Kommentera (Jag har haft en ljuvlig fredag i uterummets solvärme med Sara. Hon har tagit ledigt för att stödja mig denna svåra giftdag. Torbjörn spelar en tennismatch i Kristianstad.
När hon åkt hem på eftermiddagen slår terrorgiftet taxol till.
Jag tuggar taggtråd med en mun och tunga som brinner och fräter. Läpparna dunkar, munhålan torkar. Fötterna pirrar och darrar. (Hoppas jag inte får påspädning på mina permanenta nervskador på fotdynorna från 1999.) Hela kroppen är ett enda darrande uppror. Hjälp! Jag pallar inte mer.
Jag ringer till gynavdelningen där jag nyss låg inlagd. En snäll sjuksköterska ger råd:
Ta 3 panodil ihop med kvällstabletten morfin. Det verkar snabbast. Blir det för svårt kan jag alltid få bli inlagd och få morfin att sova på. Vilken lättnad! Änglarna på gynavd. 10 finns alltid för mig!
Och medicinerna verkar! Då tar jag ner den vackra presentpåsen från Kerstin Gistrén, vilken jag hängt ovanför min säng. På den står det: ” TA VARA PÅ GLÄDJEN NÄR DEN KOMMER”. I den har jag samlat några av de kärleksfulla brev och kort jag fått på sistone. Nyss kom både brev och present från min systerdotter Jenny som bor i Dubai där hon arbetar som flygvärdinna:
”Min kära Moster Margareta, jag är stolt att ha dig som moster.”
Jennys storasyster Beatrice skickar humorbok från Melbourne, där hon bor:
”I just hope this reminds you how much I care and how much I´m hoping things will get better for you soon. Love Bea.”
Min kärleksfulla lillasyster, flickornas mamma, skriver:
”Jag tänker på dig VARJE DAG, KÄRA SYSTER, och hoppas och tror att allt skall gå bra!!!”
Min storasyster skriver:
”Käraste Syster, tänk på att Du är ett maskrosbarn. Du är uthållig, envis, stark som en häst.”
Tack, kära syster, men maskrosen har tacklats hårt och hästen verkar mest mogen för slakt.
Min storsysters dotter Anne skickar en humorbok och ett kort från ett hänförande vackert Bretagne. Just nu bor hon i ett 300-årigt stenhus hos sin franske pojkväns föräldrar.
Toni skriver från Sicilien, där hon går på kurs i italienska och matlagning:
”So sorry to hear about your treatments. Kram Toni.”
TACK ALLA NI SOM STÖTTAR MIG!
När jag plågas som mest tänker jag: Jag har 20 helvetesbesök inplanerade.
Jag har klarat ett och kämpar med det andra. HUR SKA JAG UTHÄRDA DETTA?
