfonden har bett fem svenska serietecknare att skapa varsin serie om sol och ideal kopplat till hudcancer, om hur längtan efter solen och värmen gör att alltför många solar för mycket. Läs mer om projektet här.

Den här veckan kommer vi att presentera en tecknare om dagen i bloggen. Först ut är Lisa Ewald.

– Jag vill ifrågasätta hur friskt det egentligen är att vara solbränd och lyfta fram att hudcancer kan växa fram inuti kroppen utan att du vet om det, säger Lisa Ewald.

Klicka på serien för större format:

Lisa Ewald är serietecknare och illustratör bosatt i Malmö. Lisa kom i april ut med boken Allt kommer bli bra. Mer om Lisa finns att läsa på hennes blogg.

Heléne Grynfarb. Foto: Erik Thor

Heléne Grynfarb, 31 år, bär på smärtsamma minnen. För sju år sedan dog hennes mamma Marlena i hudcancersjukdomen malignt melanom. Förloppet var snabbt – ett halvår efter beskedet var kampen över.

– Det var som en snöboll. Mamma åldrades säkert 20 år på det halvåret och det var jobbigt att se. Det tog lång tid innan de bilderna försvann ur huvudet, berättar Heléne i dag.

Heléne arbetar som fotograf, är sambo och har nära kontakt med sin familj. Livet går på många sätt vidare.

Men riskerna med solning kommer hon alltid att vara medveten om; hon vet att priset för att bli ”brun och snygg” är för högt. Mamma Marlena tyckte om att sola och använde inte solskydd. Hon visste väl inte bättre, som Heléne uttrycker det.

Mamman hade inte heller en hudtyp som tog synlig skada av solen.

– Min mamma var väldigt mörkhårig, hade bruna ögon och blev lätt brun. Hennes hy var olivfärgad och hon brukade inte bränna sig, säger Heléne.

Malignt melanom ökar dramatisk i Sverige och det beror till stor del på hur vi solar. Heléne anser att informationen om sol och hudcancer måste bli bättre i skolorna:

– Solning är i dag vad rökning var förr. Folk har dålig koll på hur nära förknippat solning och hudcancer faktiskt är. Många vet inte att det är viktigt att skydda sig mot solen och väldigt få har koll på att man ska gå till doktorn om något förändras på huden. Bilden av solen är väldigt romantiserad i Sverige.

På vår webbplats kan du läsa en längre intervju med Heléne Grynfarb.

Nyligen publicerade svenska forskare en ny studie i European Journal of Cancer som handlar om hur utbildningsnivån påverkar hur det går för personer som drabbas av den allvarliga hudcancerformen malignt melanom. I studien, som är finansierad av Cancerfonden, har forskarna följt upp 27 000 patienter som fick diagnosen malignt melanom mellan 1990 och 2007. Resultatet har sedan kopplats till deras utbildningsnivå. Och skillnaderna är stora.

Upprepade brännskador av solen ökar risken för hudcancer.

Bland patienterna med låg utbildning var det vanligare att cancern var i ett mer avancerat stadium när diagnosen ställdes. Risken att dö av melanomet var dubbelt så stor bland dem med lägst utbildningsnivå, jämfört med patienterna med högst utbildning.

– Till stor del kan det vara en kunskapsfråga och man väljer ju oftast själv att låta undersöka sina fläckar, säger statistikern John Carstensen, till tidningen Östgöta Correspondenten.

Han är en av forskarna bakom studien, som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Linköpings universitet.

– Resultatet visar att vi har en ojämlikhet i Sverige. Kanske har också högutbildade ett försprång, en större vana att hitta och ta till sig information, ett bättre kontaktnät och lättare att så att säga ta sig fram, fortsätter John Carstensen.

Forskarna betonar att strategierna för att hitta maligna melanom tidigt måste förbättras, så att fler människor söker tidigt till läkare för misstänkta hudförändringar.

I en debattartikel som publicerades på Sveriges Televisions sajt i måndags kräver bland andra Cancerfondens generalsekreterare Stefan Bergh att det måste bli lättare att snabbt få en ordentlig bedömning av födelsemärken hos läkare. Dessutom anser Cancerfonden att 18-årsgräns ska införas för solarium. Det brunbrända idealet skördar alltför många liv – i alla samhällsklasser.

Martha Ehlin ställde upp i fem grenar i World Transplant Games 2011 och vann guld i samtliga. Foto: Maja Kristin Nylander.

Martha Ehlin är en överlevare i cancer som vi stiftat bekantskap med i Rädda Livet nr 3 2011. Där berättade hon om sin femorganstransplantation då hon, som hon menar, fick livet tillbaka.

– Det var en tuff tid både fysiskt och psykiskt, men jag tog mig igenom, säger hon i telefonen i dag.

Nu är Martha Ehlin finalist för att bli sommarvärd i årets Sommarpratare i P1.

Vad tänker du berätta om du blir uttagen till att vara sommarpratare?

– Jag kommer att berätta ur mitt liv från cancerdiagnosen som jag fick vid 30 års ålder då jag hade livet framför mig, men när allt vändes upp och ner.

Sin tumörsjukdom – endokrin cancer – visste inte Martha så mycket om. Men hon fick behandlingsalternativen cytostatikabehandling livet ut eller organtransplantation.

Det var ett stort beslut att ta, men möjligheten att bli cancerfri avgjorde även om valet inte stod i hennes händer.

– En annan människa sade ja till donation.

Martha Ehlin vill gärna berätta för Sommarlyssnarna om sin väg tillbaka till livet efter tiden på sjukhuset då hon satte upp som delmål att delta i ”The World Transplant Games”, en idrottstävling för transplanterade. Martha tävlade i fem grenar – symboliskt för hennes fem organ!

– Och jag vann guld i alla mina fem grenar!

I dag lever Martha ett fantastiskt liv, säger hon, och arbetar med både unga och vuxna som har eller har haft cancer. Hon är dessutom grundare till MOD, Mer organdonation, som arbetar med att människor som är i behov av ett organ ska få det i tid.

Martha är ett exempel på att organdonationer räddar liv. Det vill hon prata om och få oss lyssnare att reflektera över. Gå in här för att rösta, senast den 20 maj.

Arne Tammer

”Ge mig en kvart om dagen och jag ska ge dig en ny stark kropp” var ett uttryck i en Sverigeberömd reklamslogan från 1950-talet. Det var muskelbyggaren Arne Tammer som myntade uttrycket. Han propagerade för fysisk aktivitet under kvarten, men innehållet kan användas även för annat.

Till exempel solen och hur länge man behöver vistas i dess ljus för att få D-vitaminbehovet fyllt.

– En kvart med solstrålar på ansikte och händer per dag är fullt tillräckligt för att fylla på D-vitaminreserven, säger överläkare Ada Girnita vid hudkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Och det ska helst inte vara mellan klockan 11 och 15!

Därmed är det slutsnackat om vitaminerna, som vi för övrigt så väl kan få i oss via livsmedel.

I dag på Euromelanoma day ska vi i stället fokusera på våra solvanor och vad de kan ha ställt till med. Med andra ord, ta en titt på din kropp! Ser du någon prick eller något märke som ändrat storlek, kliar eller blöder så ska du upplösa läkare för att utesluta ett malignt melanom.

– Ett melanom som upptäcks i början av utvecklingen går att bota men om man väntar blir prognosen mycket sämre, säger Ada Girnita som är nationell koordinator för Euromelanoma.

Men jag vet ju hur det är. Vi tillbringar tid utomhus av olika anledningar och himlen är molnfri. När börjar det bli för mycket av UV-strålarna?

Strålsäkerhetsmyndigheten har nu en gratis app som heter Min soltid. Där ställer du in hudtyp och var i världen du befinner dig. Sedan får du en uppgift om hur länge du kan var ute i solen utan att bränna dig.

Och som alltid får man ha eget förnuft och både känna och titta efter hur huden mår.

Läkaren detaljstuderar patientens hud.

På måndag den 13 maj hålls Euromelanoma day. I samband med detta har hudkliniker runt om i landet öppet för ”prickmottagning” utan remiss. Målet är att förebygga och tidigt upptäcka malignt melanom och andra former av hudcancer.

Så ta chansen att gå på läkarundersökning, om du oroar dig över ett födelsemärke eller någon förändring på huden. Här hittar du information om bokning och öppettider närmast dig.

Malignt melanom är den snabbast ökande cancerformen, på drygt tio år har antalet diagnoser fördubblats. År 2011 fick 3 350 personer veta att de har malignt melanom och nära 500 personer dog i sjukdomen. Den dramatiska ökningen av malignt melanom förklaras av våra förändrade solvanor.

Britta Hedefalk.

Britta Hedefalk, specialistsjuksköterska på Cancerfonden, har arbetat med frågor om hudcancer och solning i många år. Hennes råd är att alltid vara noga med hur huden känns och ser ut, då är det lättare att upptäcka hudcancern i tid.

– Tidig upptäckt är livsviktigt! Malignt melanom är en allvarlig cancerform om den sprider sig men genom tidig upptäckt går det att förhindra spridning och rädda liv. Därför ska man hålla koll på födelsemärken och prickar och söka hjälp om man upptäcker förändringar.

Ada Girnita, hudläkare vid Karolinska universitetsjukhuset och nationell koordinator för Euromelanoma, uppmanar till att gå på undersökning.

– Om vi ska kunna rädda liv i dag måste vi berätta hur avgörande det är med tidig upptäckt och det måste vara enkelt att gå iväg på en prickkontroll. Därför är Euromelanoma day så viktig.
– Ett melanom som upptäcks i början av utvecklingen går att bota men om man väntar blir prognosen mycket sämre.

Här kan du se en intervju med Ada Girnita i TV4 Nyhetsmorgon.